Orres tankar: två stora segrar
Vilken jäkla vecka det har varit! City har tagit sig an två tuffa utmaningar i form av bortamatcher mot Leicester och Real Madrid. Efter båda dessa matcher stod City som segrare vilket indikerar att laget inte har sänkts ett dugg av UEFA Mafias dom.
Förra lördagen ställdes City mot Leicester och det var på förhand svårt att veta vad man kunde förvänta sig. City har varit ojämna under säsongen samtidigt som Kasper Schmeichel släpper in få mål och Jamie Vardy gör många mål. Efter en jämn tillställning stod dock City som segrare med 1-0. Riyad Mahrez stod för ett fint förarbete och Gabriel Jesus såg till att bollen hamnade i nät. Efter matchen var Pep Guardiola extra glad för segerskyttens skull, då han sa att Jesus missade tre heta chanser i den senaste matchen mot West Ham på grund av att han inte tog avslut.
Även fast det blev vinst kostade City på sig att missa en straff. Sergio Aguero sköt inte bättre än att Schemichel kunde rädda och City hade vid det tillfället missat fem av sina senaste sju straffar i samtliga tävlingsmatcher, inklusive fyra missar på raken i ligan. Helt otroligt!
Utöver mål av Jesus och straffmissar tycker jag VAR-haveriet gjorde sig påmint igen, även fast det var till Citys fördel den gången. Det kändes märkligt att Ederson fick knocka Kelechi Iheanacho vid ett tillfälle utan att VAR dömde straff. Målet som Jesus gjorde såg dessutom ut som misstänkt offside och VAR-domarna verkade frysa bilden vid ett märkligt tillfälle.
Det var också märkligt att det inte blev straff när Leicester sköt en frispark som De Bruyne stoppade med händerna, medan City fick en straff för typ samma sak som Aguero sedermera missade. Skillnaden i de här fallen var att Citys spelare omringade domaren medan Leicester inte gjorde det. Att huvuddomaren påverkas av sådant kan väl vara hänt men att VAR tydligen också gör det tycker jag är helt bedrövligt. Tyvärr konstaterar jag ännu en gång att märkliga VAR-beslut har en allt för stor inverkan på den här säsongen i Premier League.
Knallen i Madrid
Citysupportern i mig var nöjd efter lördagskvällens match mot Leicester, medan fotbollsälskaren i mig var besviken. Trots de delade känslorna var det inga problem att ladda upp inför onsdagens stormatch i Champions League borta mot Real Madrid.
Jag var på förhand mycket pessimistisk inför mötet. Jag har med stor oro sett VAR:s funktion i Premier League, då klubbar som är populära bland aristokraterna i Premier League har fått diverse märkliga fördelar genom säsongen. Jag ställde därför på förhand in mig på klar förlust i Madrid då UEFA av allt att döma avskyr City, medan personer med kopplingar till Real Madrid sitter i UEFA:s styrelse. Ni som inte tror mig kan Googla på Jacobo Beltran och upptäcka att det är så här korrupt fotbollens största maktorgan fungerar. Jag räknade därav på förhand med en hel del märkliga VAR-beslut till Real Madrids fördel.
Men oj så fel jag hade. Domaren Daniele Orsato stod för en av de bästa domarinsatserna jag sett på länge och verkade inte ett dugg påverkad av UEFA. Det möjliggjorde att fotbollen kunde hamna i fokus den här gången och till slut stod City som segrare med 2-1 efter mål av Jesus och Kevin De Bruyne. Faktiskt var det här Citys första seger mot Real Madrid någonsin!
Den enda negativa aspekten är att Aymeric Laporte tvingades utgå skadad. Sedan Laportes comeback har City fått ordning på sitt försvar och hållit nollan mot Sheffield United, West Ham och Leicester. Nu finns dock risken att City får klara sig utan Laporte ett tag fram över – igen!
De Bruyne och Jesus är de som fått mest beröm efter triumfen. Sky Sports expert Rio Ferdinand sa efter matchen att han håller De Bruyne som världens bästa mittfältare. Som grädde på moset innebar De Bruynes mål att han gjorde sitt 50:e mål i City.
En aspekt som är imponerande med De Bruyne är att han håller hög kvalitet oavsett position. Guardiola överraskade med startelvan den här matchen och ställde upp utan renodlad anfallare. Jag tolkade Guardiolas uppställning som ett 4-4-2 med två falska nior i Bernardo Silva och De Bruyne. Jesus och Riyad Mahrez såg jag som yttermittfältare medan Sergio Aguero satt på bänken hela matchen. Sammanfattningsvis blev det ett taktiskt drag som gick hem och Guardiola hyllas nu för sin taktiska flexibilitet. Det är ytterligare ett exempel på hur svart och vit fotbollen är. För inte länge sedan fick Guardiola kritik för att han ändrade för mycket bland både spelare och formationer.
Men just nu är Guardiola, De Bruyne, Jesus och gänget kungar och det får de gärna vara för min del
