Krönika: Reflektioner efter säsongsinledningen
En fjärdedel av Premier Leauge 2013/14 är spelad och ser vi till den första delen av säsongen är detta den sämsta säsongsinledningen för City sedan säongen 2008/09. Nu blir hemmamatcherna mot Spurs, Arsenal och Liverpool till jul mer eller mindre avgörande för hur säsongen skall gestalta sig.
När säsongen går in i november månad kan man skönja trender i hur säsongen kan komma att gestalta sig. Efter nio spelade matcher ligger City på en 7:e plats med 16 inspelade poäng. Detta pekar på ca 67 poäng under hela säsongen något som skulle räcka till cirka en 5-6:e plats i ligan. Jämför man säsongstarterna ( 9 första matcherna) under de sista åren så ser det ut enligt följande:
2013/14 16 p
2012/13 21 p
2011/12 25 p
2010/11 17 p
2009/10 18 p
2008/09 13 p
2007/08 19 p
Vi får alltså gå tillbaka till Mark Hughes första år som tränare i City för att finna en sämre start på säsongen. Tyvärr har Manchester City varit på tok för ojämna under säsongsstarten och lyxen att förlora mot Cardiff, Aston Villa och kryssa mot Stoke på bortaplan har kostat viktiga poäng och placeringar. Detta betyder dessvärre att vi måste gå fullt på hemmaplan mot Tottenham, Arsenal och Liverpool innan serien vänder. Vi har 6 hemma matcher de kommande 10 matcherna och sju segrar i dessa matcher skulle ta oss till 37 poäng vid vändningen av ligan vilket torde ge oss möjligheten att nå champions leauge säsongen 2014/15 till vilket det krävs ca 75 poäng. Vill City konkurrera om titeln vilket var målsättningen innan ligastarten så krävs en riktigt bra insats fram till jul med en lång segerrad.
Tyvärr är försvarsspelet för svajigt och för egen del tror jag att det brister i organisationen vilket gör spelarna osäkra ute på planen. Joe Hart är ett exempel på detta när han är tillsagd att ligga långt ute så City kan hålla upp backlinjen. Mot CSKA rensade han när Garcia halkade när bollen slogs i djupled men mot Chelsea står han för en riktig "fuck-up". Clichy är en annan spelare som varit totalt under isen så här långt. Men faktum är att Gareth Barry gick ned i fickan mellan ytterback och mittback under Mancini och stängde ytan för instick vilket medförde att Clichy fick support i form av understöd och ett enklare uppdrag. Det bidrog även till att mittbackarna kunde ligga kvar centralt och koncentrera sig på forwards och boll i straffområdet. Nu tvingas den första mittbacken i form av Nastasic ut i sidled och tvingar bägge mittbackarna till sidledsförflyttningar. Många hävdar att spelarna varit dåliga jag anser för egen del att bristerna finns i hur de samverkar (organisationen).
Ett topplag i Premier Leauge släpper inte in enkla mål. Ett exempel på detta är Southampton som hyllas för sitt anfallspel men faktum är att de släppt in 3 mål på de nio första matcherna att jämföra med Citys elva. Fortsätter City på detta viset så släpper vi in 46 mål att jämföra med Mancinis rad (33 insläppta 10-11, 29 st 11-12 samt 34 st 12-13). Förbättras INTE försvarsspelet kommer det inte bli något Champions Leauge spel nästa säsong vilket försvårar rekryteringen av nya spelare och ökar risken att vi tappar någon riktig profil.
Andra reflektioner så här långt är att...
De engelska spelarna i Citys trupp verkar ha det jobbigt. Under Marwood har klubben värnat om att skaffa engelska spelare med blandad framgång. Innan serien startade skickades såväl Barry som Sinclair ut på lån. James Milner har fått sporadiskt med speltid trots en riktigt bra försäsong, Joeleon LeScott verkar totalt hamnat på Eastlands skuggsida efter matchen mot Everton. Rodwell och Richards är ofta skadade men när de väl finns tillgängliga blir det inte mycket speltid. Dessutom har Joe Hart stått för insatser som inte varit de bästa så här långt.
Rotera i laget verkar inte vara något för Pellegrini han kör med i stort sätt samma spelare och roterar ytterbackarna och Nasrí/Navas. Det är även dessa spelare som ges möjligheten att hoppa in som ersättare vilket gör att Dzeko, Lescott, Milner, Rodwell och Jovetic saknar nödvändig speltid och medför att de saknar matchträning och kommer allt längre från startelvan.
Ett mysterium i detta sammanhanget är Jovetic som kom från Fiorentina i somras. Enligt egen utsago var han för dåligt tränad när han kom till City och låg efter med träningen. Om nu Pellegrini ser Jovetic som den kreativa forwarden som skall konkurrera med Aguero och Negredo har sin konkurrent i Dzeko så blir det hela extremt statiskt. Aguero och för den delen Jovetic kan starta på en kant vilket skapar mer dynamiska lösningar i startelvan. Är tanken att Jovetic bara skall jämföras med Kun så lär det inte bli mycket till spel för pärlan från Montenegro.
Något positivt är att Alvaro Negredo verkligen ersatt Carlos Tevez på absolut bästa sätt och förra årets bästa målskytt saknas inte de minsta.
Så här långt kan vi glädja oss åt att det ser ut att bli avancemang från gruppspelet i Champions Leauge men för egen del håller jag ligaspelet som mycket viktigare och starten kan bara betecknas som icke godkänd.
