VM-listan: De största matcherna plats 16-20
Vi har alla minnen av de där matcherna som satte ett extra stort avtryck i oss. Ni vet de där matcherna som man diskuterade och debatterade i veckor, månader, ja till och med efteråt. I VM-historien finns det många prov på sådana och då både under vår levnad, men också före. Här kommer, återigen, en högst subjektiv lista över de 20 största matcherna i VM-historien.
Vissa matcher kommer man ihåg så väl när man såg, vad man gjorde och så vidare. Andra matcher är av den typen att man skulle så gärna velat vara med och sett, fått uppleva och prata om. Ibland kan de vara så stora och mytomspunna att man ser hela eller delar i efterhand bara för att man vill förstå vad hypen egentligen handlade om. Här kommer, i subjektiv ordning, just 20 sådana matcher.
20. Belgien-Sovjet 1986, 4-3
De sovjetiska spelarna med det lilla kvicksilvret Igor Belanov i spetsen hade imponerat stort i gruppspelet. Ungrarna hade slagits tillbaka med 6-0 efter ett fantastiskt flytande kombinationsspel. Efter 1-1 mot starka Frankrike och en stabil seger mot Canada så gick man till sluspel som gruppetta och var klar favorit i mötet med Belgien. Belgarna, å andra sidan, hade kravlat sig till slutspel som en av de bästa treorna efter inte så imponerande lag.
Sovjeterna började planenligt bäst med mycket bollinnehav och Belanov öppnade målskyttet i den första halvleken. Belgiens stjärna Scifo kvitterade men Belanov tryckte in vad många trodde skulle bli ett segermål. Den store forwarden Jan Ceulemans kvitterade dock och matchen gick till förlängning. Väl i förlängningen vek det sovjetiska laget ner sig och belgarna kunde gå ifrån till 4-2 innan Belanov fullbordade sitt hattrick när han satte en straff till 3-4. Hattricket blev en klen tröst då Belanov och det sovjetiska laget fick se sig utslaget. Belanov kunde trösta sig med Ballon D´Or under det året men egentligen borde man nog betvingat det belgiska laget.
https://www.youtube.com/watch?v=hXk4-xSRI6g&t=7s
19. Brasilien-Danmark 1998, 3-2
En stor personlig favoritmatch i VM-historien. Danskarna hade charmat världen i mitten på 80-talet då man tog sig till semifinal och efter en imponerande gruppseger i VM 86 tog man sig till åttondel där man dock blev demolerade av Spanien. Nu hade man trots den överraskande EM-segern 1992 varit lite på dekis ett tag och förutom Michael Laudrup så var hela den gyllene generationen borta. Nya storspelare i form av målvaktsjätten Peter Schmeichel och lillebror Brian Laudrup hade dock hjälpt till att ta Danmark till VM för första gången sedan 1986.
Danskarna hade krånglat sig vidare till åttondel utan att imponera. En knapp seger mot Saudiarabien och ett kryss mot Sydafrika kom att räcka. Det skulle dock visa sig att man konserverat formen rejält och i åttondelen blev det Nigeria som fick känna på danskarmas styrka. Danmark vann med 4-1 och svenske förbundskaptenen Bosse Johanssons mannar kom i pressen att kallas för Nordeuropas brassar. Passande blev då att man i kvartsfinalen skulle ställas mot originalets Brasilien.
Danskarnas självförtroende var på topp efter Nigeriamatchen och man chocköppnade genom ett ledningsmål redan i den andra minuten genom Martin Jörgensen. Brassarna var genuint chockade och för deras del var det tur att de fick en tidig kvittering. Rivaldo satte brassarna i ledningen men strax efter paus kom danskarnas svar. Brian Laudrup tryckte in kvitteringen i nättaket och firade det genom en episk pose när han kastade sig ner i gräset på ett fotomodellliknande sätt. Sista ordet skulle dock bli Brasiliens när Rivaldo avgjorde med sitt andra mål. Danskarna kunde i slutändan inte rå på originalets brassar. Däremot så kunde åka hem med sin genom tiderna bästa VM-insats.
https://www.youtube.com/watch?v=oxmwuVHJuPc
18. Brasilien-Holland 1994, 3-2
Ytterligare en kvartsfinal som slutade 3-2 i Brasiliens favör. Brassarna kom till USA favorittippade och skulle bärga sitt första guld på 24 år. Efter att ha vunnit gruppen före Sverige och tagit sig förbi hemmanationen USA i åttondelen stod man så mot Holland i kvarten.
Efter att ha åkt ut i kvartsfinalsstadiet både 1982 och 1986 samt i åttondelen 1990 så kom´man nu med taktiken i högsätet. Borta var det lekfullt naiva som vi kanske främst minns från VM 1982 med Zico och Socrates i spetsen. Det man hade saknat i taktisk drivenhet och i defensivt tänkande skulle man nu ta igen. På planen styrde den defensive mittfältsräven Dunga och framåt var det världens vid tiden störste målskytt Romario som skulle frälsa dem.
Matchen började onekligen tillknäppt och i paus var det 0-0 och inte mycket till klara målchanser. Efter paus exploderade dock matchen och inte mindre än fem mål föll mellan den 53:e och 81:a minuten. Brassarna kunde ta ledningen efter att rutinerade Frank Rijkaard hade slarvat på mitten. I den 63:e minuten byggde Bebeto på ledningen med ett mål som följdes upp av den klassiska “babyvaggningsmålgesten”. Holländarna hade dock på intet sätt gett slaget förlorat och Bergkamp kvitterade omgående. Tio minuter senare var det dags igen. Bergkamp föll i straffområdet och ville ha straff och i den där påföljande situationen kunde ytterna Marc Overmars slå in en hörna som den dynamiske mittfältaren Aron Winter kunde nicka in. Den här gången tänkte dock brassarna inte nöja sig med att åka ut i kvartsfinal och med nio minuter kvar så lade vänsterbacken Branco upp en frispark som han på ett mycket karakteristiskt brasilianskt vis skickade in via stolpen.
https://www.youtube.com/watch?v=LO4bcOnnJnA
17. Nordkorea-Italien 1966, 1-0
Vi har tagit upp matchen tidigare när vi har pratat om VM:s största fiaskon. Italienarna hade hamnat i en situation där de inte fick lova att förlora mot det i Europa okända Nordkoreanska laget. En poäng skulle räcka till avancemang till kvartsfinal, men en förlust och det skulle bli hemfärd. Italienarna visade upp en provkarta på brända målchanser och även fast de fick spela med 10 man efter en skada på mittfältaren Bulgarelli så var de det spelförande laget.
I slutet av första halvlek skulle dock anfallaren Pak Do Ik bli historisk och odödlig i det Nordkoreanska folkets ögon när han skickade in ett av VM-historiens mest överraskande segermål. Detta Nordkorea som det överhuvudtaget var tveksamt om de skulle få ställa upp. Många länder, inklusive värdlandet, erkände inte Nordkorea som ett eget land. FIFA fick gå in och utöva diplomati och det var en av anledningarna till att vi här har den 17:e största matchen i VM-historien.
https://www.youtube.com/watch?v=0iWsGqtBnIs&t=24s
16. Östtyskland-Västtyskland 1974, 1-0
Det finns derbyn, och så finns det DERBYN. Många är de matcher i historien som kallats politiskt laddade, men frågan är om det finns någon match som slår gruppspelsmatchen 1974 mellan värdlandet och deras grannar från öst.
VM 1974 var på många sätt politiskt sprängstoff. Sovjet vägrade spela den direkt avgörande kvalmatchen mot Chile som en protest mot den nyinstallerade miltärjuntan under Pinochets ledning. Rote Armee fraktion eller som den var mer känd som, Baader-Meinhofligan var i full gång med terrordåd runt om i Västtyskland och dessutom så levde minnet av den palestinska terroristattacken på den israeliska OS-truppen två år tidigare kvar i färskt minne.
De matematiska förutsättningarna inför den avslutande gruppmatchen mellan de bägge länderna var glasklar. Båda var klara för den andra rundan och det enda som kunde påverkas av resultatet var den inbördes placeringen mellan de bägge länderna. I verkligheten var naturligtvis den här matchen allt annat än betydelselös. Ett folk men två olika regime, individens frihet mot det statliga kollektivet och heltidsproffsen mot deltidsarbetarna. Ett exempel på hur explosiv inramningen var rent politiskt var det faktum att matchvinnaren Jürgen Sparwasser och den tyske stjärnbacken Paul Breitner inte fick byta tröja inne på planen utan fick vänta tills man var inne i spelartunneln. Endast 1500 speciellt utvalda östtyska supportrar hade tillåtits åka i speciella tåg till matchen.
Västtyskarna hade en ganska arrogant inställning till matchen och förväntade sig en ganska enkel seger. Östtyskarna visade sig vara en tuff nöt att knäcka. Trots amatörstatusen var spelarna hårt drillade. Klubblaget Magdeburg hade på IFK Göteborg-manér vunnit cupvinnarcupen kort innan och östtyskarna hade även haft framgångar på OS-nivå.
Matchen blev en ganska tillknäppt historia då det för båda lagen var viktigast att inte förlora. I den 77:e minuten snappade Jürgen Sparwasser upp en långboll och kunde glida förbi inte mindre än tre tyska backar innan han satte upp bollen i nättaket bakom Sepp Maier i det tyska målet.
Vinsten i denna enda tävlingsmatch mellan väst och öst gav DDR segern och därmed märkligt nog en betydligt svårare lottning i det andra gruppspelet, men det är en annan historia. Matchvinnaren Sparwasser har som kommentar till matchen och sitt avgörande mål sagt att om det på hans gravsten bara står “Hamburg 74” så kommer alla att veta vem som ligger i graven.
https://www.youtube.com/watch?v=MRfOuOxt2Lg&t=76s
