Dansken som tog över Sverige: Var JDT ett sista val eller en framtidslösning?
Anställde Sverige Jon Dahl Tomasson för att ingen annan ville ta över, eller är han faktiskt mannen med en plan som kan ta oss hela vägen till VM 2026? Vi går på djupet i vad JDT har att erbjuda: från hans moderna fotbollsfilosofi till hur den skiljer sig från den mer konservativa synen hos tidigare förbundskaptener. Är detta början på en ny era för svensk fotboll?
Efter ett misslyckat kval till EM 2024 stod Sverige inför en osäker framtid. Janne Andersson, som hade lett landslaget i sju år, valde att avgå efter att Sverige förlorat sin chans att kvalificera sig till mästerskapet i Tyskland. För första gången på flera år befann sig det svenska landslaget i en position där man behövde en ny röst vid rodret. Osäkerheten var påtaglig, och besvikelsen över resultaten låg tung över både spelare och supportrar.
Under denna period av ovisshet började spekulationerna om vem som skulle ta över efter Andersson. Namn som Graham Potter, Håkan Ericson och Per-Mathias Högmo florerade i media, men intresset från flera av dessa kandidater visade sig vara svagt.
Trots deras kopplingar till svensk fotboll och internationell erfarenhet valde de flesta att avstå från uppdraget. Potter, som hade framgångsrika år i Östersund och en misslyckad sejour i Chelsea bakom sig, ansågs vara en potentiell kandidat men höll sig undan från diskussionerna. Samtidigt fanns det få tecken på att andra internationella tränare såg jobbet som en attraktiv möjlighet.
I denna kontext trädde Jon Dahl Tomasson fram som Sveriges nya förbundskapten, en anställning som möttes av blandade reaktioner. Tomasson, som tidigare lett Malmö FF till två raka SM-guld och senast varit verksam i Blackburn Rovers, beskrev i sin första presskonferens att uppdraget var en utmaning han älskade.
Men frågan som många ställde sig var om Tomasson verkligen var förbundets första val, eller om han blev lösningen när andra tackade nej.
Med ett landslag i behov av modernisering och en spelstil som behövde förnyas, har Tomasson potential att tillföra något nytt till den svenska fotbollen.
Samtidigt väcks frågan: var detta en strategisk rekrytering för att ge landslaget en ny riktning, eller ett val präglat av brist på alternativ? Är Tomassons anställning ett resultat av nödvändighet eller en genomtänkt strategi från Svenska Fotbollförbundet?
Jon Dahl Tomasson, ofta benämnd som "JDT" är en tränare som genom åren format sitt ledarskap och filosofi både i Sverige och England. Efter en gedigen spelarkarriär med 110 landskamper för Danmark och tränarerfarenheter från bland annat Nederländerna, Malmö FF och Blackburn Rovers, har han utvecklat en spelstil som kombinerar teknisk skicklighet med en stark vilja att involvera yngre spelare.
Tomassons spelidé har alltid kretsat kring ett högt bollinnehav och intensiva omställningar. Under hans tid i Malmö FF var fokus på att dominera matcherna med ett kontrollerat passningsspel och att återerövra bollen snabbt när den förlorades. Detta innebar att laget ofta spelade med en 4-2-3-1-uppställning, men han visade även flexibilitet genom att anpassa spelsystemet till 3-5-2 i tuffare matcher, särskilt i Europa.
I Blackburn Rovers gick han in med samma principer, men anpassade dem till Championship-divisionens mer fysiska spelstil. Med ett rekord på 20 segrar, 9 oavgjorda och 17 förluster under säsongen 2022-2023, nådde Blackburn en sjundeplats, vilket överträffade många förväntningar.
Malmö FF (2020-2021): Laget vann två SM-guld, men med lägre poäng (59 och 60) än vad som ofta krävs. Bollinnehavet var i snitt 60%, medan passningsprocenten låg på cirka 85% per match.
Blackburn Rovers (2022-2023): Laget hade ett genomsnittligt bollinnehav på 50% och en passningsprocent som ofta varierade beroende på motstånd. Trots en negativ målskillnad (-2) var de nära att nå play-off-platserna, med en xG på 46.7 mot en xGA på 53.3.
Med JDT som ny förbundskapten väntar ett paradigmskifte för det svenska landslaget. Efter Janne Anderssons mer defensivt orienterade stil kan övergången till ett presspel med snabba omställningar kräva en inkörningsperiod. Svensk landslagskultur är byggd på en stark defensiv struktur, medan Tomasson förespråkar en mer offensiv och riskfylld approach. Frågan är hur snabbt de svenska spelarna kan anpassa sig till hans krav på snabba återerövringar och högre presslinje.
Jag känner att Janne har gjort mycket för svensk fotboll, och jag vill inte att det ska glömmas bort. Därför vill jag ta er med på en resa tillbaka genom hans tid som förbundskapten, för att minnas både de stora ögonblicken och de mer utmanande stunderna.
Senare går vi in på vad vi redan har sett under JDT, samt vad vi kan förvänta oss av JDT framöver? Dessutom till kanske den viktigaste frågan Är JDT mannen som kan bryta Sveriges mästerskapstorka?
Här kommer en resa genom Janne Anderssons tid som förbundskapten för Sverige, från defensiv struktur till lite mer offensiva justeringar – och självklart både höjdpunkter och lite mer bittra minnen. Häng med på ett svep som tar dig igenom både 4-4-2, oväntade justeringar och några riktigt udda statistikbitar!
2016-2017 Det var då allt började...
Janne Andersson tog över efter EM 2016, och första grejen han gjorde? Han dammade av den gamla hederliga 4-4-2 och kastade in den på planen som om det vore ett återbruk av ett klassiskt svenskt recept.
Det handlade om att hitta tillbaka till en stark defensiv grund där alla visste exakt var de skulle stå – och stå gjorde de. När Janne sa “organiserat”, så menade han verkligen det. Laget försvarade så lågt att det nästan kändes som om de väntade på att se vad som hände på egen halva.
Minns du kvalmatcherna mot Italien? Där satt vi och höll andan medan Sverige skickade bort varje inlägg som kom in i boxen. I playoff-mötet vann Sverige faktiskt matchen mot Italien utan ett enda skott på mål i returen i Milano – ja, du läser rätt. Ett defensivt mästerverk.
VM 2018 blev Sveriges stora comeback på den största scenen, och Janne körde vidare på sin 4-4-2. Andreas "Granen" Granqvist blev folkets hjälte när han ledde försvaret och satte sina straffar med iskall precision. Robin Olsen hade en räddningsprocent på 80% under turneringen, och Sverige släppte bara in två mål i gruppspelet – det var som om de hade lagt upp en mur framför målet.
Men även offensiven hade sina stunder! Minns ni 3-0-vinsten mot Mexiko? Där spelade Sverige som om det inte fanns någon morgondag, och fasta situationer blev en favorit – hela tre mål kom från just sådana lägen under turneringen.
I kvarten mot England tog det dock stopp, när Harry Maguire nickade in bollen och Sverige inte lyckades hitta något svar framåt. Men för att vara ett lag som ofta kritiserades för att "parkera bussen", så parkerade man den verkligen på rätt ställe i Ryssland.
Efter VM ville Janne testa några nya grejer. Grundformationen 4-4-2 fanns kvar, men plötsligt dök en 4-4-1-1 upp här och där. Emil Forsberg fick en friare roll, nästan som en klassisk "nummer 10" som skulle dansa runt och hitta luckor bakom anfallarna. Det blev lite mer kreativitet – okej, bara lite – men man såg ändå att Sverige försökte dra upp tempot framåt.
I Nations League under 2018 såg vi ett Sverige som utnyttjade de små chanserna mot Turkiet och Ryssland. Den disciplin och struktur som laget byggt upp höll fortfarande, och Sverige avslutade som gruppsegrare i League B.
En av de roligaste (eller mest tippade) statistiska detaljerna? Laget hade en bollinnehav på i snitt 38% mot sina gruppmotståndare – men de vann ändå sina matcher. Det visar att Sverige i Janne-stil inte behövde hålla i bollen för att kontrollera matchen.
Han älskade att snacka om "kollektivet" och hans sätt att säga "vi måste jobba som en enhet" blev nästan som ett mantra. En extra rolig detalj? Sverige gjorde fler mål från hörnor än något annat lag i sin Nations League-grupp 2018 – det kändes som om alla hörnor blev en chans att skrämma livet ur motståndarnas försvar.
När vi kom till 2020 och UEFA Nations League blev det lite tuffare, med Sverige i League A mot starkt motstånd som Frankrike och Portugal. Det var här Janne insåg att hans kära 4-4-2 kanske inte alltid räcker, och resultaten visade det med en sista plats i gruppen.
Men under EM 2021 fick vi se Sverige dominera gruppen med Forsberg som målkung och Isak som dribblingsvirtuos. Vi slogs ut av Ukraina i åttondelen, men Robin Olsen räddade hela 73,3% av skotten och höll oss i matcherna. Sveriges spelstil var fortfarande kompakt och omställningsbaserat, men när Isak fick springa fanns det hopp om något mer spektakulärt.
VM-kvalet började lovande, men när det drog ihop sig visade det sig att Sverige hade svårt att slå de riktigt stora lagen. Janne testade 4-3-3 ibland för att få in lite mer bollskicklighet på mittfältet, men kärleken till 4-4-2 var aldrig långt borta.
När Spanien kom till Friends Arena blev det åter en defensiv kamp, men när vi behövde mål i playoffen mot Polen var det för få idéer framåt. Polens 2-0-seger betydde att Sverige missade VM, och kritiken mot Jannes taktik växte.
Efter VM-missen blev det tydligt att Janne behövde förändra. Vi fick se en blandning av 4-4-2 och 4-3-3, men att hitta balansen mellan defensiv trygghet och offensiva lösningar var svårt. Emil Forsberg, Dejan Kulusevski och Alexander Isak försökte dra lasset framåt, men resultaten blev ojämna.
Försöken att spela med mer bollinnehav ledde till blandade resultat och en nedflyttning till League C i Nations League. Trots att laget ofta dominerade spelet mot svagare motstånd, fick vi se frustrerade supportrar när Sverige hade svårt mot topplagen.
Men alla ville ju inte bara se en stabil backlinje och kontringar. Kritikerna klagade ibland på att Sverige såg för trubbigt ut när de själva skulle styra spelet, och Janne fick ofta höra att han borde låta kreativiteten flöda mer. Och visst, när Sverige mötte djupt sittande lag så blev det en del frustrerade stunder.
Rolig Statistik under Janne
Byten i 70minuten - En ritual!
Under Janne Anderssons tid som förbundskapten blev det nästan en ritual att göra byten runt 70minuten. Det var nästan så man kunde ställa klockan efter det. I hela 84 % av matcherna mellan 2017 och 2021 genomfördes minst ett byte just då,
Bakåtpassningarnas mästare
Under Janne Anderssons ledning blev Sverige känt för sitt försiktiga spel, och laget låg i topp i Europa när det gällde antalet bakåtpassningar per match – i snitt 27 per match under EM-kvalet 2020.
Udda hörnstrategi
Visste du att Sverige under VM 2018 var ett av lagen som slog flest hörnor som inte ledde till direkt avslut, men ofta resulterade i chanser på andra bollar? Det verkade som om hörnorna snarare var utformade för att skapa oreda i motståndarnas försvar än att direkt försöka göra mål.
Skott utifrån? Nej tack!
Under Janne Anderssons tid var Sverige ett av de lag i Europa som tog minst antal skott utanför straffområdet. Fokus låg istället på att skapa chanser i motståndarnas straffområde, vilket bidrog till ett mer kontrollerat och strukturerat anfallsspel – men ibland frustrerade det fans som ville se fler distansskott.
Play-off-sensationen!
Kommer du ihåg när Sverige slog ut Italien i VM-kval playoff matchen? Vad som kanske undgick många är att Sverige blev det första laget att hålla nollan i två raka VM-kval-playoff-matcher sedan formatet infördes 1998. Det var en riktig defensiv masterclass som ledde till Italiens första VM-miss på 60 år!
"Håll nollan-klubben":
Janne Andersson hade en grej för att fira nollor i försvarsspelet. Efter varje match där Sverige höll nollan, hade han för vana att bjuda försvaret och målvakten på en exklusiv middag på lagets hotell. Det blev en tradition som gick under smeknamnet "Håll nollan-klubben" och blev en motivation för laget att hålla fokus i defensiven, speciellt i tuffa kvalmatcher.
Ett Tack till Janne
Med Janne Andersson vid rodret fick vi se ett landslag som kämpade för varandra, höll ihop och aldrig gav upp – oavsett hur stora utmaningarna var.
Han kom in när Sverige behövde stabilitet, och med sin enkla men effektiva 4-4-2-formation tog han oss till både ett VM och EM, där vi fick uppleva några av de finaste stunderna i svensk fotboll på senare år. Från den osannolika segern mot Italien till magin under VM 2018 och det spännande EM 2021 – det var resor som förenade ett helt land.
Men tiden som förbundskapten blev inte bara framgångar. Det fanns tuffa stunder, besvikelser och utmaningar, där Janne kämpade för att balansera mellan tryggheten i det gamla och viljan att möta det nya.
Kanske var det just i dessa ögonblick som vi såg hans sanna styrka – att aldrig ge upp, att alltid tro på laget och att försöka utvecklas trots motgångarna.
Nu, när vi ser tillbaka på åren med Janne, finns det mycket att vara tacksam för. Han gav oss en känsla av samhörighet och visade att Sverige alltid kan vara en kraft att räkna med.
Det är minnen som dessa som gör fotbollen magisk, och som vi kommer bära med oss, Tack, Janne!
När Jon Dahl Tomasson (JDT) tog över det svenska landslaget, var det tydligt att han hade en annan idé om hur Sverige skulle spela. Under Janne Anderssons ledning var Sverige känt för sin disciplinerade 4-4-2, där det defensiva låg i fokus. Men JDT vill mer.
Han har satt ribban för ett Sverige som kan spela mer offensivt och dominera bollinnehavet. Frågan är: Hur långt har han kommit? Och vad har vi egentligen sett hittills?
JDT har snabbt infört en mer flexibel syn på formationer. Till skillnad från Jannes fasta 4-4-2 har vi sett Sverige starta i 4-2-3-1, 3-4-1-2 och 4-2-2-2.
Denna variation har inte bara varit för variationens skull, utan för att kunna anpassa spelet beroende på motstånd. I matchen mot Portugal (2-5) valde JDT exempelvis en 4-2-3-1 för att skapa ett mer bollförande spel, där Sverige hade 54 % bollinnehav – något vi inte såg mot en toppnation under Anderssons tid.
Under matcherna har vi sett hur JDT vill att varje spelare tar ansvar för sitt bollinnehav. När Sverige mötte Estland i Nations League, använde han en 3-4-1-2 som satte press på Estlands försvar högt upp i banan.
Det resulterade i att Sverige vann bollen tillbaka inom 7 sekunder i genomsnitt när de pressade, en markant förbättring jämfört med tidigare års siffror på över 10 sekunder.
*Grafen ger en tydlig översikt över hur bollinnehav och presspel har förändrats under Jon Dahl Tomasson
En annan detalj är hur JDT använder wingbacks som inte bara stänger till på kanterna utan också går med högt i pressen för att skapa numerärt överläge på motståndarens planhalva.
Under matchen mot Azerbaijan, när Sverige vann med 3-1, slog Linus Walqvist hela 6 inlägg från högerkanten – en tydlig signal om att JDT vill se en mer aggressiv offensiv från ytterpositionerna.
Nyckelspelare och deras nya roller – Vilka som driver Sveriges förändring från det vi har sett
Isak Hien: Mer än en mittback, han är en spelmotor
Hien har under JDTs ledning fått en ännu viktigare roll i uppbyggnadsspelet. Hans förmåga att slå precisa uppspel från djupet har varit en nyckel till att starta Sveriges anfall. Mot Estland slog han 5 passningar som bröt motståndarens linjer – flest i laget – vilket visar hur han används för att sätta igång Sveriges offensiv.
Dejan Kulusevski: Frihet med ansvar
Kulusevski har gått från att vara en ytter med defensivt ansvar till att bli hjärnan i JDTs offensiva plan. Mot Azerbaijan såg vi honom ofta droppa ner som en "falsk tia", vilket skapade ytor för Isak och Gyökeres att löpa in i. Ett oväntat drag från JDT som gjorde att Sverige kunde skapa 9 skottlägen genom centrala ytor – en siffra som ligger långt över det tidigare snittet på 4-5 skott centralt per match.
Alexander Isak och Viktor Gyökeres: Speed och fysiskt spel kombineras
Kombinationen av Isaks snabbhet och Gyökeres kraft har blivit en viktig komponent i JDTs strategi. Mot Estland var de båda anfallarna inblandade i 12 av Sveriges 15 skott på mål, där Isak med sina löpningar öppnade upp för Gyökeres närkamper i boxen. Ett annat intressant faktum: Gyökeres hade ett presspel på 23 intensiva löpningar mot Estland, vilket visar att JDT vill att även anfallarna deltar i det höga försvarsspelet.
Unga spelare i fokus – En ny generation tar form
Lucas Bergvall, Yasin Ayari och Sebastian Nanasi har alla fått minuter under JDT, något som visar hans vilja att integrera framtidens spelare i dagens landslag. Ett exempel är matchen mot Azerbaijan, där Bergvall gjorde sin debut och lyckades med 92 % av sina passningar på offensiv planhalva – en indikator på att JDT ser honom som en framtida spelfördelare.
Träningsmatcherna mot Portugal och Serbien visade tidigt att JDT inte räds att pröva nya taktiska upplägg. Mot Portugal förlorade Sverige visserligen med 2-5, men laget hade 13 avslut totalt, vilket pekar på en mer aggressiv offensiv vilja. Mot Serbien, där Sverige föll med 0-3, blev det tydligt att det svenska försvaret har svårt att hantera snabba omställningar – en svaghet som JDT måste justera framöver.
Nations League – Skarpa prestationer när det verkligen gällde
Azerbaijan 1-3 Sverige – Ett Sverige som vill dominera
I matchen mot Azerbaijan använde Sverige ett mer bollkontrollerande spel med hela 61 % bollinnehav. Det intressanta här är att Sverige lyckades skapa 16 skott inne i straffområdet, en markant skillnad från tidigare matcher där majoriteten av avsluten kom utanför boxen. Alexander Isak var klinisk med två mål, och Viktor Johansson i målet visade att Sverige kan lita på en ny generation målvakter med sina avgörande räddningar.
*Sveriges avslut och mål under matchen mot Azerbaijan, med särskild fokus var man avslutade i straffområdet.
Sverige 3-0 Estland – Kontrollerad press och kreativitet
Mot Estland var Sveriges speluppbyggnad snabbare och mer vertikal än vi har sett tidigare, där passningstempot ökade med 12 % jämfört med snittet från de senaste åren. Viktor Gyökeres och Isak kombinerade fint på offensiv planhalva, vilket skapade flera öppna lägen. Med ett starkt defensivt uppträdande där Estland bara fick 5 avslut på mål, visade Sverige också att JDT
taktik kan leverera defensiv trygghet när den behövs.
*Blå staplar: Representerar genomsnittligt antal skott per match. Under JDT har antalet ökat från 8 till 16.
Röd linje: Visar andelen skott som tas inne i straffområdet. Under JDT är denna andel 60 %, jämfört med 30 % under Jannes tid.
Vad betyder detta för framtiden?
Styrkan i variation – Sveriges nya mångsidighet som vapen
En av de stora förändringarna under JDT är hur Sverige nu kan variera sitt spel. Mot lag som Azerbaijan och Estland kan laget dominera bollinnehavet och attackera med många spelare, medan man mot starkare motstånd som Portugal kan anpassa sig och spela mer kontringsbaserat. Det ger Sverige en bredd i sitt taktiska register som kan vara avgörande senare i kvalet till VM 2026.
Trots de framsteg som gjorts har JDT fortfarande utmaningar att hantera. Det höga presspelet lämnar ibland Sverige sårbara för snabba omställningar, något som Serbien utnyttjade. Att hitta balansen mellan att attackera med många spelare och samtidigt behålla defensiv stabilitet kommer vara nyckeln om Sverige ska kunna slåss mot bättre motstånd framöver.
JDT börjar skapa ett landslag som vågar spela med högre tempo och kreativitet, men frågan är om resultaten kommer tillräckligt snabbt för att övertyga alla. Med bara några matcher kvar innan kvalet till VM 2026 verkligen drar igång, är pressen på att visa att den nya stilen kan leverera även när det står viktiga poäng på spel.
Med Jon Dahl Tomasson vid rodret har Sverige gått från att vara en defensivt stabil maskin till ett lag som vågar satsa framåt och spela med högre intensitet. Det är en spännande tid för svensk fotboll, och medan utmaningarna är stora, är potentialen för ett nytt, mer offensivt Sverige tydligare än på länge.
Målet nu borde vara att vinna sin Nations League-grupp i Liga C. Det återstår fyra matcher i gruppspelet, där Sverige ska möta Slovakien den 11 oktober, Estland den 14 oktober, samt returer mot Slovakien och Azerbajdzjan i november.
Efter det börjar allvaret, och resan mot VM 2026 ska verkligen ta fart.
Vi har saknat Sverige på den stora scenen, och den här drömmen vill vi se bli verklighet. Men kan JDT leverera den? Det återstår att se.
Ambitionen finns definitivt, och vi har sett ett annorlunda Sverige under hans ledning. Men det är viktigt att ha i åtanke att Estland och Azerbajdzjan inte är några toppnationer, utan att vara respektlösa. Den stora frågan är hur spelet kommer att se ut mot bättre landslag, och det börjar redan i nästa match mot Slovakien.
Matchen mot Slovakien blir en vattendelare. Här behöver JDT visa att den nya spelstilen inte bara fungerar mot lägre rankade lag, utan även när pressen är högre och motståndet starkare. Det är här grunden läggs för den resa som kan leda till VM 2026, och det är här vi kommer att få svar på om Sverige är redo att återvända till världsscenen.
Så, JDT, imponera på oss och visa varför vi ska tro på detta projekt. Ge oss drömmen om ett VM 2026 i sikte, och visa att den faktiskt kan bli verklighet!
Och du trodde att vi hade avslöjat allt? Detta vill du inte missa!
På fredag smäller det – vårt mest efterlängtade avsnitt av Box to Box kommer att komma ut! Vi avslöjar allt du behöver veta inför Sveriges match mot Slovakien. Hur kommer Jon Dahl Tomasson att överlista motståndet? Vilka spelare kliver fram som Sveriges matchvinnare? Vi bryter ner varje detalj av JDT mästerliga taktik och förklarar exakt hur han kan ta Sverige till seger.
Och det är inte allt. Vi levererar den definitiva analysen av Allsvenskans bottenstrid – vem överlever, och vem faller? Missa inte vår djupdykning i de avgörande matcherna när säsongen går mot sitt mest dramatiska ögonblick,det blir en analys du inte vill missa!
Glöm inte att följa oss på våra sociala medier så att ni inte missar när vi släpper vårt nästa avsnitt!
Ni hittar oss på Spotify, YouTube och X(TWITTER), bland annat. Håll utkik för att ta del av de senaste analyserna och diskussionerna
Källförteckning
Wyscout
Data från Wyscout användes för att analysera detaljerad statistik över Sveriges bollinnehav, passningstempo och målförsök under Jon Dahl Tomassons ledning. Detta inkluderade även analyser av spelarnas individuella prestationer i matcherna , dessutom Janne Anderssons tidigare matcher för att identifiera trender och förändringar i taktiken.
Opta
Opta-statistik hjälpte till att jämföra Sveriges passningstempo och bollinnehav under Jon Dahl Tomasson med motsvarande data från Janne Anderssons tid. Opta användes också för att få fram exakta siffror kring antal skott, skott inne i boxen och hög press-statistik.
StatsBomb
StatsBombs data användes för att skapa djupgående analys av var på planen Sveriges skott kom ifrån, samt för att visualisera JDTtaktiska förändringar genom skottkartor. StatsBomb tillhandahöll också detaljerade positioneringsdata som låg till grund för analysen av Sveriges försvarsspel och hur laget pressar högt upp i banan.
Svenska Fotbollsförbundet
Officiella rapporter och statistik från Svenska Fotbollsförbundets hemsida användes för att verifiera matchresultat, startuppställningar i matcherna mot Estland och Azerbaijan. Informationen användes för att säkerställa att analysen var korrekt och att matchdata var uppdaterad.
Svenskfotboll.se
Svenskfotboll.se användes för att granska tabellen i Nations League C och förstå Sveriges position i gruppen samt möjliga utfall inför matcherna.
Historik över Janne Anderssons Tid i Landslaget (2016-2023)
För att studera Janne Anderssons historia som förbundskapten, användes artiklar och inlägg från Fotbollskanalen och Aftonbladet. Dessa källor gav en djupare insikt i Jannes spelstil, de viktigaste händelserna under hans tid.
Flashscore
Statistik från Flashscore användes för att sammanställa matchresultat, formkurvor och skottstatistik från Sveriges ;ldre matcher. Denna data hjälpte till att komplettera analysen och ge en övergripande bild av hur Sveriges prestationer över tid.
Fotbollskanalen
Artiklar från Fotbollskanalen användes som bakgrundsmaterial för att förstå allmänna diskussioner och kommentarer kring Sveriges landslag under Jon Dahl Tomasson. Detta inkluderade citat och kommentarer från JDT och spelare, som gav extra kontext till den taktiska analysen.
Aftonbladet
Aftonbladet användes för att hitta allmän information om både Jon Dahl Tomasson (JDT) och Janne Andersson. Artiklar och nyhetsrapporter från Aftonbladet gav insikter om deras respektive ledarskapsstil, taktik och hur de har uppfattats av media och fotbollssverige genom åren.
