Fallna Hjältar: Peter Lorimer
Det har varit ett tufft år för Leeds United. I april ifjol så avled tuffingen Norman Hunter i sviterna av Covid-19. Inte långt därefter gick den gamle världsmästaren Jack Charlton och även den gamle landslagsbacken Trevor Cherry. Nu har det blivit dags för ytterligare en av Don Revies pojkar-Peter Lorimer- att lämna jordelivet, 74 år gammal.
Ännu ett av de stora Old Schoolnamnen har lämnat oss. Peter Lorimer, Leeds stora skarpskytt från 60 och 70-talen, har gått ur tiden. Efter att ha drabbats av cancer i hjärnan hade Lorimer varit sjuk en längre tid och den sista tiden tillbringades på ett hospice. Idag lämnade den hårdskjutande skotten oss, 74 år gammal.
676 matcher och 238 mål talar sitt tydliga språk. Peter Lorimer kommer för alltid att vara en av de odödliga legenderna i Leeds United. Han gjorde debut endast 15 år och 289 dagar gammal, något som än i denna dag är klubbrekord.
Med smått otroliga 178 mål som 15-åring uppe i Dundee så var det kanske inte konstigt att storheter söder om gränsen jagade Lorimer. Manchester United Var ute efter den unge anfallaren. Men det blev alltså Leeds som fick skottens namnteckning och hans lön blev 17 pund och 2 stekar i veckan. Stekarna tog han hem till sin “landlady” där han bodde inackorderad. Mycket talar för att den kraftige 15-åringen åt upp det mesta av sin egen “lön”
Smeknamnet “Hot Shot” fick han eftersom han hade en av de hårdaste bössorna i världsfotbollen under sin karriär. Ett av hans snyggaste mål blev kontroversiellt bortdömt. Det var en riktig volleymörsare i Europacupfinalen mot Bayer München 1975 och Leeds fick till slut se sig besegrade med 2-0.
En annan gång som Lorimer fick se sig förnekad ett solklart mål var när han i FA-cupfinalen mot Sunderland 1973 fick ett öppet läge från
sex meters håll. Sunderlands målvakt Jim Montgomery hade precis räddat en språngnick från Trevor Cherry och lyckades på något mirakulöst sätt resa sig och styra Lorimers skott i ribban och ut. Skotten hade då redan börjat fira det solklara målet men tji fick han.
Många är som sagt skrönorna om Lorimers fruktade skott. Det som är fakta är att hans skott vid ett tillfälle uppmättes till 107 miles per hour på liggande boll. Historien om att han ska ha skjutit sönder en ribba i Swansea förnekas av Lorimer dock själv i boken “Home far and away”
I Leeds så vann Lorimer allt som gick att vinna inom den engelska fotbollen. Ligan vanns 1969 och 1974,Ligacupfinalen 10968 och FA-cupen 1972. Utöver detta blev det också seger i Mässcupen/Uefacupen 1968 och 1971. Kronan på verket, dvs Europacupen, vanns dock aldrig och närmare än den där finalförlusten mot Bayern 1975 kom vare sig Leeds eller Lorimer.
Efter proffsäventyr i USA så återkom Lorimer till Leeds i mitten på 80-talet. Han ska då ha blivit ovän med sin gamle lagkapten, då manager, Billy Bremner som petade Lorimer under ganska förnedrande former.
Han kommer alltid att bli ihågkommen som en del i Leeds magiska 60 och 70-tal och var i utgångsläget en högerbreddare men han vandrade gärna inåt för att komma till skott och kunde med fördel användas även som renodlad anfallare.
I landslaget blev det bara 21 landskamper och bland dem har han en plats i Skottlands VM-trupp 1974 då han för övrigt gjorde mål mot Zaire.
Efter karriären drev Lorimer pub och hade också olika uppdrag inom Leeds samt varit expert för BBC Radio Leeds.
I en intervju med The Guardian berättar Eddie Gray, som var Lorimers bäste vän och rumskamrat under åren i Leeds, att han besökte honom varje helg innan det blev lockdown och att det är en sorglig dag för honom personligen men också för både klubben Leeds United och staden Leeds.
