Mångfaldsvecka: Advocaat, slav under rasismen
Dick Advocaat är en ynkrygg som vägrar förändra ett förlegat sätt att se världen.
Ni som följt med Holländska Fans ett tag vet säkert att jag är socialist och därför har jag länge sett med onda ögon på Dick Advocaats arbete i Zenit. Inte bara är han likt alla andra ett offer för kapitalismen, han är också slav under rasismen. Zenit har aldrig haft en mörkhyad spelare på grund av fansens rasistiska inställning. Istället för att bita ifrån har Advocaat uttalat sig fånigt och vagt om att alla är lika värda, men att han respekterar fansen och deras vilja. Ynkryggsaktig idioti, om ni frågar mig.
Det är den mentaliteten som resulterat i mängder med blodbad genom historien. Det är den mentaliteten som stannar upp utvecklingen och som gör att vi inte alla kan leva i harmoni med varandra, trots att ju alla förutsättningar finns. Istället för att försöka lösa de verkligt stora problemen i världen ältar vi fortfarande färgen på vår hud. Maken till ytlighet och tidsslöseri är svårt att finna.
Det är svårt att anklaga ryssarna. Många i det landet lever i en väldigt stängd tillvaro, att Sovjetunionen föll är och förblir en lögn. Fasaden utåt var det enda som revs, Ryssland i dag är nästan lika tillknäppt som någonsin förr, men det finns en större acceptans i övriga världen nu. Kommunismen – som ju var Sovjetunionens melodi åtminstone på pappret – stod i vägen för kapitalismen och det är ju vanskligt för många västerlänningar som bara vill ha mer och mer pengar. Kapitalistiskt förtryck föredras i många fall framför kommunistiskt sådant.
Vladimir Putin och hans mannar står för en tight inmurande och restriktiv politik. Man försöker effektivt sätta stopp för utländsk press i Tjetjenien, man censurerar fortfarande media och kultur. Lyckligtvis finns det alltid kryphål. Att sätta sig upp mot makten med hjälp av blod och våld är ett sådant kryphål, det kan alltid lösa problem. Men en betydligt enklare väg är att gå genom idrotten.
Ryssar, precis som alla andra, ser upp till framgångsrika idrottare. Man lyssnar på dem och de har ovanligt stor frihet att uttala sig hur de vill utan att försättas i problem. Guus Hiddink tar sitt ansvar, han pratar gärna och öppet om även sådant som inte rör fotbollen.
Varför kan inte Dick Advocaat göra likadant? Han har öppnat en dörr mot Europa, gett sig själva alla förutsättningar att förändra men lik förbannat vägrar han göra det. Det är inte bara fegt, det är nästan brottsligt att vägra göra mänskligheten en tjänst för att han ska kunna sitta säkert och håva in pengar i Zenit. Beklagligt, verkligen.
Men det är inte första gången Advocaat visar upp den här sidan av sig själv. Han använder ofta smutsiga metoder för att få sig själv att framstå som bättre eller mindre dålig än vad han i själva verket är. Han älskar att ta ära för framgångar men vägrar ta ansvar för misslyckanden. Vi såg det i EM 2004 då Willem van Hanegem plockades in i princip enbart för syns skull.
Advocaat går emot den holländska traditionen att förmedla demokrati och liberalt tänkande genom fredliga metoder. Istället kan man fråga sig om jänkarnas metod att bomba till sig demokrati kanske är en metod Advocaat föredrar. I så fall borde vi sluta stötta honom och bara hoppas på att holländska klubbar fryser ute honom den dagen han väljer att flytta hem.