Presentation av Hollands gruppmotståndare: Kamerun
Vi tar en närmare titt på det kamerunska landslaget för att veta vad som väntar Holland den 24 juni i Kapstaden.
Pam pam, lick a shot if you love the Cameroon, sjöng reggaeartisten Macka B i en låt han tillägnade Kameruns landslag efter succén i VM ’90. Enligt mig en av de bättre fotbollslåtarna som finns, och nu när jag har fått påpeka det kan vi gå vidare.
Vägen till VM
Kamerun fick genomgå två gruppspel och förutsättningen för att få boka VM-biljetterna var enkel: kom etta i båda gruppspelen. Det första gruppspelet bjöd på enkelt motstånd i form av Tanzania, Mauritius och Kap Verde och Kamerun vann gruppen klart med 16 poäng, sju poäng ner till tvåan.
Det var till gruppspel nummer två som problemen hopade sig. Man förlorade den inledande matchen mot Togo med 3-0 och några dagar efter avgick förbundskaptenen Otto Pfister i protest mot förbundet.
Enter Paul Le Guen. Pfisters efterträdare ledde Kamerun till fyra raka segrar, vilket innebar gruppseger och en säkrad plats i VM-slutspelet.
Truppen
Det allra troligaste är att Paul Le Guen kommer att formera ett 4-3-3/4-3-1-2 beroende på hur man ser det. Han har provat med en 3-4-3-formation under träningsmatcherna men den har knappast fungerat.
Målvakter
Carlos Idriss Kameni (Espanyol)
Souleymanou Hamidou (Kayserispor)
Guy Roland N’dy Assembé (Nantes)
Kommentarer: Det är svårt att argumentera emot att Kamerun förfogar över Afrikas bästa målvakt i Kameni. Han är en ganska typisk afrikansk målvakt, det vill säga väldigt spektakulär och bra på linjen, men ganska osäker i luften. Dessutom har han en förmåga att skänka bort mål och ställa till det för sig själv. Nu när man tänker på det är han en betydligt bättre kopia av Djurgårdens Pa Dembo Tourray.
Försvarare
Benoît Assou Ekotto (Tottenham)
Sébastien Bassong (Tottenham)
Gaëtan Bong (Valenciennes)
Aurélien Chedjou (Lille)
Geremi Njitap (Ankaragücü)
Stéphane Mbia (Marseille)
Nicolas Nkoulou (Monaco)
Rigobert Song (Trabzonspor)
Kommentarer: Mittförsvaret har visat sig vara en av Kameruns svagare punkter, och tränare Le Guen har under en längre tid försökt hitta sitt mittlås genom ett evigt experimenterande. I nuläget kan vi konstatera att unge Nkoulou har en av platserna, och frågan lyder därmed: vem ska komplettera honom? De tre huvudkandidaterna heter Mbia, Bassong och Chedjou. Mbia ses av många som det bästa alternativet, men det är mycket möjligt att Le Guen placerar honom ute på högerbacken i brist på andra alternativ. Om så skulle vara fallet föredras nog Bassong över Chedjou, trots sin tveksamma matchform. Vad gäller vänsterbackspositionen bevaras vi från spekulationer eftersom Assou Ekotto är cementerad där.
Alltså, på pappret har Kamerun ett bra försvar med många namnkunniga spelare, men det som saknas mellan dem är ett bra samspel. Försvaret såg väldigt darrigt ut i African Nations Cup, och det verkar inte ha förbättrats speciellt mycket sett till träningsmatcherna här inför VM. Till exempel mot Portugal låg försvaret sällan i linje med varandra och det förorsakade ett antal målchanser för portugiserna. Kamerun föll till slut med 3-1.
Mittfältare
Eyong Enoh (Ajax)
Jean II Makoun (Lyon)
Georges Mandjeck (Kaiserslautern)
Landry Nguémo (Celtic)
Alexandre Song (Arsenal)
Joël Matip (Schalke)
Kommentarer: Ett ungt, spännande och rejält defensivt mittfält. Det ska bli väldigt intressant att se huruvida denna obalans straffar sig eller inte. Bortsett Emana finns det nämligen ingen som kan styra spelet offensivt, utan det är allra främst krigare som Le Guen har tagit ut. Det gör att Kamerun kommer att bli väldigt beroende av Emana som kommer att få agera ensam länk mellan mittfält och anfall, och se till att bollarna hittar fram till Eto’o. I vilket fall kan han inte klaga på understödet. Makoun, Enoh och Song har potentialen att neutralisera de flesta av världens landslagsmittfält.
Anfallare
Vincent Aboubakar (Coton Sport)
Eric Maxim Choupo-Moting (Nürnberg)
Achille Emana (Real Betis)
Samuel Eto’o (Inter)
Mohamadou Idrissou (Freiburg)
Achille Webó (Mallorca)
Kommentarer: Problemet i anfallet är att hitta den ideala partnern till Eto’o; någon som kan öppna upp ytor, dra åt sig bevakning och sätta upp målchanser. Många anser att Idrissou är det bästa komplementet tack vare sina targetegenskaper, men han har inte tagit till vara på chanserna han har fått och det råder dessutom frågetecken kring hans attityd. Choupo-Moting är en spelare som Le Guen verkar hoppas på, men det faktum att han landslagsdebuterade mot Portugal för sex dagar sedan gör honom knappast till ett förstaalternativ. Det lämnar oss med Mallorcas Pierre Webó som det allra troligaste alternativet. Webo har det bästa landslagsfacitet av aspiranterna och är den som har gjort bäst ifrån sig under träningsmatcherna (enda målskytten mot Portugal, 2/3 mål mot Serbien). Ingenting är dock spikat och Le Guen kan mycket väl komma att experimentera på den positionen även under turneringens gång om han märker att hans förstaalternativ inte funkar.
Tränaren
Paul Le Guen tillträdde som förbundskapten i juli förra året och en av hans första åtgärder var att ta kaptensbindeln från Rigobert Song och ge den till Samuel Eto’o. Dessa typer av handlingar är något som Le Guen har gjort sig känd för under sin tränarkarriär, och ibland har de orsakat allvarliga kontroverser. När han tränade Rangers tog han kaptensbindeln från Barry Ferguson, vilket orsakade ramaskri och att han några dagar senare fick sparken för att bli den kortvarigaste tränaren någonsin i Rangers historia. I Kamerun blev dock effekten av kaptensbytet motsatt den i Rangers: Eto’o började göra mål och Song visade inga tecken på att det störde honom. Detsamma gällde övriga spelare och Kamerun tog efter kaptensbytet fyra raka segrar, mycket tack vare Le Guens ledaregenskaper om vi får tro spelarna. Men det höga förtroendet för Le Guen har sjunkit allt eftersom bland supportrarna, särskilt efter Kameruns fiasko i African Nations Cup. Han har bland annat fått stor kritik för sitt eviga roterande och brist på kontinuitet, det är nämligen sällan han spelar med samma startelva två matcher i rad. Vi får se om han lyckas återställa förtroendet under VM.
Förväntningar
Kamerun är ett lag man hela tiden väntar på ska nå sin fulla potential, men som aldrig lyckas.
Efter succén i VM 1990 har man deltagit i tre VM-slutspel (94, 98, 02), där man har spelat sammanlagt nio matcher, varav enbart en av dessa har resulterat i en seger. Jag väljer att tolka det som att vi borde sänka förväntningarna inför detta mästerskap. Dessutom har man ett relativt ungt lag med nyckelspelare som fortfarande har mycket att lära, exempelvis A. Song, Nkouloh och Enoh. Mycket möjligt att man också är för beroende av Eto’o.
Hur som helst, en rimlig målsättning är att helt enkelt ta sig vidare från gruppen. Att komma före Danmark och Japan (ja, jag förutsätter att Holland vinner gruppen) är ingen direkt oöverkomlig uppgift. Ock skulle man ändå misslyckas man med det är det ingen katastrof, men definitivt en ganska stor besvikelse. Särskilt för Eto’o som kanske spelar sitt sista VM.
Nyckelmatchen i gruppspelet är den mot Japan i den inledande omgången där tre poäng verkligen är ett måste, överser man den matchen kan det bli ödesdigert. Och Kapten Eto’o visar i alla fall inga tecken på underskattning: ”ingen vet vad de är kapabla till,” sade han när han förklarade varför han ansåg att Japan är det farligaste laget i gruppen.
Övrigt
Kameruns uppladdning till VM har förmodligen störts lite av Eto’os offentliga bråk med Roger Milla. Den sistnämnde inledde det hela genom att kritisera Eto’os prestationer i landslaget varpå Eto’o hotade med att utebli från VM. Men det var som väntat bara tomma hot och stjärnanfallaren kommer att komma till spel, kanske mer laddad än någonsin?
