Resebloggen, Dag 5: Förlust för Groningen och cykelproblem
Johan Dykhoff bloggar från sin fyra dagar långa fotbollsresa i Nederländerna.
Just precis nu är klockan strax efter sju på söndagskvällen och jag har precis kommit hem från FC Groningen – PEC Zwolle. Den här dagen har bjudit på både positiva och negativa upplevelser. Vi tar den i kronologisk ordning.
Jag kom upp i någorlunda anständig tid och tryckte i mig en synnerligen välsmakande hotellfrukost. Därefter gav jag mig ut på en promenad i centrala Groningen som var hur skön som helst. Solen sken och centrala Groningen var på sitt allra mysigaste humör, och det är bra mysigt för den som inte vet det. Tyvärr lyckades jag tajma in en helg för min resa där man har smällt upp diverse tivoliattraktioner (pariserhjul, "Fritt fall"-motsvarigheter och så vidare) och eftersom jag är lika röjig som ett högskoleprov blir jag lite besvärad när det är ett jävla liv och jättemycket folk runtomkring mig. Nu var det ju tidig morgon så det var inte så mycket folk ute och det tillfälligt uppställda tivolit var stängt. Däremot var det mycket liv och rörelse igår kväll/eftermiddag när jag var ute, vilket jag gärna hade sluppit.
Klockan tolv skulle jag träffa en före detta granne från när jag pluggade här. Hon kommer från Mexiko och har återvänt till Groningen för att läsa en PhD i medicin på Groningens universitet. Hon visade sitt (asfräscha men delade) boende och bjöd på någon form av lunch/mellis. Därefter skulle jag åka iväg till matchen mellan Groningen och PEC Zwolle. Min mexikanska kompis hade varit bussig nog att låna ut sin cykel så att jag skulle kunna ta mig till och från arenan snabbt och smidigt (Groningen är ju typ världens cykeltätaste och cykelvänligaste stad), så jag hojade iväg, parkerade cykeln vid ett träd utanför arenan och klev in och såg matchen.
Matchen är inte mycket att skriva om. Groningen var det bättre laget och borde ha gjort ett par mål i andra halvlek. De hade bland annat ett lågt skott i stolpen och mängder med inlägg, framförallt från högeryttern med det svincoola namnet Jarchinio Antonia. Både Simon Tibbling och Rasmus Lindgren spelade från start i Groningen. Tibbling var den som syntes mest och fick ett par gånger under matchen höra Groningenfansen sjunga hans namn. Matchens enda mål gjordes dock av Zwolle och det kom i 74:e minuten. En boll från högerkanten studsade med lite tur fram till den väldigt nyligen inbytte tjeckiske anfallaren Tomáš Necid och han vände runt och tofflade in 0-1 förbi Groningens veteranmålvakt Peter van der Vlag. Inte särskilt rättvist alls, men det behöver det ju inte alltid vara i fotboll. Groningen forcerade i slutet av matchen och fixade en frilägesutvisning för Zwolle. Deras finske back Thomas Lam rev ned Michael de Leeuw precis utanför straffområdet. de Leeuw såg verkligen ut att vara offside men det tyckte inte domarteamet så spelet fick fortgå och han revs då ned av Lam. Den efterföljande frisparken sköts dock ganska högt över målet av inhopparen Nick van der Velden, som här gjorde sin sista hemmamatch för Groningen. Jag tror att hans kontrakt går ut och att Groningen har valt att inte förlänga det. Zwolle vann således med 1-0, detta i Groningens sista hemmamatch för säsongen.
Efter matchen gick jag ut från arenan till min lånade cykel. Jag låste upp låset, i form av en grön kedja runt framhjulet, och började (försöka) rulla iväg cykeln. Det gick inget vidare så jag kollade så att inte kedjan slog emot hjulet på något sätt. Det gjorde den inte och jag spanade vidare och insåg att felet satt på bakhjulet. Där fanns nämligen ett lås på cykeln som jag inte hade sett tidigare. Låset var dessutom låst och ingen nyckel syntes till. Min hjärna började arbeta på högvarv och jag ritade upp alla möjliga scenarier i huvudet gällande varifrån det här mysteriska låset kom från, alltifrån att någon av misstag eller för att jävlas hade satt dit ett annat lås på cykeln och sen dragit med nyckeln till att man från kommunen eller ett parkeringsbolag hade satt lås på alla cyklar som stod parkerade fel (jag stod inte vid en riktig cykelparkering, utan jag gjorde som många andra och ställda mig där det fanns plats, i mitt fall som sagt vid ett träd). Precis innan jag flyttade från Groningen i juli 2012 drog kommunen igång en insats där man ville få bukt med felparkerandet av cyklar. Det hände mig en gång att jag fick en lapp på min cykel där det stod något i stil med ”Här får du inte parkera cykeln, från och med det och det datumet kommer felparkerade cyklar att transporteras bort och kan kvitteras ut hos polisen mot beskrivning och en bötesavgift" och jag tänkte att det här kunde vara någon fortsättning på detta initiativ. Jag frågade både en som arbetade med matcharrangemanget och en polis om hjälp, men de kunde inte göra någonting skulle det visa sig.
Jag fick då skamset höra av mig till min mexikanska kompis och berätta att det hade blivit problem med cykeln. Efter diverse Facebook-meddelanden och ett telefonsamtal förstod jag dock vad som hade hänt. Låset var hennes och det hade suttit en nyckel i det när jag fick cykeln. Det hade jag dock inte sett och när jag parkerade cykeln hade jag därför inte haft en tanke på att titta en extra gång på bakhjulet efter något lås där (det var alltså ett sånt där lås i metall som sitter fast på själva cykeln). Nyckeln satt således kvar i låset när jag hade parkerat cykeln och gått in i arenan och troligen måste någon förbipasserande sett detta och låst låset och sen tagit/kastat bort nyckeln, alternativ lämnat den någonstans. Jag frågade vid en informationsdisk inne på arenan ifall någon hade lämnat någon nyckel där, men det hade ingen gjort. Min mexikanska kompis och hennes andra mexikanska kompis fick då komma till undsättning genom att hämta en reservnyckel och då kunde vi låsa upp låset och cykla därifrån. Nu var det här ju sannerligen inte den största katastrofen i mänsklighetens historia, men herregud vad irriterad jag blir på när såna här skitgrejer orsakar en massa strul. Det gav också en jävla trist eftersmak på den här annars trevliga sista hela dagen i Nederländerna för den här gången.
Nåväl, nu ska jag hitta någon restaurang som har öppet (affärsverksamheter gillar att ha stängt på söndagar här nere) och få i mig lite käk. Sen ska jag kanske ta en kort promenad och efter det förbereda mig inför hemresan imorgon. Åh, vad segt det känns. Nästa gång jag åker ned hit ska jag nog bara vara i Groningen.
