Celtic 1 - 0 Aberdeen: Tre sköna poäng!
Ja, när är inte tre poäng sköna? Men visst kändes det extra gott när ens rival snubblade till mot Hearts.
9-0-matchen var något man mindes tydligt inför denna match, något liknande kan man alltid hoppas på. Såg till och med att någon tippade att Celtic skulle vinna med 4-0 eller liknande, men jag själv var lite mer försiktig och trodde på en svår match. 2-1, där Maguire gjorde mål för gästerna, var något jag förväntade mig.
Hearts en hjälpande hand
Rangers hade innan under dagen förlorat mot ligatrean Hearts med 0-1 på bortaplan. Detta innebar att huvudstadslaget tog in på dem i tabellen, där det nu bara skiljer 2 poäng, och gav oss en möjlighet att utöka vår ledning med 5 poäng, i och för sig med 2 matcher mer spelade.
Ingen Ljungberg från start
Det hade snackats en del om att det kanske var dags för Ljungberg att starta men så blev inte fallet, istället valde Lennon ut följande spelare:
Forster; Izaguirre, Rogne, Majstorovic, Wilson; McCourt, Kayal, Brown, McGinn; Stokes, Hooper
En ganska väntad elva enligt mig själv och på bänken fann vi:
Zaluska, Towell, Carey, Mulgrew, Ledley, Ljungberg, Murphy
En stark förstaelva med bra alternativ på bänken i form av Mulgrew, Ledley och Ljungberg.
Stark inledning
I inledningen av matchen hade man tryck mot de röda och Hooper skickade in en farlig cross, i den 16 minuten, vilken var på väg mot Stokes, men bollen blev bortnickad innan den fann sin mottagare. Detta följdes upp, 5 minuter senare, av ett skott från McCourt vilken gick utanför Aberdeen-keepern Langfields högra stolpe.
Klydd á la Majstro och Forster
Trots vårt tryck var the Dons nära att kunna ta ledningen, detta efter att Forster och Majstorovic trasslade ihop, vilket nästan ledde till att Blackman (vilken passande nog faktiskt är svart) kunde göra mål. Men det hela redde ut sig och våra Bhoys kunde återgå till att pressa motståndarna, vilket tillslut fick utdelning.
Goal!
I matchminut 27 spelade Hooper fram Stokes i straffområdet, vilken kyligt rundade Langfield, för att därefter lugnt och behärskat lägga in bollen i mål. 1-0! Irländaren gjorde mål igen, hans åttonde i ligan!
Bakåtpass?
Men en match är inte komplett i Skottland utan ett kontroversiellt domslut . För andra gången ändrade valde en huvuddomare att blåsa för att sedan ändra sitt beslut, vissa (de konspiratoriskt lagda) är nog inte förvånade över att detta än en gång drabbar Celtic.
Det som hände var följande:
Aberdeen passade bollen bak mot sin målvakt, klart och tydligt, Langfield fick för sig att plocka upp den och domaren blåste för frispark för Celtic i straffområdet. Inga konstigheter. Men sedan tyckte linjedomaren att det hade varit en Celtc-touch inblandat i det hela.
Ofta brukar man klaga på att domaren behöver glasögon och är blind, men i detta fallet var det nästan tvärtom då bollen knappt snuddade vid Celtic-spelarens ben. Det syntes dock på reprisen att det var en liten kontakt, men hur han kunde se det i verkligheten är nästan bortom mänsklig förståelse. Han måste ha supersyn eller, vilket jag tror, känt på sig att den måste touchat, vilket är lite av en chanstagning från hans sida.
Oavsett om denhade nuddat eller inte var det en solklar bakåtpass, men uppenbarligen räcker det med att fartvinden från bollen fläktar en motståndare för att det inte ska ses som det.
Nära 2-0
Med 5 minuter kvar hade Stokes chansen att fördubbla våran ledning, men hans skott från ca 12 meter blev räddat av Langfield. Vem var det som spelade fram irländaren? Jo, det var än en gång Hooper, som visade att han inte bara kan göra mål utan även assistera sin kamrater. Liknelserna med Larsson blir allt fler.
Majstro var illa tvungen att bli utbytt mot Mulgrew efter att ha fått känningar i hälsenan.
Maguire nära i andra
Aberdeen lyckades senare i den andra halvleken vaska fram sin giftigaste chans i matchen. Detta när Rogne hade svårt att hantera en långboll och Maguire var framme, men dennes avslut gick precis utanför målet. Farligt, farligt, men mer än så här blev det inte i de avslutande 45.
Brown och McCourt försökte visserligen punktera matchen, men hade inga direkta farliga avslut och Aberdeens båda kvitteringschanser nickades utanför. Ljungerg kom in med en kvart kvar, men gjorde inget större väsen av sig, men vi får vänta och se, en explosion från svensken är nog att vänta.
1-0 och en 5 poängs-ledning känns skönt. Nästa match är mot Rangers-dödarna Hearts den 26 januari. Förhoppningvis blir det 3 nya sköna poäng och ännu en förlust för våra rivaler.
Vägen mot ligaguldet fortsätter!
