I skuggan av De Klassieker: Decennier av våld och tomma läktare
Ajax ultrasgrupp F-Side med ett stort tifo 2022 för deras fallne medlem Carlo Picornie, som mördades av Feyenoord-huliganer 1997.

I skuggan av De Klassieker: Decennier av våld och tomma läktare

I 16 år har Hollands största rivalmatch spelats utan bortasupportrar. På senare år har portförbjudandet av bortasupportrar spridit sig till andra klubbar i landet. Finns det ingen annan lösning på läktarstök? Bör svenska fotbollssupportrar vara oroliga för att konceptet kan tas till Sverige?

I söndags spelades De Klassieker, Ajax - Feyenoord. Ett av fotbollsvärldens hetaste rivalmöten. Som alltid blev det en tät och händelserik match. Den avgjordes på stopptid när hemmalagets Kenneth Taylor sköt in 2-1 och fick Johan Cruijff Arena att explodera i eufori. Varenda individ på arenan jublade ikapp, verkligen varenda en.

För än en gång fanns inga bortasupportrar på plats. I februari 2009 bestämde holländska fotbollsförbundet KNVB i samråd med Amsterdams och Rotterdams borgmästare att förbjuda Feyenoord-supportrar att ta sig till Amsterdam för bortamatch, och vice versa. Från början skulle förbudet gälla i fem år var det sagt. Men nu har det gått 16 år och bortasupportrar tillåts fortfarande inte på De Klassieker.

Några seriösa samtal om att häva förbudet verkar inte pågå. Finns det ingen annan lösning på problemen?

För problem finns det, minst sagt, när det gäller rivaliteten mellan Ajax och Feyenoord. Den har varit oerhört stark i åratal, grundad i stadsrivaliteten mellan Amsterdam och Rotterdam och upptrissad till tusen med allt som hänt under årens lopp.

Det började bli mer våldsamt i holländsk supporterkultur på 1970-talet när den blev modernare, ultrasgrupperingar började formas (som F-Side hos Ajax och SCF i Feyenoord) som inspirerades av engelska supportrar. På 1980-talet ökade huliganismen och läktarvåldet i Holland lavinartat. Bara England hade större problem med det i Europa på den tiden. 27 september 1989 kastade en Ajax-supporter ett järnrör som träffade Austria Wiens målvakt Franz Wohlfart vilket ledde till att Ajax stängdes av från Europaspel i två år.

Bara en månad efter järnrörsincidenten spelades en av de mest ökända upplagorna av De Klassieker på Ajax dåvarande stadion De Meer. Matchen slutade oavgjort, men det alla minns är att Feyenoord-supportrar från bortastå kastade två spikbomber som exploderade och skadade 19 Ajax-supportrar, 9 av dem allvarligt.

Spikbombsincidenten påskyndade Ajax beslut om att med tiden lämna De Meer och bygga en ny modernare arena, Amsterdam Arena (nu Johan Cruijff Arena) som öppnade 1996. Från början med enbart sittplatser, som det blivit i England. Senare har ståplats tillkommit, så kallad safe standing.

Våldet nådde en ny kulmen 23 mars 1997 med det så kallade ”Slaget vid Beverwijk”. Ajax spelade borta mot RKC Waalwijk, Feyenoord borta mot AZ men det stoppade inte huliganer från båda sidor att drabba samman på ett fält vid sidan av motorvägen utanför Beverwijk. Omkring 150 Ajax-huliganer mötte dubbla antalet Feyenoord-huliganer. Polisen hade fått tips men visste inte var det uppgjorda slagsmålet skulle ske, när de kom dit var Hollands värsta huliganslagsmål någonsin igång. Polisen ska själva blivit chockade över hur stort och kraftigt våldet var. Många huliganer var beväpnade med påkar, knogjärn, flaskor, kedjor, basebollträn, cykellås, hammare, elchocksvapen och knivar.

Ajax-huliganen Carlo Picornie mördades när han omringades av Feyenoord-huliganer, fick hammarslag i huvudet och knivhöggs tre gånger i ryggen.

Följderna av Beverwijk blev stora. Rent rättsligt så dömdes flera Feyenoord-huliganer till fleråriga fängelsestraff. Den längsta domen var fem år, för en huligan som hölls ansvarig för Picornies död, mot sitt nekande. Dödsfallet sägs ha lett till splittringar och interna meningsskiljaktigheter inom både F-Side och SCF. En åklagare försökte få SCF-medlemmar fällda för medlemskap i en kriminell organisation men åtalet föll i brist på bevis. Men polisövervakningen av huliganerna ökade kraftigt.

Huliganvåldet i Holland har aldrig nått samma höjder sen dess. Carlo Picornie är och förblir det andra och senaste dödsfallet till följd av holländskt huliganvåld (efter Twente-supportern Erik Lassche som dödades, också han av Feyenoord-huliganer, 1991). Det är förmodligen en kombination av polisövervakningen, splittringar internt i grupperingarna, att den extremt våldsbejakande generationen huliganer som var unga då blev äldre och en viss svängning inom supporterkulturen. Många i nästa supportergeneration tog avstånd från huliganism, en ny Ajax ultrasgrupp VAK410 bildades 2001 och var främst inriktad på själva läktarstödet med inspiration från argentinsk läktarkultur. De följdes några år senare av renodlade tifogrupperna South Crew och North Up Alliance. VAK410 slogs senare samman med F-Side för en större enad supportergrupp på södra läktaren.

Våldet upphörde dock förstås inte helt utan följde med in i det nya årtusendet. Varje De Klassieker fortsatte att ramas in av oroligheter och bråk mellan supportrar. Huliganslagsmål helt separata från matcherna likt Beverwijk förekommer fortfarande, men utan samma extrema våld som då.

2004 fick en reservlagsmatch klubbarna emellan avbrytas efter att Ajax-huliganer stormat planen och attackerat Feyenoord-spelarna. Jorge Acuña fick en hjärnskakning och en ung Robin van Persie fick skyddas av Ajax-spelaren Daniël de Ridder och tränaren John van ‘t Schip.

17 april 2005 spelade De Klassieker i Rotterdam och överskuggades av våldsamma upplopp utanför De Kuip. Ajax-supportrar vandaliserade tåget som tog dem till matchen, i ilska över att tåget försenades. Väl framme i Rotterdam släpptes de inte in på arenan utan hölls utanför. När matchen, som Ajax vann, var över strömmade besvikna Feyenoord-supportrar ut. Supportrar kastade stenar mot varandra medan poliser försökte hålla isär dem. Supportrar slogs med poliser i flera timmar, 52 poliser rapporterades skadade.

15 februari 2009 försökte Ajax-anhängare attackera Feyenoords tillresta vid ingången till arenan och polis fick gripa in, 30 supportrar greps. Efter det tog förbundet och borgmästarna beslutet att porta bortasupportrar från De Klassieker.

Förbudet har förstås varit effektivt i att få stopp på slagsmål mellan Ajax- och Feyenoord-supportrar i Amsterdam och Rotterdam på De Klassieker-dagar. Kravaller som de 2005 eller 2009 ser vi inte längre. Frid och fröjd har det dock inte blivit. 2015 brändes Ajax supporterlokal ner, en utredning om mordbrand ledde inte till något åtal med misstankarna pekades, föga förvånande, i riktning mot Rotterdam.

I maj 2019 hittade våldsverkare nya sätt att drabba samman. AVV Swift, ett amatörlag i Amsterdam, mötte Feyenoords amatörlag. Feyenoord-huliganer tog sig till matchen i Amsterdam där Ajax-huliganer fanns för att ”stötta” Swift (eller rättare sagt, få bråka med Feyenoordare). Senare samma månad fick U19-matchen mellan Ajax och Feyenoord på Ajax anläggning De Toekomst avbrytas efter att Ajax-anhängare försökt attackera Feyenoord-spelarnas släkt och vänner på läktaren, U19-tränarna Johnny Heitinga och Dirk Kuyt fick gå emellan.

5 april 2023 möttes lagen i semifinalen av cupen på De Kuip. I andra halvlek träffades Davy Klaassen i Ajax av en inkastad tändare som gav honom ett jack i huvudet. Ymnigt blödande och yr tvingades Klaassen bytas ut, matchen avbröts i 30 minuter innan den spelades klart trots att föremål fortsatte hagla in mot Ajax-spelare. Beslutet att spela klart den trots att spelarnas säkerhet uppenbarligen inte kunde garanteras blev kontroversiellt och föranledde holländska fotbollsförbundet att instifta en ny policy: Om föremål kastades in på planen en gång skulle domaren tillfälligt stoppa matchen. Skedde det en andra gång skulle domaren ta spelarna av planen och matchen avbrytas tillfälligt medan matchdelegationen fick fatta beslut om det skulle spelas vidare. Om det hände en tredje gång skulle matchen avbrytas permanent.

Den nya policyn kom snart att utnyttjas av vissa supportrar. Först en skara FC Groningen-supportrar som i missnöje mot klubbledningen vars misskötsel förde den anrika föreningen ur Eredivisie våren 2023, fick sin hemmamatch mot Ajax avbruten efter att upprepade gånger kastat in bengaler och en person sprungit in på planen.

24 september 2023 var det dags för De Klassieker i Amsterdam. Ajax, i djup kris då både på och utanför planen, hamnade snabbt i 0-2-underläge. Då kastade en person in en plastmugg på planen vilket fick domaren Serdar Gözübüyük i enlighet med direktiven stoppa matchen tillfälligt. Kastaren identifierades snabbt och avlägsnades. Spelet kom igång igen men när 0-3-målet trillade in innan första halvlek var över kastades det in bengaler på planen från F-Side. Tidigt i den andra halvleken kastades fler bengaler in och matchen avbröts helt. Vissa Ajax-supportrar fortsatte visa sitt missnöje mot det dåvarande styret genom att försöka storma klubbens högkvarter och vandalisera entrén. Matchen spelades klart inför tomma läktare några dagar senare.

Förbudet mot bortasupportrar är förstås på vissa sätt förståeligt med tanke på hur stökigt, bråkigt och direkt farligt det varit runt De Klassieker genom åren. Samtidigt finns den självklara principfrågan – fotboll är ingenting utan supportrar, och supportrar ska få gå på match. Någonting går förlorat när en rivalmatch som De Klassieker bara har supportrar från ena lägret på läktarna. Dynamiken förändras totalt. Gör Feyenoord mål på Johan Cruijff Arena blir det knäpptyst för ett ögonblick – så ska det inte vara, det ska ju höras jubel från bortasektionen, som sen ska överröstas av att hemmastödet fortsätter sjunga fram Ajax.

Just när det gäller De Klassieker är frågan extra infekterad förstås med anledning av våldshistoriken. De olika instanserna har väl någonstans gjort avvägningen och landat i att det inte är värt att försöka med andra lösningar än totalförbud, tyvärr. Är det värt att försöka med andra lösningar, tillåta begränsade bortaföljen med förstärkt polisnärvaro exempelvis? Verkar inte som att de med makten tycker det i alla fall.

Mer oroande ur ett större perspektiv är dock att idén om att porta fotbollssupportrar spridit sig. Som med så mycket annat har det visat sig att när man väl passerar den gränsen, öppnar den dörren, så kliver fler över och igenom. Nyligen tillät inte Alkmaars borgmästare Ajax-supportrar att gå på AZ - Ajax med anledning av rädsla för att det skulle bli stökigt på stan. Det blev det ändå, kanske mer än det hade blivit annars, på grund av förbudet som blev en direkt provokation. Att inte tillåta bortasupportrar på AZ - Ajax, det är direkt fotbollsmördande. Med De Klassieker går det ändå att förstå de som förordar förbudet, men AZ - Ajax? Det finns en viss lokalrivalitet ja, men rivaliteten är ganska ensidig, AZ har ett lillebrorskomplex mot Ajax medan Ajax inte ser AZ som en riktig rival. Har det stökats och bråkats genom åren? Jovisst, men inte på långa vägar som runt De Klassieker.

Det är inte bara i Holland heller, tidigare i år fick inte Feyenoord-supportrar åka till bortamatchen mot Lille. Att Lille inte kan ha ett säkert matcharrangemang med bortasupportrar på plats i Champions League borde blivit mer omtalat.

Magstarkt var det också när FC Twente portade Hammarbyare, efter att Twente-anhängare själva skapat rubriker med hur de bråkade och slogs.

Systemet i Holland med hur dessa beslut om förbud tas av borgmästare går förstås inte att överföra rakt av till Sverige. Men bör vi vara oroliga för att en liknande utveckling kan ske här? Med tanke på polisens upptrappning mot den organiserade supporterkulturen så känns det inte orimligt att tomma bortasektioner kan bli något vi får i Sverige med i framtiden, tyvärr.


 

William Edströmwilliam.edstrom@svenskafans.com@wyeds2025-02-04 16:29:00
Author

Fler artiklar om Ajax