Mångfaldsvecka: Torbjörn Björlund (v): "Fotboll och mångfald"
Vänsterpartiets idrottspolitiske talesperson Torbjörn Björlund bidrar med sina tankar om fotboll och mångfald.
Inom fotboll, liksom i många andra idrotter, har mångfald länge varit självklart. Numera är denna inställning naggad i kanten. Detta beror inte bara på idrotten, fotbollen, själv, utan är i det mesta ett resultat av en samhällsutveckling som går åt fel håll. Att "idrott förbrödrar" har nog varit självklart så länge att t.o.m. fotbollsfansen, de riktiga fansen alltså, blundat för vad som händer idag. Dags att öppna ögonen alltså. Med mångfald menar jag då just blandningen av olika kulturer, från olika länder, som setts som något tillhörande idrotten och ett självklart inslag utan något fördömande av någon annan kultur.
Idag har det vuxit fram en fördömande och hatisk falang inom supporterkulturen som måste motarbetas av de "riktiga supportrarna" som vill ha idrotten ren från rasism och trångsynthet. Det finns en del skräckexempel från Europa, t.ex. en del supportrar i Italien som öppet hyllar fascismen, som per definition är rasistisk, vilket kan ge kalla kårar. Att deras lag förlorar är inte acceptabelt, speciellt om det sker mot ett lag innehållande "utlänningar" som ska vara underlägsna. Det ligger bakom mycket av de upplopp och oroligheter som förekommit där. Paradoxalt nog kan de ibland acceptera andra kulturbärare om det gynnar deras eget lag, "det är ju vår egen neger", för att brutalt citera en del av dessa supportrar. I Sverige är vi lyckligtvis förskonade från några större problem, än så länge, men andra huliganer finns ändå. Och en del rasistiska påhopp på matcherna.
Utifrån min horisont är Holland ett undantag. Jag har inte totalkoll, men det jag har sett ger inga farhågor om stora problem,. Holland, med sin koloniala historia, har samhällsproblem med rasism. Det finns t.o.m. politiska partier som har framgång med ett rasisitiskt program, typ numera mördade Pim Fortuyns parti. Lyckligtvis verkar det inte ha påverkat holländsk fotboll i någon större grad. Jag tror att det det beror på att väldigt många av de som kommit till Holland från de forna kolonierna har funnit en plats inom fotbollen och också berikat den.
Det har naturligtvis inte undgått de holländska supportrarna utan de har tagit dessa fotbollshjältar till sitt hjärta. Exemplen är många; Ruud Gullit, Seedorf m.fl. utgör en stomme i den framgång som holländsk fotboll haft i många år. Självklart då att fansen tar till sig dessa, utan att behöva reflektera över hudfärg eller andra ovidkommande saker. Finns nog mycket att lära av detta även hos oss i Sverige. Vi får hålla tummarna för att detta består och att inte den främlingsfientlighet som sprider sig i Europa också påverkar fotbollen. Där finns det en viktig uppgift att fylla för varje rättrogen fotbollssupporter oavsett vilket land man kommer ifrån. Bara tillsammans kan vi "riktiga" supportrar motverka detta och behålla den viktiga mångfalden inom idrotten i allmänhet och fotbollen i synnerhet.
Torbjörn Björlund
Idrottspolitisk talesperson
Vänsterpartiet
Holländska Fans tackar Torbjörn för att han valt att dela med sig av sina tankar och åsikter. Representanter från samtliga riksdagspartier har ombetts göra samma sak, men hittills är det alltså bara Björlund och Vänsterpartiet som valt att yttra sig. Det säger en del om vem som bryr sig om idrott och mångfald, och om vem som inte gör det.
