"Bomber" sänkte Spurs
Två för tiden riktiga cuplag drabbade samman den 12 december 1970. West Bromwich Albion tog emot Tottenham Hotspurs på hemmaplan. I helgen möts de igen, dock inte med samma cuprykte som då.
WBA hade en rätt bra rad på fyra cupfinaler på fem säsonger. Vinsten i ligacupen 1966 följdes upp av ytterligare två finaler 1967 och 1970, men främst var nog FA-cupsegern mot favorittippade Everton 1968.
Centerforwarden Jeff Astle avgjorde och blev historisk då han gjort mål i varje omgång. Även i ligacupfinalen 1966 målade en legendarisk center, vars skolning inleddes en bit ned i ligasystemet i Notts County, dit en av Englands allra mest talangfulla centrar hade letat sig – Tommy Lawton. Som arvtagare till Everton-legendaren Dixie Dean vann han ligan med Everton 1939, men som för så många andra förstördes karriären av andra världskriget. Efter kriget blev det Chelsea, men redan 1947 valde han – till allas förvåning – att kliva ned i ligasystemet för att spela med Notts County. Till Jeff Astles lycka, för en bättre förebild på plan som center var svår att finna.
Centerforwarden Jeff Astle avgjorde och blev historisk då han gjort mål i varje omgång. Även i ligacupfinalen 1966 målade en legendarisk center, vars skolning inleddes en bit ned i ligasystemet i Notts County, dit en av Englands allra mest talangfulla centrar hade letat sig – Tommy Lawton. Som arvtagare till Everton-legendaren Dixie Dean vann han ligan med Everton 1939, men som för så många andra förstördes karriären av andra världskriget. Efter kriget blev det Chelsea, men redan 1947 valde han – till allas förvåning – att kliva ned i ligasystemet för att spela med Notts County. Till Jeff Astles lycka, för en bättre förebild på plan som center var svår att finna.
Astle var en notorisk målgörare och 1969/70 vann han skytteligan i högstadivisionen och belönades med en plats i Englands VM-trupp i Mexico 1970. Än idag applåderas det i den nionde minuten (hans tröja var nummer nio) på The Hawthornes till Astles ära, men kanske än mer för hans familjs stiftelse vilken jobbar för att uppmärksamma effekterna av huvudskador inom fotbollen. På Astles tid var bollarna tunga, särskilt efter mycket regn. Som center var han en total orädd nickspecialist, vilket tyvärr också ledde till att han till slut avled i hjärnrelaterade skador från fotbollen.
En annan legendar var mannen som avgjorde tillställningen mot Spurs – Tony ”Bomber” Brown. Även Brown var med under hela cuperan i WBA. En klubb han skulle representera mellan 1963-1980. Det blev bara en landskamp för England, men han vann skytteligan i högstadivisionen säsongen efter kollegan Jeff Astle. Det var en allsidig spelare med ett lika allsidigt utseende. Långt hår, kort hår, stora mustascher, inga mustascher… det är svårt att se att 60-talets Brown är densamme som 70-talets. Brown kunde spela som defensiv mittfältare såväl som forward. En kugge under flertalet år, och om Astle ofta nickade in bollarna var ”Bomber” Brown känd för att göra spektakulära strutar.
I Spurs vimlade det av stjärnor. Den legendariske managern Bill Nicholson var känd för det vackra, snabba spelet, men också för att ta många pokaler, särskilt cuper. I början av 60-talet ledde han ett magnifikt Spurs som 1960/61 blev det första laget på 1900-talet att ta hem dubbeln (ligan och FA-cupen). Detta följdes upp av ytterligare en FA-cup säsongen efter (1961/62) samt Cupvinnarcupen 1962/63. Laget bestod av spelare som Danny Blanchflower, Dave Mackay, John White och lite senare Jimmy Greaves. White dog för övrigt av ett blixtnedslag blott 27 år gammal. Därefter följde en FA-cupseger 1967, men laget hade bytt skepnad och nya spelare hade tagit över då man gick mot en ny fin era i början av 70-talet. Ligacupsegrar 1970/71 och 1972/73 samt Uefa-cupseger 1971/72.
Den 12 december 1970 befann sig Nicholsons lag mitt i den andra pokaleran och istället för Blanchflower och company var det nu Alan Mullery, Martin Peters, Mike England, Pat Jennings och Alan Gilzean som dominerade. Chivers blev kanske aldrig någon Jimmy Greaves, som alltmer alkoholiserad lämnat tidigare under året. Men Chivers gjorde en hel del mål. Så också mot WBA denna decemberdag. På plan fanns även unge Steve Perryman som skulle leda laget till fler cupsegrar under 80-talet.
Den 12 december 1970 befann sig Nicholsons lag mitt i den andra pokaleran och istället för Blanchflower och company var det nu Alan Mullery, Martin Peters, Mike England, Pat Jennings och Alan Gilzean som dominerade. Chivers blev kanske aldrig någon Jimmy Greaves, som alltmer alkoholiserad lämnat tidigare under året. Men Chivers gjorde en hel del mål. Så också mot WBA denna decemberdag. På plan fanns även unge Steve Perryman som skulle leda laget till fler cupsegrar under 80-talet.
Just denna dag i december var det dock inte någon cupmatch, utan en vanlig ligamatch, där Tony ”Bomber” Brown gjorde hattrick. Bo Hansson kommenterade hem till stugorna i Sverige.
12 december 1970, West Bromwich Albion vs Tottenham 3-1
Mål: WBA: Tony Brown (3), Spurs: Martin Chivers
WBA: Jim Cumbes, Graham Lovett, Len Cantello, Tony Brown, John Kaye, Alan Merrick, George McVitie, Colin Suggett, Jeff Astle, Bobby Hope, Asa Hartford
Tottenham: Pat Jennings, Joe Kinnear, Cyril Knowles, Alan Mullery, Mike England, Phil Beal, Alan Gilzean, Steve Perryman, Martin Chivers, Martin Peters, Jimmy Pearce
Tottenham: Pat Jennings, Joe Kinnear, Cyril Knowles, Alan Mullery, Mike England, Phil Beal, Alan Gilzean, Steve Perryman, Martin Chivers, Martin Peters, Jimmy Pearce
Kommentator: Bo Hansson
I brist på bilder från matchen kan det väl passa med en kavalkad med Tony "Bomber" Brown
Och så lite Jeff Astle...
...samt lite Martin Chivers för England.
?
Per Malmqvist Stoltskribentper@gmail.com@permalmqvist2015-12-05 01:35:00
