GPs funderingar - 25/07: Hur Munchen satte sin prägel
Om tragedin i Munchen och hur den kom att påverka Manchester United i längden.
Det finns många krönikor om the Busby Babes, många skildringar av olyckan i Munchen, ett par skrivna av undertecknad, till och med. Så detta blir inget sådant. Istället vill jag gå in på Manchester United som klubb sedan den februarikvällen 1958, och hur en stor sorg kom att sätta sin prägel på de regerande engelska ligamästarna. Varje sportförening har en identitet, ett DNA, något som separerar den från flocken. I Manchester Uniteds fall har det till stor del kommit att handla om the Busby Babes oväntade öde i Tyskland. Inte många klubbar går igenom sådant, tack och lov, men de som gör det blir aldrig sig lika.
I det stora hela var Munchen-olyckan slutet på Sir Matt Busbys unga lagbygge och inledningen av en ny era. Skotten bevittnade och erfarade en tragedi som slog luften ur en hel stad. Det var som något du såg på biografen (folk laddade inte ner filmer på 50-talet), ett förfärligt slut. Nästan som om ödet hånskrattade åt Manchester United. Men klubben växte efter det och blev större än någonsin förr. Det fanns inget gott i att åtta spelare dog, men ur British European Airways Flight 609s brinnande vrakspillror reste sig Manchester United och hittade nya krafter. Man fick en annan identitet. Det var inte längre tal om ett ungt, charmerande lag utan män som skulle bevisa att det alltjämt fanns krut i klubben. Munchen innebar inte på något sätt att Manchester-laget var slut. Inte på något sätt alls.
Manchester United öppnade nya dörrar och expanderade som varumärke. Man fick en större supporterskara - om det berodde på sympati eller inte låter vi vara osagt - och världen öppnade ögonen för denna klubb i obalans. Varje match Manchester United nu spelade betydde något för allmänheten. Folket ville se de röda triumfera. Och givetvis omfamnade klubben detta. Manchester United skapade sig ett nytt DNA och skrev ett nytt kapitel i historieboken. I mångt och mycket handlar the United Way om att aldrig ge upp och Sir Matt Busby och hans män personifierade detta levnadssätt. Att bara dyka upp till jobbet en vecka efter förlusten av nära vänner och kollegor är ingen enkel sak att göra. Men det fanns inget annat val för Manchester United än att fortsätta med projektet som var the Busby Babes - bara att det inte längre var the Busby Babes så som folket kände igen dem.
The United Way blev kärnan i Manchester-klubben. Det var nu filosofin som lärdes ut och var grundstenen i Sir Matts nästa lagbygge som erövrade Europa exakt tio år senare. Men det var inga Duncan Edwards eller Liam Whelans som slog Benfica med 4-1 på Wembley. De var pojkar. Lysande fotbollsspelare, men ännu pojkar när de mötte en allt för tidig död i Munchen. Benfica besegrades av män som mentalt och fysiskt behärskade the United Way. Så länge Sir Matt Busby styrde det röda skeppet ingöts hans metoder i varje ny spelare som tog sig upp genom leden. Åren som följde efter Sir Matts avgång var i ärlighetens namn inte de bästa, men Manchester United som klubb var alljämt större än någonsin förr och Busby Babes kraft levde kvar i laget.
När Sir Alex tog över 1986 hade han god hjälp av just Sir Matt Busby, både direkt och indirekt. Klubben behövde bara någon av samma skrot och korn som herr Busby, någon med samma integritet och ledarskapsförmåga. Kort och gott behövde Manchester United - en klubb nu så stor och mäktig trots uteblivna resultat - Sir Alex Ferguson. På samma sätt som Sir Matt använde sig av ungdomslagen för att banka in the United Way i skallen på spelarna redan som barn, gjorde Sir Alex detsamma och resultatet blev väldigt snarlikt. The Busby Babes kan givetvis jämföras med Manchester United under mitten av 90-talet när bland annat Ryan Giggs, Paul Scholes och bröderna Neville slog igenom. Var 50-talets upplaga bättre? Möjligtvis, under en annan tid och era. Det kvittar hur som helst eftersom jämförelsen först och främst inte behöver göras men också känns onödig i allra högsta grad. På grund av olyckan i Munchen är Sir Matt Busby och hans spelare cementerade som klubbens största någonsin. The Busby Babes fick inte det lyckliga slut de förtjänade. Sir Alex gäng gjorde det. Men hur som helst, med hjälp av samma filosofi byggde skotten en modern upplaga av the Babes som plockade hem titel efter titel på löpande band. Detta var startskottet för Manchester Uniteds dominans del två.
Vad vi ständigt ser idag, men kanske inte alltid tänker på, är the United Way. Förmågan att aldrig ge upp, hitta sätt att vända resultat och konstant bygga vidare på arbetsmodellen som visat sig vara effektiv sedan andra världskriget. När fotbollen rört sig i motsatt riktning och istället kommit att handla om ekonomiska muskler har Manchester United fortsatt tro på the United Way - filosofin som Sir Matt skapade och Sir Alex fulländade. Men bägge utvecklade den och det bästa av dessa två lysande tränare har resulterat i stormakten Manchester United, det sportsliga spektaklet, det globala fenomenet med världens allra största fanbase.
Klubben lever och andas the United Way. Ingen vet hur saker och ting sett ut om flygplanet lyft. Det är poänglöst att spekulera. Vad ingen kan ändra på är det som står i historieböckerna. Manchester United upplevde en tragedi utan dess like och återhämtade sig större och starkare än någonsin förr, och det om något är the United Way - den sällsynta förmågan att slå tillbaka. Sir Matthew William Busby ler i sin grav när han tänker på de tjugofaldiga mästarna och klubben som nu i allra högsta grad representerar skottens galna idé om att långsiktighet lönar sig.
