Holländsk fotbollshistoria - del 5
Svenskafans summerar den holländska fotbollshistorien.
Exakt samma lag som ställde upp i finalen 1972 ställdes också på banan i den första matchen i Europacupen 1973. Ajax fick direkt gå in i den andra rundan där man mycket enkelt besegrade CSKA Sofia med 6-1. Nu hade man dessutom tillskansat sig en inhoppare i form av Johnny Rep, vilket var viktigt eftersom att ytteranfallarna blivit till åren och inte alltid orkade hela matcherna.
I första kvartsfinalen mot Bayern München klev österrikaren Heinz Schilcher in i försvaret istället för Hulshoff, utan att någon större förändring i prestationen kunde skönjas. Man vann nämligen med 4-0, samtliga gjorda i andra halvlek. Johnny Rep fick nu chansen från start istället för Swart, och det visade sig vara ett lyckodrag.
I andra kvartsfinalen blev det sammantagna resultatet något mer modest. Bayern vann nämligen med 2-1, men Ajax var likväl vidare. Inhoppare i den andra kvartsfinalmatchen var Swart, som gjorde sin sista insats i den kontinentala fotbollen, samt blivande stjärnan Arnold Mühren, som gjorde sin första.
Semifinalerna skulle spelas mot Real Madrid, vilket naturligtvis laddade de politiskt medvetna holländarna. Att spela mot Francos lag var stort och motivationen fanns definitivt där. I vanlig ordning lyckades spanjorerna stå emot en bra stund, innan pressen blev för jobbig. Två försvarare blev målskyttar för Ajax, först Hulshoff och sedan Krol, vilket gjorde att man till slut vann med 2-1. Inför bortareturen kändes utgången mycket oviss och det var nog tur att Gerrie Mühren gjorde 0-1 för Ajax i den 50:e minuten, annars hade nog Madrid-publiken kunnat föra sitt lag till seger.
Finalen skulle återigen spelas mot italienskt motstånd. Ajax ställde upp med samma manskap som i den förra finalen, så när som på att Swart då ersatts av Rep. Inför 91 700 åskådare gjorde Johnny Rep efter fyra minuter 1-0 till Ajax. Ett perfekt inlägg av Mühren skallades in bakom en ställd Dino Zoff. Ajax dominerade matchen, speciellt i första halvlek, och hade bud på fler mål. 1-0 blev dock slutresultatet, och det blev också slutet för en fantastisk era för holländsk klubblagsfotboll; fyra raka guld i Europacupen.
Ajax splittrades. Utan Cruijff, som flyttat till Barcelona, fanns där ingen riktig ledare och man åkte genast ut mot CSKA Sofia i Europacupen 1973/1974. Dessutom kände Stefan Kovacs, den rumänske succétränaren, ett behov av en ny utmaning. Ersättaren George Knobel var ett långskott som inte gick hem och det skulle ta en tid innan Ajax återhämtade sig.
Men de holländska klubbarna fortsatte spela stora finaler i Europa både 1974 och 1975. Feyenoord förlorade i Cupvinnarcupen, och Twente besegrades av Borussia Mönchengladbach i finalen av dåtidens motsvarighet till UEFA-cupen.
1974 var ett stort år för landslaget. Till VM i Västtyskland kom man till spel med ett riktigt bra lag, givetvis ledda av Johan Cruijff och stora delar av det Ajax-lag som nått stora framgångar de senaste åren. Rinus Michels var dessutom tränare, vilket garanterade framgångar.
VM började med att Uruguay enkelt slogs tillbaka med 2-0 efter att Johnny Rep nätat vid två tillfällen. Mot Sverige blev det sedan lite överraskande 0-0, kanske för att det fanns svenska spelare i den holländska ligan vilket gjorde att man kom förberedda på att stå upp emot totalfotboll. Samma lycka hade inte Bulgarien, som besegrades med 4-1 efter två straffmål av Johan Neeskens.
I det andra gruppspelet lottades Holland mot Östtyskland, Brasilien och Argentina. En mardröm naturligtvis, men inledningen med 4-0 mot Argentina efter två Cruijff-mål gav holländarna självförtroende. Östtyskland fick också, som väntat, känna totalfotbollens makt och likaså Brasilien som besegrades överraskande enkelt efter mål av Neeskens och Cruijff. Den segern innebar att Holland skulle få möta Västtyskland i VM-finalen, något som vore en match med självklar utgång bara tio år tidigare.
Alla som såg finalen 1974 minns klart och tydligt en specifik sekvens; Holland håller bollen inom laget efter avspark och låter inte tyskarna komma nära. Efter enastående spel sparkas Cruijff ner i straffområdet. Domaren blåser straff och Johan Neeskens sätter den på sitt karaktäristiska sätt mitt i målet. Men alla som känner till Västtyskland vet att de kan vara helt underlägsna speltekniskt, taktiskt och mentalt utan att det stör deras resultatmässiga framfart. De jobbade in sig i matchen och tog över från holländarna som verkade en aning konfunderade över att det fanns tyskar överallt på planen hela tiden. I den 26:e minuten kvitterade Västtyskland på en kontroversiell straff, efter att Bernd Hölzenbein ramlat i det holländska straffområdet. Paul Breitner satte bollen i mål, och Västtyskland fortsatte trycka på och i den 43:e minuten gav det utdelning då Müller förpassade bollen i mål.
Det var också så matchen slutade och visst kändes det säkert surt för spelarna, men när man tänker tillbaka på mästerskapet i efterhand framstår ändå turneringens storheter som Holland. I modern tid pratar man inte om mästerskapen från 70-talet utan att nämna totalfotbollen som presterades.
