Säs 1980/81: Arbetslöshet , sjunkande publiksiffror och huliganism

Margaret Thatchers Storbritannien präglades av recession och hög arbetslöshet. Populariteten var stadigt på väg nedåt från det att hon vunnit valet 1979 och det skulle inte vända förrän Falklandskriget 1982.
 

Stort publiktapp , inställda landskamper och huliganism?

Det var kärvt i England på den tiden, kanske särskilt i norr. Dessutom pågick konflikten på Nordirland som allra värst och säsongen 1980/81 valde England och Wales att inte ställa upp i de brittiska mästerskapen som skulle spelas i Belfast. Bitterheten från nordirländarna var stor, då de gick minste om viktiga landskamper inför kvalet till VM 1982. Ett kval där man sedan skulle slå ut Lars ”Laban” Arnessons Sverige, men värst var nog att just fotbollen trots alla oroligheter i inbördeskrigets bistra verklighet alltid fungerat som ett gemensamt utbyte där motståndarlaget välkomnats med värdighet och kanske också värme, så även England.  

Mitt i allt elände fortsatte även de engelska lagen att tappa publik. Bara säsongen 1980/81 minskade ligasystemets publiksiffror med 2,7 miljoner åskådare. 1950-51 gick 40 miljoner på ligafotboll. 1980/81 var det knappt 22 miljoner. Visserligen var 50-talet en lysande tid med höga publiksiffror, men slutet av 70-talet och början av 80-talet var en katastrof. Intresset för fotboll minskade drastiskt år efter år.
 

Tillsammans med en allt kärvare verklighet för gemene man växte även huliganismen. I början av 80-talet var det värre än någonsin och tillsammans med risiga arenor och inte alltid så lysande spel, fanns det inte mycket som lockade folk till matcherna. I ett försök att öka intresset infördes trepoängsystemet 1981/82 i syfte att få till en mer offensiv fotboll där vinst gav större effekt.
 

Framgångar i Europa och storlagen tappar publik
 

Ändå var det en gyllene tid för de engelska lagen ute i Europa. Just säsongen 1980/81 vann Ipswich UEFA-cupen och Liverpool tog hem Europacupen. Och så såg det ut år efter år. Ändå minskade intresset för engelsk fotboll och dessutom fick klubbarna allt större problem med ekonomin. Över 300 spelare fick fri transfer säsongen 1980/81 och en storklubb som Manchester United valde att slopa ett av sina lag i seriespel under A-laget.

Manchester United vann publikligan i sedvanlig ordning med ett snitt på 45 054 åskådare, men det ska ses mot bakgrund av ett tapp på 6 494 st sedan året innan. Liverpool var tvåa med 37 694 åskådare och ett tapp på 6 888 st. Därefter Manchester City på 34 011. Ett problem var att de stora publiklagen också gick dåligt rent resultatmässigt i ligan. United hamnade åtta och hade flera rätt tunga säsonger bakom sig, medan regerande mästarna Liverpool hade en unik mellansäsong med en femteplats, vilket var nästan hårresande på den tiden. De tröstade sig dock med seger i ligacupen och Europacupen. Följande säsong var ordningen återställd. Publikdragande Manchester Citys glansdagar var över och laget hamnade tolva, dock gick de till final i FA-cupen, vilket säkert bidrog till att deras publiktapp bara blev 1 672. Normalt starka publiklag som Everton, Tottenham och Sunderland gick alla rätt dåligt, om man bortser från att Spurs vann FA-cupen, där argentinaren Ricardo Villa avgjorde omspelet med ett makalöst solomål.
 

Bäst gick det för mästarna Aston Villa vars publiksnitt ökade med 5 418 åskådare och med 33 355 blev laget fyra i publikligan. Trean Arsenal befann sig på en stabil femteplats med 32 480 åskådare.
 

Det såg dystert ut för den engelska fotbollen. Arbetslöshet, huliganism, sjunkande publiksiffror och synpunkter om en allt tristare fotboll uppvägde knappast att man dominerade i Europa.