Reserapport Manchester 18-20 november
Här följer en helt oberoende och icke-sponsrad reseberättelse från Manchester när två redaktionsmedlemmar åkte över och såg seriefinalen mot Newcastle. Vill du också uppleva en helg i Manchester? Boka flyg, biljetter och hotell själv så slipper du slänga ut extra pengar till giriga mellanhänder i ”resebranschen”.
Fredag
Lämnade jobbet något tidigt för att möta Guv vid Arlanda Express. För första gången någonsin var han före mig på plats. På Arlanda bjöd jag på första rundan, en 40 cl öl i 70-kronorsklassen. Loser… Vi flög med ett skandinaviskt flyg som vi bokat alldeles själva. Ett par öl till blev det på flyget och sen köpte Guv ett sexpack cider på Manchester Airport som vi började inmundiga på tåget mot Oxford Road. Första natten hade vi bokat alldeles själva på Premier Inn vid Deansgate. Vi checkade in innan vi mötte ogras och krinko med posse på City Inn, mittemot Hacienda.
Jag och Guv var oätna så vi fick gå ifrån ett tag för att gå någon kilometer till the best kebab in the land and all the world; Abdul’s. En chicken kebab senare och man var redo och taggad. Vi mötte upp de andra igen på Britons Protection, nära G-mex. En riktigt gammeldags, fullsmockad, pub med lågt i tak och ölstinkande mattor som jag rekommenderar, inte bara för att Fotbollskväll spelades in därifrån häromveckan. Efter några rundor splittrades vi då några ville till 5th Avenue medan jag och Guv och en till kände oss för gamla och gick till Ritz istället. Där var det alternative/indie men det var tyvärr inte riktigt de gamla indie-dängorna som man hoppats på. Det var dock bra drag framåt småtimmarna och vi vinglade hemåt framåt halv tre via en kebab, som tyvärr inte var Abdul’s. Jag fick agera levande GPS för att Guv skulle hitta hem.
Lördag
Utcheckning och bussresa till Market Street och City-shopen för att Guv skulle hämta ut sin Mercer-jacka. Sedan till vårt nästa boende, som vi också bokat alldeles själva, och som låg på Great Ancoats Street och hette Stay-inn Manchester. Rummet var inte klar än så vi dumpade väskorna och gick för att äta och dricka lunch. Vanan trogen på matchdag blev det Wetherspoon’s Piccadilly Gardens med en burgare och en pint. Sedan taxi ut mot arenan och Townley’s för ett par pints till. Vi tog oss sedan in på Etihad och hittade våra platser på första raden, som vi hade fixat alldeles själva, trots att Guv inte printat ut numrena. Vi satt som sagt längst ner och mitt emot TV-kamerorna så vi försökte vinka hem varje gång bollen var i närheten. Matchen har beskrivits tidigare men känslan var att City inte spelade så jättebra men att segern ändå var solklar.
Efter match tog jag en sväng på klubbshopen och Richard mötte upp ogras på Mary D’s. Jag slöt upp strax efteråt och vi tog ett par pints innan vi begav oss mot vårt hotell för incheckning. Det var ett riktigt schysst lägenhetshotell, det ända trista var att jag och Guv skulle få dela dubbelsäng istället för de två separata bäddar som vi hade beställt. Det visade sig att det skulle lösa sig trots allt. Efter en mellanlandning hos ogras mötte vi upp med Gary för lite middag. Till min och Guv’s besvikelse blev det varken curry eller Abdul’s utan istället blev det italienskt. Kvällen fortsatte på något gangsterhak och sedan Yates’ på Portland street. Eftersom jag och Guv skulle dela dubbelsäng tog vi en sväng till Canal street också. Vi tog sedan adjö av Gary och knallade hemåt. Dessbättre kraschade Guv i vår soffa så jag fick dubbelsängen för mig själv. Tack för det!
Söndag
Hemfärdsdagen. Alltid lite sorgligt att åka hem och det brukar vara dagen då man försöker hitta mutgåvor till familjen så att de får ut något och ser positivt på att man åker till Manchester. Efter utcheckning begav vi oss till Oxford Road för att äta lunch på Abdul’s. Till vår stora förskräckelse hade de inte öppnat för dagen. Vi satte oss på en parkbänk och väntade in tolvslaget i förhoppning om att de skulle öppna då. Men de öppnade inte då heller och vi fick bege oss därifrån, snopna, besvikna och hungriga. Lunchen inmundigades på stället bredvid som inte alls hade samma klass.
Det blev sedan en pint på Wetherspoon’s, Oxford Road, mest för att jag var tvungen att låna deras toalett. På väg in till Market Street och shoppingen fick jag göra ytterligare ett panikstopp på Burger King för att låna toaletten. Magen blir aldrig i högform när man är i Manchester, vilket eventuellt skulle kunna bero på den mat man sätter i sig. Jag gick sen och shoppade medan Guv träffade en gammal bekant på en pub. Framåt avfärd hemåt och som den goda samarit jag är gick jag själv till hotellet och hämtade våra väskor och tog mig till Piccadilly station så att Guv kunde få i sig ett par till pints, som han så väl behövde. Vi möttes på stationen och efter tåg, flyg, tåg och buss var man hemma igen vid halv tolv-tiden på kvällen.
