Cardiff - Manchester C0 - 2
City vidare i FA-cupen
En underhållande första halvlek och en mindre underhållande andra halvlek. City gjorde det som krävdes för att avancera vidare i FA-cupen genom att bortaslå Cardiff i Wales.
Startelvan: Bravo, Walker, Danilo, Kompany (K), Otamendi, Fernandinho, Gündogan, De Bruyne, Bernardo, Sané, Sterling
Avbytarbänk: Ederson, Stones, Adarabioyo, Mangala, Zinchenko, Diaz, Aguero
Första halvlek
Man ser omgående att det är ett taggat och energiskt Manchester City, direkt efter avspark börjar man attackera Cardiff. När det gäller kvällens motståndare ser man tydligt att det är en stor respekt som man visar City, man faller ner djupt och ser rädda ut. Som det sanna Sharkteam man är känner man givetvis vittring av denna rädsla, och ser till att kapitulera på den. Gundogan vinner tidigt i matchen en frispark precis utanför straffområdet. De Bruyne kliver fram och ska tillsammans med träningsstaben ha en stor eloge för att man scoutat hur Cardiff agerar under fasta situationer. Istället för att lyfta den över muren är De Bruyne vetandes om att muren skall hoppa, vilket han utnyttjar. Iskallt kan han utnyttja en hoppande mur genom att iskallt skjuta lågt och in i mål. 0-1 till City.
Allt ser ut att vara under kontroll för Citys del, men från ingenstans, likt en klar blixt från himmelen får Cardiff nästan in en kvittering. Ett långskott som enkelt borde plockas ner av Bravo resulterar i problem, han tappar nästan bollen in i mål, men turligt nog hinner han plocka bort bollen innan hela har rullat över linjen. Just efter denna händelse tappar City moment helt och hållet, från att ha spelat så bra blev det plötsligt uruselt spel. Något som Cardiff givetvis utnyttjar, man börjar hitta mer rytm i sitt spel och är nära på att göra mål. Det enda som håller tillbaka Cardiff från att göra mål är deras kvalité på sista tredjedelen, bollen är allt som oftast någon enstaka meter för lång.
Det komma givetvis som en väckarklocka för City, matchen är ännu inte vunnen och samtidigt har man en galen Guardiola som skriker från sidlinjen. Det var dags att ta tag i matchen igen, man börjar hitta tillbaka till rytmen och spelet som man visade upp under matchens inledande minuter. Många av oss jublade när Bernardo stod för en fin individuell prestation som toppades med ett stenhårt avslut rakt upp i krysset. Däremot väljer domaren att vinka bort målet, vilket är helt fel i min mening. Anledningen är att domaren anser att Sané står offside och därmed påverkar spelet, detta trots att han står i linje med motståndarnas backlinje. Men tillslut skulle man få utdelning, återigen var det Bernardo som var inblandad. Efter att man lugnt och sansat håller i bollen ser Bernardo en potentiell målchans, han drar iväg ett inlägg mot en springandes Sterling som enkelt kan nicka in bollen i mål. 0-2 City. För Citys del borde man haft ett par till mål, men likväl ska motståndarna åka på ett rött kort efter en bedrövlig tackling på Sané.
Andra halvlek
Det är en inledning som liknar så som det såg ut i första halvlek, omgående börjar man attackera Cardiff och man får ett par goda målchanser. Framförallt har Sterling en målchans som hade kunnat resultera i mål, han kommer fri mot målvakten som han skickligt gör bort, däremot hinner motståndarnas mittback glidtackla bort bollen precis innan han skall lägga den i mål.
City väljer att lugna ner matchtempot rejält, det är små kvadratpassningar mellan målvakt, försvarare och mittfält. Något som givetvis frustrerar hemmasupportrarna, däremot nappar inte spelarna på detta. Cardiff ligger fortsatt lågt och vågar inte kliva fram. Denna sänkning av matchtempot resulterar således i att City tappar rytmen helt och hållet, nu är man inne i en fas där man spelar dålig fotboll överlag. Passningsspelet sitter inte, rörelsemönstret är tamt, ja, för dåligt helt enkelt.
I slutet av matchen uppstår diverse målsituationer för Citys del, men skärpan är som bortblåst. Det är tama avslut, gång efter gång. Trots detta vinner man matchen rättvist. Cardiff bidrog inte med något vidare spel och stundtals försökte man inte ens, känns som man var alldeles för rädda för att kliva upp i spelplan, kanske trodde man att City skulle exponera deras backlinje och att det skulle resultera i en målkavalkad. Istället blev det en säker 0-2 seger, men spelet i andra halvlek kan klassificeras som tråkigt, detta på grund av Cardiffs oförmåga att attackera trots underläge.
Matchens wankers
Man brukar allt som oftast ha ett segment där man ger beröm till den som presterat bäst på fotbollsplanen, så lyder inte fallet denna afton. Istället kommer fokus läggas på matchens wankers, ett pris man blir nominerad till efter en urusel prestation på fotbollsplanen.
Kandidat 1 – Joe Bennet: Jag har ingen som helst aning om hur denna man fick vara kvar i hela 91 minuter i kvällens match. Helt ärligt. Gång på gång gick han in idiotiskt i diverse dueller. Kanske någon tar sig en funderare och tänker – ”Nää, men hårt ska man faktiskt få spela”. Något som jag är helt enig om, men det finns en gräns mellan att spela hårt jämfört med att spela idiotiskt. Idag skall City vara riktigt glada att Sané inte åker på ett benbrott efter Bennets horribla tackling i den första halvleken, något som resulterade i att Sané fick kliva av i pausen, och jag hoppas verkligen att han åkt på en skada. Tillslut åker han av planen efter att plockat på sig sitt andra gula kort, detta efter att han återigen riktigt fult tacklat ner ynglingen, Brahim.
Kandidat 2 – Lee Mason: Den andra kandidaten är matchens huvuddomare. I flera situationer tog han horribla beslut. Först dömde han bort Bernardos mål, vilket jag finner inkorrekt. Vi vann matchen, men det stör mig inte allt för mycket, bara lite irriterande. Vad som däremot gör att jag bli fullständigt rosenrasande är tacklingen på Sané, en tackling Cityspelare åkt på under tidigare skeenden av säsongen. Likt alla gånger innan så resulterar det återigen i endast en varning. Värst är att Mason har en solklar syn av hela situationen, men trots det ger han Bennet endast ett gult.
Det har nu i efterhand bekräftats att Sané är skadad och att han kommer missa tre veckor. Hoppas att Mason tar sig en titt på den situationen igen, horribelt beslutsfattande denna afton. Likväl kan man förstå Pep Guardiolas frustration, efter matchen kunde man se honom fullständigt skälla ut domarna, framförallt är det Mason som står i fokus, med all rätt!
