Vad tycker SF-redaktionerna om sina tjecker?
Som bekant lirar en hel del tjeckiska spelare i utlandet. Hur har de presterat där, och vad tycker de svenska fansen om sina respektive klubbars tjecker? Det finner vi svar på i denna följetong på Tjeckiska Fans, vilken idén till är snodd rakt av från Holländska Fans.
Del 3 (2/1 2008)
Zdeněk Grygera och Pavel Nedvěd, Juventus
Zdeněk Grygera
Grygera känns som en typisk truppspelare. Han är ingen man vinner ligatitlar med, men han passar utmärkt att kasta in när någon annan måste vila eller när motståndet inte skrämmer. Personligen hade jag gärna sett honom i Juve några år tidigare, närmare bestämt då han skrev på för Ajax. Nu är han ingen man varken imponeras av eller gnäller på. Han bara är där och gör sitt jobb. Såna behövs också, men jag ser ingen anledning till att Grygera skulle vara lämpligare än någon annan.
/ Jonas Söderström, Juventusredaktionen
Pavel Nedvěd
Champions League, semifinal 2003. Juventus håller lektion för Real Madrid i tempofylld, attraktiv och effektiv fotboll. Hela laget spelar på toppen av sin förmåga, och bäst av dem alla är Pavel Nedved. Han har gjort mål. Han har skjutit, dribblat, slagit inlägg, passat och sprungit som en demon matchen igenom. (Det kan nämnas att UEFAs officiella matchrapport på uefa.com har rubriken "Madrid fall to brilliant Nedved".) Med tio minuter kvar, i ledning 3-0, tar han en vårdslös tackling i mittcirkeln, blir varnad och avstängd i finalen. När han efter matchen tar emot Delle Alpis ovationer flödar tårarna nerför kinderna. Nedved hade nått sin karriärs höjdpunkt, men skulle inte få vara med och spela. På Old Trafford förlorar sedan ett fantasilöst och förutsägbart Juventus mot Milan efter 0-0 och straffläggning, och det i en match som i brittisk press beskrivs som den tråkigaste som spelats under efterkrigstiden. Den som inte tidigare förstått Nedveds betydelse för Juventus kunde knappast missa tillfället nu.
Pavel Nedved var tongivande i Lazio under fem år innan han kom till Juventus 2001 som ersättare för en viss Zinedine Zidane. I Juve tog han de sista stegen mot toppen. Under 2003 var han enligt många världens bästa spelare och belönades också med France Footballs Ballon d'Or. Säsongen 2002-2003 är utan tvekan Nedveds allra bästa, men han har genomgående hållit en mycket hög nivå under åren i Juventus.
I Nedved och Zambrotta hade Juventus länge fotbollseuropas kanske mest dynamiska vänsterkant. Den offensive Zambrotta spelade oftast både försvarare och mittfältare (och ibland snudd på ytter) samtidigt, vilket gav Nedved utrymme att röra sig inåt planen från vänster, fungera som släpande forward och få utrymme för sitt vassa skott. En fri roll, där han kunnat röra sig över stora ytor, var givetvis det bästa sättet att dra nytta av tjeckens mångsidighet och löpstyrka.
Att rangordna Nedveds kvalitéer som spelare är en grannlaga uppgift, men här är ett försök:
1. Passionen. Den tillbakadragne och nästan blyge tjecken förvandlas till en utagerande bomb på fotbollsplanen. Få andra reagerar med ett så spontant raseri över uteblivna frisparkar, jagar sina motståndare så besinningslöst i defensiven eller springer så mycket på bollar som ser förlorade ut. Ingen resurssnål spelstil direkt, men mycket inspirerande för medspelare och publik.
2. Löpningarna. Fredrik Ljungberg påstås komma upp i hissnande distanser i hög fart under matcherna (de dagar han faktiskt kan spela), men jag har svårt att tro att Nedved skulle ligga särskilt långt efter. Gör ett ansenligt jobb defensivt och kan dyka upp varsomhelst på offensiv planhalva. Förmodligen en mardröm att markera.
3. Skottet. Möjligen världens bästa skytt i pågående spel. Har dragit på sig en diger samling vackra mål från långdistans under karriären, detta därtill med båda fötterna! Även en mycket bra frisparksskytt. Kan slå frisparkar direkt i mål tätt utanför straffområdet, men är allra bäst på "inläggsskott" från vänster - såna som kan styras in av en med- eller motståndare i gröten framför mål eller gå direkt in vid bortre stolpen.
Brister då...? Ja, Nedveds dramatiska ådra tenderar att resultera i mycket rullande på gräset. En spelare som tar så mycket stryk borde inte behöva dra på sig ett, till stora delar välförtjänt, rykte som gnällspik och filmare. Ibland har också hans överambitiösa spelstil också renderat en del onödiga kort, minns den ovan nämnda varningen i CL-semin 2003 eller den fullständigt idiotiska utvisningen vid offensiv hörnflagga (!) mot Arsenal i fjolårets CL-kvartsfinal.
Statusen som Juventuslegend lär knappast ha minskat när han efter fjolårets skandal valde att stanna och hjälpa klubben tillbaka till serie A. I serie B har Nedved varit en av lagets mest pålitliga spelare och producerat anmärkningsvärt många mål. Förhoppningsvis räcker motivationen ytterligare någon säsong, men skulle det bli nedtrappning i sommar är det bara att buga och tacka. Nedved har egentligen inget mer att bevisa, och har gjort mer för klubben än någon kunnat begära.
Nedveds digra meritlista till trots, när de största titlarna stått på spel har marginalerna konsekvent varit emot honom. 1996 förlorades EM-finalen på en målvaktstavla i förlängningen. 2003 satt han vid sidan av planen när Juve förlorade Champions League-finalen på straffar. 2004 tvingades han gå av planen skadad i EM-semifinalen mot Grekland. Tjeckerna hade dittills dominerat matchen totalt, men föll sedan tillbaka och förlorade efter förlängning. Dessa motgångar är dock snarare att betrakta som gropar i en annars kompakt framgångsrik karriär - en karriär vars absoluta topp nåddes på Delle Alpi den 14 maj 2003. Jag tvivlar faktiskt på att det spelats bättre fotboll i den svartvita tröjan, och från en Platiniromantiker som mig finns inte finare betyg att få.
/ Mats Engman, Juventusredaktionen
Del 2 (17/12 2007)
Tomáš Zápotočný och Tomáš Sivok, Udinese
Tomáš Zápotočný
En spelare jag hade väldigt liten koll på innan han kom till Udinese men har fått rejält med speltid, delvis på grund av skador men även för att han spelat stabilt. Det är i backlinjen han gör sig bäst, följsam och relativt snabb, stark man mot man. Han har även fått chansen som yttermittfältare men då har det varit riktigt svaga insatser och det är tydligt att han känner sig obekväm i den situationen. När alla är friska får han dock ses som reserv, men är ändå en bra spelare att ha med då han sällan gör en dålig match, dock önskar jag att han kunde byta frisyr ;)
Tomáš Sivok
Sivok hade höga förväntningar när han kom till klubben och många hoppades att han skulle kunna fylla Pizarros skor, men tyvärr har han inte levt upp till förväntingarna och just nu är han sjättevalet på det centrala mittfältet, dessutom har han varit skadad i höst vilket knappast lyft hans status. När laget dessutom spelat så bra så har det inte funnits anledning att ändra något. Han har dock ett fint passningspel men jag tycker att han dels varit lite vek och dels lite långsam. Lär nog lämna laget eller lånas ut för att få speltid.
/ Johan Haage, Udineseredaktionen
Del 1 (10/12 2007):
David Rozehnal, Newcastle
Rozehnal är en väldigt teknisk back som har ett bra passningsspel och gärna följer med upp anfallen trots sin position. I Newcastle har han uteslutande spelat mittback även om jag vet att han kan spela som mittfältare och det märks. Kanske skulle han också prova den positionen då han efter en lysande start på säsongen kommit en riktigt svacka.
Han är ju som många vet lång men relativt tunn och det har varit ett stort problem på slutet. Anfallarna flyttar lätt på honom och han har därmed gjort mindre bra ingripanden som lätt till mål. En annan svaghet han har tycker jag är huvudspelet trots att han är så lång. Men han väger för tunt. Det märks både i försvaret och på hörnor. Han är inte heller snabb vilken kan vara ett problem.
Personligen gillar jag dock honom starkt och är säker på att han kommer göra gott för klubben. Det är ändå hans första säsong i PL och det tar tid att vänja sig. Han har lite att lära men han har många kvaliteer som gör att han är lätt att tycka om då han är teknsisk, passningsskicklig och inteligent. Gjort en ojämn säsong men får av mig ändå väl godkänt i betyg av mig.
/ Andreas Tano Bask, Newcastleredaktionen
