Resebloggen, Dag 3: Svenskmål för Heerenveen, kanonväder i Zwolle
Johan Dykhoff bloggar från sin fyra dagar långa fotbollsresa till Nederländerna.
Då sitter jag vid datorn och skriver igen. Det blev som synes inget inlägg igår kväll, detta för att jag var på desperat jakt efter någonstans att äta (jag hade under gårdagen bara ätit en snabb "frukost" hemma vid typ två på natten, två mackor på planet till Amsterdam och en cheeseburgare vid tågstationen i Zwolle, så jag var så hungrig att jag började känna mig yr) och sen var klockan så mycket när jag kom tillbaka till hotellet att det var bäst att krypa till sängs.
Gårdagen blev hur som helst en trevlig sådan. Jag tog ett tåg till Heerenveen strax innan fem, där jag i min "fyra" hamnade med en mor-/farmor och dennes två barnbarn, som var två tjejer i åldrarna typ åtta och typ fem. De satt och målade i en sån där bok där man ska färglägga olika fält och figurer med valfri färg och de diskuterade ivrigt sinsemellan vilken färg som skulle användas härnäst. Deras snack förstod jag ganska väl och även när mor-/farmodern pratade med dem, men sen när konduktören sade något till mig på nederländska efter att ha kontrollerat min biljett tvingades jag be henne att gå över till engelska och även då var det svårt att förstå henne, för hon uttryckte sig rätt kryptiskt.
På vägen till arenan såg jag att asmysigt litet café vid kanalkanten och eftersom jag var ute i VÄLDIGT god tid tänkte jag att "Där bara måste jag sätta mig och ta en kaffe". På min stationära dator hemma i Stockholm har jag en bakgrundsbild på en kanal i Groningen i skymningen och där ser man ett par uteserveringar och jag blir alltid helt golvad över hur läckert det verkar vara att sitta och trivas vid kanalkanten med något gott att äta och/eller dricka. Jag drog en cappuccino, som den vänliga och pratglada servitrisen var snäll nog att tillreda trots att de egentligen precis skulle stänga. Hon berättade att hon var från Leeuwarden, där jag var en kväll för ganska precis två och ett halvt år sen under min utbytestermin och såg en match mellan Cambuur och Den Bosch (Cambuur vann med 1-0 efter mål av Martijn Barto), och frågade en massa om Sverige. Hon berättade också att det finns en viss rivalitet mellan städerna i regionen Friesland. Bland annat händer det att folk från Leeuwarden, som är Frieslands huvudstad. håller handen för ögonen när de åker tåg förbi Heerenveen för att liksom visa att "Jag vill inte ens se skiten".
Väl på arenan hämtade jag ut min reserverade biljett av en tjej som såg ut lite som Hope Solo och tog sen en sväng inne på supportershoppen på arenan. Efter viss tvekan köpte jag en Heerenveenhalsduk, vilket gör att jag nu äger dels en sådan och en Groningen-t-shirt, vilket jag antar är ungefär som att äga både en Malmö FF-halsduk och en Helsingborgs IF-t-shirt, det vill säga inte helt okej enligt folk som anser sig ha koll. Noterbart är att jag lyckades ta mig igenom hela halsduksköpet på nederländska, inklusive att fråga om jag kunde betala med mitt svenska VISA-kort. Möjligen kan det dock ha smugit sig in ett grammatiskt fel i just den frågan, men det är inte mycket att göra åt.
Efter en del springande upp och ned på Abe Lenstra Stadions östra långsida och efter att ha frågat inte mindre än tre publikvärdar hittade jag min plats. Den var allra längst upp på långsidan och nära mittlinjen så man såg rätt bra. Matchen drog igång kvart i åtta efter bl.a. en sån där "Ice Bucket Challenge" (som väl ändå börjar bli rätt uttjatat nu) med någon höjdare i Heerenveen och efter det den frisiska nationalsången, om det nu heter nationalsång när det gäller en region. Heerenveen ägde första halvlek ganska ordentligt. Den tidigare IFK Göteborg-yttern Sam Larsson debuterade för Heerenveen och var pigg i första halvlek och rev ned jubel från läktarna med sin sköna teknik. En som rev ned annat än jubel var den tyske anfallaren Mark Uth som hela tiden hittade nya sätt att bränna målchanser på. Excelsior hade väldigt lite att säga till om tills de fick en frispark ute till höger ganska nära straffområdeslinjen. Frisparken slogs in lågt och släpptes mellan benen av en spelare till en lagkamrat någon meter bakom straffpunkten. Han fick klockren träff på bollen, men den fram till då sysslolöse Kristoffer Nordfelt gjorde en jätteräddning och tippade bollen i ribban. Just det, Heerenveens högerback brände ett friläge i första halvlek också.
Även i andra halvlek hade Heerenveen ett stort övertag, men de var ineffektiva när chanserna kom. De brände bland annat ett friläge när de kom två spelare mot målvakten Jordy Deckers. Just Deckers hamnade i händelsernas centrum när han i 82:a minuten blev utvisad efter att ha rivit ned en Heerenveenspelare. Excelsior hade redan gjort alla sina tre byten så de fick ställa en utespelare i mål. Straffen sköts i mål av mittfältaren Marten de Roon och 1-0 var ett faktum. Heerenveen öste nu på framåt för att punktera matchen i och med att Excelsior hade en utespelare i mål. Denne utespelare (vem det var uppfattade jag aldrig och jag är för lat för att kolla upp det) lyckades dock både rädda ett friläge och styra bort ett inlägg som höll på att bli farligt. I 89:e minuten kom dock 2-0 och där visades den bristande målvaktsvanan hos den här utespelaren. Sam Larsson kom fri och kunde retfullt enkelt peta in 2-0 i det bortre hörnet, vilket fick Heerenveenklacken att börja sjunga en Sam Larsson-hyllningslåt till melodin av Pippi Långstrump-vinjetten. Tydligen är Pippi Långstrump väldigt "top of mind" för friserna när de tänker på Sverige.
2-0 slutade matchen och allt som allt var det ett trevligt besök på Abe Lenstra Stadion. Det var en himla fin arena, som dock ligger väldigt tråkigt intill en motorväg och några nybyggda kontorshus. Läget drar tankarna till en viss nybyggd arena i Solna och även FC Groningens hemmaarena Euroborg, vars läge verkligen är riktigt eländigt tråkigt. Heerenveen som stad överträffade mina förväntningar. Jag hade förväntat mig en skitdeppig liten håla, detta baserat på invånarantalet och det faktum att man knappt hittade några hotell där när man sökte på Hotels.com. Där hade jag dock fel. Promenaden till arenan från tågstationen ägde till större delen rum längs en kanal och den kantades av restauranger, caféer, affärer och bostadshus, de allra flesta i såna där charmiga gamla hus som man aldrig i livet skulle få bygga idag. Det känns också coolt att ha varit i staden och på arenan där min husgud Afonso Alves gjorde sig ett namn i världsfotbollens yppersta elit, om än bara för ett väldigt kort tag.
Vad många nog inte vet är att Afonso faktiskt var tillbaka i Heerenveen i slutet av förra året, när hans kontrakt i Qatar hade gått ut, och tanken var att han skulle träna med Heerenveens juniorer för att se hur hans form och kvalitet var nuförtiden. Ifall han presterade väl kunde ett återkomst till Heerenveen, där han gjorde 45 mål på 39 matcher i Eredivisie, bli aktuell. Afonso reste till Heerenveen men kom aldrig att göra någon träning eftersom "det inte kändes rätt" och åkte istället hem till Brasilien. Afonso har nu varit klubblös i ungefär ett år och eftersom han är 33 år gammal får man därmed anta att hans spelarkarriär är över. Det känns trist att en så skön spelares karriär likt ett punkterat cykeldäck pyser bort, för han var ju verkligen "the shit" en gång i tiden. Tyvärr var hans extremt oproffsiga beteende mot slutet av tiden i Heerenveen, som ledde till den förhastade övergången till Middlesbrough, början till slutet. Afonso må vara/ha varit en grym spelare, men hans attityd var tyvärr inte den bästa. Att han inte tog chansen som Heerenveen gav honom nu i slutet av förra året tycker jag är ofattbart korkat, men det är en annan historia.
Nu har jag precis vräkt i mig hotellfrukost (tre och en halv Afonso-frisparkar av fem får den) och om knappt två timmar ska jag se Zwolle möta Vitesse på IJsseldelta Stadion. Varför i helskotta skrivs arenanamnet sådär, med både i och j som versaler, kanske någon undrar. Jo, på nederländska räknas faktiskt bokstavskombinationen ij som en bokstav. Det är deras motsvarighet till y, så när ett namn (som ju alltid skrivs med stor begynnelsebokstav) börjar med ij skrivs båda bokstäverna som versaler, såsom i fallet med IJsseldelta Stadion. Hemmalaget Zwolle ligger på fjärde plats i Eredivisie efter att ha inlett säsongen med två raka segrar. Gästande Vitesse har det gått sämre för. De ligger på sextonde plats av arton lag med en inspelad poäng på två matcher. Vitesse har dock ett ruskigt skönt lag med profiler som Chelsealånen Josh McEachran, Bertrand Traoré och Wallace, den gamle Kalmar FF-anfallaren Abiola Dauda, den från Sporting Clube de Portugal inlånade Zakaria Labyad samt en zimbabwisk mittfältare med det makalösa namnet Marvelous Nakamba. I Zwolle är det dåligt med kända spelare. Den tjeckiske anfallaren Tomáš Necid, inlånad från CSKA Moskva, känner nog en del igen men annars är det ett väldigt anonymt lag. Desto mer imponerande då att de har spöat Ajax både i cupfinalen och Supercupfinalen inom loppet av ett halvår.
Om sisådär en halvtimme ska jag dra iväg. Det är kanonväder här nere idag så det här ska bli riktigt schyst. Igår satt jag och frös som en dåre på Heerenveenmatchen, för jag var dum nog att bara köra jacka och pikétröja. En tjockare tröja hade verkligen varit på sin plats och kanske tar jag med mig en även idag, för man vet aldrig med vädret i det här jävla landet.
På återhörande!
