Rysslands-bloggen: Alania - Rysslands QPR
Efter en dålig start på säsongen beslutade sig Alania med en ny sponsor i ryggen för att värva sig ur krisen. Med elva nya spelare under Januarifönstret kan man lugnt säga att de åtminstone försöker. Men vem täcker upp ifall de nya spelarna inte håller laget kvar?
I helgen publicerade The Guardian en artikel om QPRs vansinniga Januarifönster. Mängder av spelare plockades in för dyra pengar för att hålla laget kvar i högsta serien, och under de senaste 18 månaderna har klubben värvat sammanlagt 31 spelare. Den f.d. Crystal Palace ordföranden, Simon Jordan, kallade det hela för “finansiellt självmord” och det är svårt att inte hålla med.
Men QPR är inte den enda desperata bottenklubben i världen. C:a 350 mil österut finns det en klubb som gör precis samma desperata satsning som Londonlaget.
Nykomlingen Alania Vladikavkaz har åkt upp och ner mellan Premier Liga och Division 1 de senaste tre åren. I år var ambitionen inte bara att hänga kvar utan också slippa bottenstriden. Under ledning av den legendariska tränaren, Valerij Gazzajev, som under början av säsongen fungerade som president samt sportchef värvades åtta nya namn in till truppen för att hjälpa dem att uppnå målen. Av de åtta märktes f.d. CSKAspelaren, Deividas Semberas som tidigare jobbat under Gazzajev i Moskvaklubben. Men framförallt lyckades Alania värva brassen, Diego Mauricio, framför näsan på Sjaktar Donetsk. Även om Mauricio inte direkt gjort succé i sin brasilianska klubb, Flamengo, var han eftertraktad i de östra delarna av Europa och Alania höll inte direkt tyst om att man fått en spelare att välja dem före en så välkänd klubb som Sjaktar. Med facit i hand sitter Sjaktar inte och grämer sig över den missade värvningen. Mauricio har bara startat tre matcher under 2012/2013 och väntar fortfarande på sitt första mål. Den enda värvningen inför säsongen som kan bedömas som lyckad är den hårdskjutande högerbacken, Vladimir Khozin, som kom från Torpedo Moskva.
Efter en ganska lyckad start på säsongen, med sju poäng på de första fem omgångarna, har Alania rasat ihop totalt. Efter 2-1 segern hemma mot Kuban i Augusti, har man gått 14 raka matcher utan seger. Än värre är att man inte gjort mål på de sista sex omgångarna innan vinteruppehållet.
I December deklarerade så Valerij Gazzajev, som under säsongen tagit över även tränarsysslan i klubben, att man ska värva in tillräckligt med kvalitet under Januari för att säkerställa klubbens plats i Premier Liga. Om det är kvalitet, det får framtiden utvisa. Men Gazzajev och klubben har åtminstone försökt att förbättra laget avsevärt under vintern.
Under sommaren 2012 skrev Alania ett nytt stort sponsoravtal med vattenkraftjätten, RusHydro. Det statligt ägda företaget är världens näst största vattenkraftbolag och har försett Alania med nödvändiga ekonomiska medel. Så under December, när Gazzajev utlovade “ett helt nytt lag” till 2013, ryktades det om alla möjliga spelare. Den det talades mest om var brassen Vagner Love, som senare hamnade i CSKA Moskva, men klubbens supportrar exalterades givetvis bara av att klubben ens kunde diskutera sådana spelare. Därför är besvikelsen påtaglig nu när transferfönstret går mot sitt slut. Inte för att Alania inte har värvat, utan för vad de har värvat. Elva nya spelare har plockats in under Januarifönstret, men det mest välkända och exotiska namnet är den vitryske brassen, Renan Bressan, som kommit från BATE.
Elva nya spelare med åtta olika nationaliteter ska nu spelas ihop för att försöka rädda klubben kvar under de sista elva omgångarna. Desperat är inte ord nog för att beskriva det Alania nu gör. Laget har fem poäng upp till kvalplatsen och sex poäng upp till säker mark och även om någon av de nya spelarna säkerligen kommer göra bra ifrån sig ligger lagets största hopp i att 13:e placerade, Volga, är i ekonomisk kris och antagligen kommer rasa ihop nu under våren.
Gazzajev har flera gånger intygat fansen om att klubbens satsning är seriös. Men det är svårt att ta honom på allvar. För vem har scoutat spelarna som värvas in? Kommer de klara av att acklimatisera sig till ett nytt liv i ett helt nytt land på kort tid för att sen leverera ute på planen? Royston Drenthe kommer in efter att ha varit klubblös i över ett halvår. När ligan sätter igång igen i Mars kommer han inte ha spelat en tävlingsmatch på nästan ett år, och då har han och hans nya lagkamrater bara elva omgångar på sig att hålla laget kvar.
Jag hade inte rekommenderat någon att satsa pengar på att Alania håller sig kvar i högsta serien, för det finns det inga garantier för. Inte heller finns det några garantier på att RusHydros satsning kommer tillta ifall klubben rasar ur högsta serien. Alania har ett starkt fäste i Vladikavkaz och snittar, vare sig om man spelar i högsta eller andraligan, på drygt 14000 åskådare per match (matcherna mot storlagen lockar ofta upp emot 30000) så intresset i staden kommer säkerligen att vara intakt. Men vem täcker upp de förlorade intäkter det innebär att rasa ur Premier Liga? I Ryssland har man inte heller samma fallskärmsavtal som man har i t.ex. England som ger nedflyttade klubbar en stor summa pengar. Skulle Alania ramla ur, då sitter man i Division 1 med en hel drös av högavlönade spelare som knappast kommer vara intressanta för större klubbar.
I förra veckan gav Valerij Gazzajev en intervju med Sportbox.ru. Han berättade om klubbens kommande träningsläger och att man nu siktar på att spela ihop sitt nya lag. Gazzajev intygade att samtliga spelare som värvats in håller riktigt hög kvalitet, men ville inte berätta närmare om hur man scoutat dem. På frågan ifall han trodde att nyförvärven kunde hjälpa dem att hålla sig kvar svarade Gazzajev: “Målet är inte bara att hålla sig kvar. Med de här spelarna kan vi klättra ännu högre upp i tabellen.” Verklighetsförankring någon?
