Newcastle och Sunderland avgör ännu en gång
Manchester Citys och Manchester Uniteds öde ligger ännu än gång i händerna på de två östkustlagen. Här kommer historien om hur det gick till för 44 år sedan.
Spänningen inför de två sista omgångarna av Premier League är enorm. City och United slåss om titeln, fyra klubbar slåss om två Champions Leagueplatser och i botten är fem klubbar inblandade i kampen om överlevnad. Att flera av lagen möter varandra gör ju att väldigt mycket kan hända i båda ändarna av tabellen och som fotbollssupporter är det bara njuta. För oss med en lång obesvarad kärlek till någon av de inblandade klubbarna är det dock bara illamående och plågor som gäller. Det här är dock ingen genomgång av alla förutsättningar inför avslutningen utan en tillbakablick på avslutningen av en säsong som var om möjligt ännu intrikatare, säsongen 1967-68.
Säsongen var jämn och när alla matcher spelats skiljde det bara sex poäng mellan vinnaren och femman i tabellen. Inför den sista omgången hade City, United och Liverpool chansen att vinna. United låg bäst till då de mötte ett mediokert Sunderland hemma på Old Trafford. City var tvungna att åka till Newcastle och få ett bättre resultat än United eftersom man hade sämre målskillnad och bakom båda Manchesterklubbarna lurade Liverpool. Liverpool låg visserligen tre poäng efter City och United inför sista omgången men absurt nog hade de en match till godo som skulle spelas fyra dagar efter alla andra spelat klart. Om City och United tappade kunde bucklan alltså hamna hos Liverpool istället.
Allmänt ansågs som sagt Citys match som svårare än Uniteds. Även om Newcastle inte var direkt inblandade i toppstriden hade de chans att kvalificera sig till Fairs Cup (för alla er ungdomar så var det föregångaren till UEFA-cupen som är föregångaren till Europa League) genom väldigt komplicerade regler. För även om de låg en bit ner i tabellen så hade de en fördel av att bara ett lag från varje stad kunde kvalificera sig vilket ju talade emot lagen från Manchester, Liverpool och London.
Citys managerteam Joe Mercer och Malcolm Allison la mycket energi på att se till att Cityspelarna inte var överväldigade av situationens allvar och när matchen på St James´s Park blåstes igång visade City inga nerver utan en vilja alla supportrar önskar av sitt lag och efter bara tretton minuter gav Mike Summerbee City ledningen. Newcastle visade dock varför matchen ansågs svår och efter en halvtimme hade de kvitterat genom Bryan "Pop" Robson och de fortsatte att hamra på mot City. En räddning av Citys kapten Tony Book på mållinjen gav City energi och bara några minuter senare satte Neil Young 2-1 till City genom ett underbart volleyskott från långt håll. Matchen svängde igen och Jackie Sinclair gav Newcastle 2-2 innan City fick ett mål bortdömt. Med 2-2 i paus kunde titeln fortfarande hamna var som helst.
United låg visserligen under med 2-1 mot Sunderland men George Bests sena reducering gav hopp om en vändning hos Unitedfansen och Liverpool ledde komfortabelt och gav sig själva alla chanser att plocka hem titeln några dagar senare. Summerbee har senare sagt att stämningen bland Cityspelarna var positiv trots resultaten. " Det fanns inte en chans att vi skulle förlora den matchen. Inte en chans! Om de hade gjort sex hade vi gjort sju. Det var bara så det skulle sluta."
17 000 Citysfans hade rest tvärs över landet för att se sina hjältar ta hem titeln och det satt folk hela vägen fram till linjerna. Och det dröjde bara några få minuter in i andra halvlek innan Young gav City ledningen. Francis Lee ville inte vara sämre. Trots domarnas avvisande gester när han tryckte in ännu ett Citymål gav han sig inte och med 27 minuter kvar satte han 4-2 till City efter en underbar pass från Colin Bell och försvann in i havet av supportrar med armarna sträckta mot skyn och ett stort flin över hela ansiktet. Cityfansen förvandlade St James´s till Maine Road och The Kippax snarare än något annat och City fortsatte att jaga ännu fler mål. Fyra minuter för full tid blev det återigen grymt spännande när John McNamee reducerade till 4-3 men Mercer och Allisons bygge varken la sig vner eller började maska. De öste på för ännu ett mål.
När domaren blåste av invaderades planen för att fira Citys första ligatitel på 31 år. United hade förlorat med 2-1 och trots Liverpools vinst med 6-1 förlorade de några dagar senare och såg till att United fick behålla sin andraplats. Det skulle dröja 12 år för United att komma lika högt upp i ligan igen. City har fortfarande inte lyckats komma lika högt även om vinsten i Newcastle blev början på en framgångsperiod med cupsegrar i både England och i Europa. Apropå cupsegrar så kvalificerade sig faktiskt Newcastle till Fairs Cup som de också vann!
City hyllades unisont efteråt för sin underhållande positiva fotboll som rättmätiga vinnare. Vad än framtiden har för City kommer ´68 alltid att vara en klassisk vinst av ett klassiskt lag. Om dryga veckan vet vi om årets upplaga lyckas återskapa de minnen som en tidigare generation Cityfans fick uppleva. När QPR gästar Eastlands kan det bli ett party av sällan skådat slag. Men först måste ett mycket bra Newcastle besegras. Såvida inte Sunderland gör sitt jobb mot United ännu en gång.
Sammandrag av första halvlek Newcastle United-Manchester City 11 maj 1968.
Sammandrag av andra halvlek Newcastle United-Manchester City 11 maj 1968.
