Svart eller Vitt: Newcastlesupportern – offret i ett våldsmissbruksförhållande?
"The king is dead - long live the king"?

Svart eller Vitt: Newcastlesupportern – offret i ett våldsmissbruksförhållande?

Läste någon krönika om någon som liknade en Newcastlesupporter med offret i ett "abusive relationship". Tyckte mest det var en skämtsamt rolig formulering först - även om det seriösa i ämnet inte ska förringas. Men efter ha läst alla "det är inte så illa..." kommentarer på vårt forum så börjar jag bli mer och mer benägen att hålla med.

 En snabb återblick för kontextualiseringen;  Ashley har alltså gjort så många vansinneshandlingar som ägare för Newcastle United att det börjar bli tjatigt att rabbla alla. Med handen på hjärtat kan jag nog inte ens göra det längre, det har blivit så många incidenter nu att jag inte kan komma ihåg allt. Ashley och ordförande Llambias agerar på eget bevåg och det blir allt som oftast fel – och flertalet supportrar är snabbt där och försöker ursäkta beteendet. ”Han gjorde bara det han trodde var bäst”. ”Det är bra med en stark ledartyp även om det går ut över oss ibland”.
 

Men någonstans får det fan i mig vara nog. Tjockisen har sålt vår Kapten och bäste målskytt - navet i vårt lag. Initiativtagaren till det där spelarmötet efter 1-6 mot leyton träningsmatchen som satte nivån för vår säsong i CCC. Huruvida han skulle spelat varje minut kommande säsong är egentligen helt irrelevant - det här är inte Football Manager. Du byter inte ut ett helt lag. Du tar inte in 11 namn som låter bra och säger "så här vill jag att min startelva ska se ut nästa säsong" - du byter ut 2 till 3 spelare max. Kolla hur alla framgångsrika klubbar sköter det här - de byter ut ett par spelare. De viktiga lagspelarna behålls i truppen - varför tror ni Sir Alex har dragit ut på Scholes och liggs-Giggs karriärer så länge? Han har förstått vikten av kontinuitet.
 

Jag vet inte ens vad jag blir mest less på längre – Ashleys idiotupptåg eller alla som försöker ursäkta hans ageranden. Helt plötsligt så börjar det betraktas som ”okej” att han säljer fyra av våra sex viktigaste spelare förra säsongen. Carroll, Nolan, Enrique, Barton – ”ingen fara, den här killen är bra på FM så vad kan gå fel?”. Ännu värre blir det om vi tar i beaktande att det var bara två säsonger sen vi precis åkt ur Premier League trots ett på papperet starkt spelarmaterial. Problemet var alla glidare som inte var beredda att gräva ner sig i skiten för att ta poäng. Vi hade aldrig hämtat ikapp 0-4 mot Arsenal då. Nu gjorde vi det – med stor tacksamhet till Barton, som lär vara näst på listan Ashley vill göra sig av med. Nolan själv bidrog som sagt med 12 ligamål, varav ett magiskt hattrick mot 5under1and men även med gedigna insatser mot lag likt West Ham där vi hämtade poäng. Vi hade den mentaliteten denna säsongen tack vare ”this group of lads” mentaliteten som Hughton skapade. Räck upp handen ni som tror att Cabaye, Jonas och Ben arfa kommer kavla upp ärmarna på samma sätt kommande säsong. Missförstå mig rätt, alla de tre är bra spelare, men i en trupp behövs olika spelaregenskaper – det som Nolan och Barton bidrar med är unikt.
 

Appropå Joey Barton så gick han ut på twitter i och med Nolans försäljning och sa ”the king is dead – long live the king”. Vackert och framförallt respektfullt, inte många som får den behandlingen av Joey. Det Barton missat dock, det är att Newcastle United Football Club är inte en monarki utan en diktatur. Vi har Ashley som styr allt med järnhand och det faktum att han gör det ursäktar tydligen allt. Saknas bara att snart är hela felet vårt eget, det är vi supportrar som inte duger längre till Ashley.

Då är väl cirkeln sluten?

Stefan Abrahamsson2011-06-16 17:40:00
Author

Fler artiklar om Newcastle

Från Milburn till Shearer till Framtiden: The Geordies