Inför Italien - Holland - filosofiernas kamp
I morgon är det dags. Jag tar studenten. Fast det var ju inte det vi syftade på. Nej, i morgon är det dags för italiensk catenaccio mot holländsk totalfotboll, spel för publiken mot spel för resultaten. Traditionen säger att Italien vinner. Traditionen säger också att jag ska sitta i något enfaldigt flak som en annan bonde i morgon, and that ain't happening, så kanske kan morgondagen bli en riktig, positiv revolution.
Holland möter Italien i något som närmast kan beskrivas som filosofiernas kamp. Den italienska klassiska catenaccio-modellen möter den holländska totalfotbollen i en match som antagligen kommer att få just det utseendet, även om lagens spel inte alls är lika utpräglat distinkt som tidigare. Det lär ändå bli en matchbild som Holland dominerar medan Italien ligger längre bak i positionerna, allt annat vore oväntat. Försvarsstrategin i Holland går kort och gott ut på att anfalla så mycket och ofta att motståndarna aldrig får bollen.
Lagen är ungefär lika bra på pappret. På pappret är förvisso det italienska försvaret bättre än vårt, men om man ser till vad spelarna presterat under säsongen skulle jag välja Heitinga och Bouma över vilken som helst av Italiens backar vilken dag som helst.
På det defensiva mittfältet var det ursprungligen tänkt att Wesley Sneijder skulle ta en av platserna men efter skadorna på Van Persie, Babel och Robben kommer han att få spela på det offensiva mittfältet. Förhoppningsvis kommer Engelaar in på det defensiva mittfältet då han med sin tyngd och styrka erbjuder garanterat övertag i luftrummet på mitten och en spelare som Italien verkligen inte kan mäta sig med fysiskt.
Frågetecknen är hur mittfältet formeras. Kommer Gio få spela på mittfältet? Vem tar den tredje offensiva mittfältsplatsen bredvid Van der Vaart och Sneijder? Båda frågorna är svåra att svara på men jag kan tänka mig att Gio får stanna som vänsterback medan Dirk Kuyt tar den sista offensiva mittfältsplatsen, till Ibrahim Afellays förtret.
Italien bryr jag mig inte särskilt mycket om eftersom att jag räknar med att vi ska överlägset mest boll och därmed inte behöva oroa oss så mycket. Klart är i alla fall att de saknar en riktig djupledsstriker i det här mästerskapet och att vår backlinje utan att skämmas kan ligga högt upp.
Traditionellt har det gått lite si och så mot Italien. Ingen vinst på 30 år och åtta möten talar för att matchen går italiensk väg, men samtidigt ska man ha klart för sig att vi i åtminstone ett par av de här matcherna dominerat fullständigt och spelat en underbar fotboll. Holländska lag brukar i allmänhet ha lätt för italienska rent spelmässigt men svårare på matchtavlan. Imorgon hoppas vi till viss del på en förändring där.
Vad jag förväntar mig av Holland är bra fotboll. Resultat är mindre viktigt, vinner man fult kan man lika gärna låta bli att vinna alls. Den här sporten är människornas sport och därför borde vi spela på det sätt som människorna föredrar snarare än på det sätt som resultaten föredrar.
Trolig startelva:
Edwin van der Sar
Mario Melchiot, Wilfred Bouma, John Heitinga, Giovanni van Bronckhorst
Demy de Zeeuw, Orlando Engelaar
Dirk Kuyt, Wesley Sneijder, Rafael van der Vaart
Ruud van Nistelrooy
