West Ham - Brentford1 - 2
Nytt fiasko
Efter förra helgens fiasko mot Leicester trodde jag att vi skulle få se ett revanschsuget och laddat City mot Tottenham. Men icke sa Nicke. Så fel man kan få! Ett sanslöst bedrövligt City förlorade med 2-1 efter att Kane förvaltat en diskutabel straff och Yaya bjudit Tottenham på en omställning som Eriksen förvaltade på bästa sätt. Om jag ska vara ärlig känns det just nu som att City inte kommer vinna någon ligatitel detta år. De uppträder uddlöst och pallar inte trycket!
Trots sanslöst många skador så kunde City ändå ställa upp med en helt okej startelva. Dock syns det på bänken att skadorna tär på laget.
Hart
Zabaleta-Kompany-Otamendi-Clichy
Fernando-Fernandinho
Silva-Yaya-Sterling
Aguero
Bänk: Caballero, Kolarov, Demichelis, Celina, Iheanacho, A. Garcia och M.Garcia
Efter att jag hade bevittnat första halvlek så är jag relativt säker på hur en Manchester United-supporter känner sig efter deras matcher. Den första halvleken mellan City och Tottenham var väl ungefär lika underhållande som att se Manchester United spela fotboll under ledning av Louis Van Gaal. Det hände inte ett skit och halvleken slutade mållös. City var dock överraskande passiva och tillät Tottenham äga bollinnehavet. Under halvlekens gång visades siffror som 67 procent mot 33 upp i Tottenhams favör. Det är inte det här City som vi har vant oss att se under Pellegrinis ledning.
Den enda någorlunda farliga chansen som skapades under halvleken var ett skott av Eriksen som Hart räddade utan större problem. Känslan var att båda lagen gick in med inställningen att det är viktigare att inte släppa in mål, än att göra ett. För Tottenhams del var den strategin ändå någorlunda logisk då de trots allt spelade en svår bortamatch. Men för Citys del var det smått obegripligt då det var vinst-krav i den här matchen efter säsongens många fiaskon.
Dock hände det desto mer i andra halvlek! Aguero fick i de första minuterna ett kanonläge efter en fin passning av Yaya, men avslutet gick skyhögt över. Man trodde nästan att det var Bony som sköt...
Men i den 52:a minuten höjdes underhållningsnivån i matchen radikalt. Danny Rose sparkade i väg ett inlägg som tog på Sterlings rygg och lite på armen. Sterling hoppade även in mot straffområdet samtidigt som detta hände och antagligen var han innanför när bollen nuddade honom. Hur som helst blåste domare Clattenburg för straff och även om jag tycker att Sterling hade otur som fick det här emot sig, så kan jag ändå tycka att Clattenburg dömde rätt. Det som för oss City-supportrar dock är fruktansvärt irriterande är att man har sett så många klarare handssituationer som det inte har blivit straff på. Hur som helt placerade Harry Kane in straffen i mål hur stabilt som helst. 1-0 till Tottenham.
Minuterna efter målet sköt Yaya en farlig frispark som prickade klockrent i ribban! Återigen grinade oturen Manchester City i ansiktet. I den 65:e minuten gjorde Pellegrini ett offensivt byte då Iheanacho gick in istället för Fernando.
Bytet blev sedermera mycket lyckat. Det var inte Aguero, Silva, Sterling eller Yaya som klev fram när det som mest behövdes. Utan det var den 19 år gamla nigerianen Kelechi Iheanacho som gav City hopp. Efter att Gael Clichy väggspelat med Silva, så levererade fransmannen ett perfekt inlägg som Iheanacho bombade in i nättaket bakom en hjälplös Lloris. 1-1 och nu kändes det som att City hade vind i seglen.
Dock blev det ingen vind i seglen den här gången. Snarare enorm motvind. Rakt i ansiktet. Yaya Toure har fått fruktansvärt mycket kritik under de två senaste säsongerna för sitt defensiva jobb. Jag tror inte att fotbollspubliken kommer bli snällare mot honom efter det här. Efter ett fruktansvärt slarvig bolltapp på mitten, i helt fel läge av Yaya, så fick Tottenham ett kanonläge till att snabbt ställa om mot Citys mål. Ytorna var stora när nyss inbytta Lamela stormade fram och utnyttjade en onödigt stor yta som en tjuvrusande Otamendi bjudit på. Den ytan hittades av Eriksen och när han fick en perfekt passning var han i friläge och placerade sedan in 2-1 bakom en sprattlande Hart. Ridå!
På stopptid hade City två riktigt farliga lägen men det ville sig inte. Det var helt enkelt för lite, för sent. Det var inte så att Citys fotboll dog i dag, men det var åtminstone en allvarlig käftsmäll i jakten på den åtråvärda Premier League-trofén.
Pallar City trycket?
Visst kan man som City-supporter skrika sig hes om den diskutabla straffen, som i efterhand får ses som matchavgörande. City hade otur där, inget snack om saken. Visst, även fast det antagligen var straff så känns det som en sådan situation som domaren missar nio gånger av tio. Men det mest oroande är inte att City fick den straffen emot sig. Det mest oroande är att City har uppträtt så fruktansvärt slött och uddlöst i två så här pass viktiga hemmamatcher som Leicester och Tottenham har varit. Jag kan, på fullt allvar, inte peka ut en enda spelare i City som har gjort det bra under dessa 180 minuter. Varför tar ingen tag i det här? Vill vi vinna ligan? Vill vi att Pellegrini ska få en fin avslutning. Faktum är att om det kommer se ut så här under Pellegrinis sista månader i klubben, så kommer det definitivt inte vinnas någon mer titel. Och lyckas Pellegrini inte vinna fler än två titlar på tre säsonger med de förutsättningar som han har haft, så lär han snarare kommas ihåg mer som Hughes görs, än som Mancini görs. Och det är ett mycket svagt betyg.
Om jag nu måste peka på något positivt så är det naturligtvis att Kompany inte slog upp någon skada under sina 90 minuter. Men trots att Kompany är tillbaka är skadelistan fortfarande lång. Mangala, Sagna, Delph, Nasri, Navas, De Bruyne och Bony är skadade. Samtidigt får vi även räkna in att bärande spelare som Yaya och Silva är helt under isen och gör inte många rätt ute på planen. Med tanke på det här och hur många matcher City har spelat under säsongen - och har kvar att spela, så tycker jag det är befogat att ifrågasätta om laget pallar det hårda trycket? Om man ska se till hur bedrövligt det har sett ut i de två senaste matcherna så är svaret enkelt.
Nej.
