Inför VM-kvalet: Då sätter vi igång
Äntligen. Så länge som man har väntat. För fyra år sedan gjorde man det klarade man det, nu ska man göra det igen. På fredagsaftonen drar äntligen kvalspelet till världsmästerskapet i Brasilien 2014, igång. Först ut: Litauen.
Jag har nämnt det så många gånger förr - och jag tänker göra det igen. Inte en enda slovak kommer glömma Polen 2009. Ovädret, förutsättningarna och möjligheten. Kämpasegern och avancemanget. Det var kärlek rätt igenom.
Nu är det dags igen. Efter ett uppriktigt sagt, skitkval till EM 2012, har man nu fått en ny chans. Gruppen, är bland de ''enklasre'' man någonsin fått och laget är på väg mot något som kan liknas vid storformen i kvalet till VM 2010.
I den senaste träningsmatchen, slog man Danmark med siffrorna 3-1 borta på Odense. De blåklädda slovakerna, stod för en magisk andra halvlek, där bland annat Marek Hamšík bröt sin långa måltorka i landslagsdressen. Kanske kan han bli lagets nye målfrälsare?
Tränarduon Griga & Hipp har lyckats relativt väl efter att man tog över, först i början på året, sedan på våren. Griga själv, coachade laget i bortasegern mot Turkiet (1-2) och duon tog sitt lag till seger i Danmark, som sagt. I mellan förlorade man dock mot Polen (0-1), i en riktigt blek insats, samt mot Holland (1-2, självmål av Salata...) i en match där man lika gärna kunde ha vunnit (ja, jag skrev det).
Nu är det nya tag. Det är nu allvaret börjar. VM-kval och en enorm press på både spelare, ledare och förbund. Trots att man har hamnat i en tillsynes ''enkel'' grupp, är bortamatcher i Baltikum, Bosnien och Grekland, ingen dans på rosor. Bosninen, världens kanske mest underskattade fotbollsnation, har under de senaste åren producerat storstjärnor och talanger och har dessutom gått långt i kvalen - man har dock alltid snubblat på mållinjen.
Grekland är givetvis ett lag att räkna med. På något sätt tar man sig alltid vidare. Alltid. Ingen vet ens hur. Effektiviteten och att alltid ge etthundra procent i varje närkamp, kanske är receptet till framgångarna.
På fredagen öppnar Slovakien bekvämt. På LFF Stadium i Vilnius, tar man sig an Litauen. Ett Litauen som aldrig tagit sig till något europa- eller världsmästerskap som självständig nation och har inte heller några glänsade stjärnor som sticker ut. Till OS har man dock tagit sig en gång - 1924.
Truppen mot Litauen (även Liechtenstein):
Målvakter
Ján Mucha (Everton FC)
Dušan Perniš (Pogon Szczecin)
Dušan Kuciak (Legia Warsawa)
Försvarare
Peter Pekarík (Hertha Berlin)
Lukáš Pauschek (ŠK Slovan Bratislava)
Martin Škrtel (C) (Liverpool)
Tomáš Hubocan (Zenit St Petersburg)
Kornel Saláta (FK Rostov)
Radoslav Zabavník (1. FSV Mainz 05)
Marek Cech (Trabzonspor AS)
Mittfältare
Vladimír Weiss (Delfino Pescara)
Juraj Kucka (Genoa FC)
Karim Guédé (SC Freiburg)
Viktor Pecovský (MŠK Žilina)
Lubomír Guldan (Ludogorets Razgrad)
Miroslav Stoch (Fenerbahce)
Michal Breznaník (Slovan Liberec)
Marek Hamšík (SSC Napolo)
Marek Sapara (Trabzonspor AS)
Michal Duriš (FC Viktoria Plzen)
Anfallare
Marek Bakoš (FC Viktoria Plzen)
Martin Jakubko (FC Amkar Perm)
Reserver (ännu inte klart vilka som får sitta på bänken)
Målvakter
Marián Kello (Heart of Midlothian)
Marián Kelemen (Slask Wroclaw)
Försvarare
Lubomír Michalík (Carisle United)
Ján Durica (Lokomotiv Moskva)
Jozef Piacek (MŠK Žilina)
Mittfältare
Kamil Kopúnek (ŠK Slovan Bratislava)
Roman Procházka (PFC Levski Sofia)
Róbert Jež (Zaglebie Lubin)
Tomáš Kóna (FK Senica)
Tomáš Hucko (FK Dukla Banská Bystrica)
Anfallare
Stanislav Šesták (Bursaspor)
Erik Jendrišek (SC Freiburg)
Ivan Lietava (FC Vorskla Poltava)
Filip Hološko (Besiktas Istanbul)
Róbert Vittek (Trabzonspor AS)
Kommentar: Som ni ser tar inte Griga & Hipp ut varken spelare Durica, Hološko, Jendrišek eller Šesták till matchen mot Litauen och Liechtenstein. Istället låter han Marek Bakoš och Jakubko träda fram - vilket är helt rätt. Bakoš sprutar in mål i det tjeckiska storlaget Plzen och Jakubko har gjort det bra i Perm. De klassiska anfallarna som huserar i Turkiet, har inte riktigt levt upp till förväntingarna. Hološko är lite på gång igen, Šesták likså, men varför inte ta ut någon som är i målform, trots att den tjeckiska ligan inte är av samma klass som den turkiska? Jag gillar Griga & Hipps tänk - det funkade i Danmark och det funkar även mot Litauen och Liechtenstein.
Litauen är väl inget lag som man tippar som favorit i denna grupp. Förhoppningsvis kommer man, tillsammans med Lettland, slåss om att ta plats nummer fyra i gruppen. Jumboplatsen kommer, sett till tidigare resultat och ren magkänsla, Liechtenstein stå för.
Vilka tar sig till VM egentligen? Omöjligt att säga i denna grupp. Grekland går alltid vidare, Bosnien kommer alltid tvåa, men Slovakien då? Går inte de vidare?
Om jag ska tippa med hjärtat, vinner de givetvis gruppen. Man har slagit storlag som England, Portugal, Ryssland, Spanien, you name it, och man trivs mycket bättre i underdogspositionen, istället för att känna pressen att man ''måste vinna'' när man i själva verket inte är något storlag.
Så slutar Grupp G:
1. Bosnien & Hercegovina
2. Slovakien (bästa tvåa? Hoppas vi!)
3. Grekland
4. Lettland
5. Litauen
6. Liechtenstein
Ja. Bosnien vinner, någon gång måste det lossna och det här är ett utmärkt tillfälle för just det. Slovakien, hoppas jag vinner förstås, men av tidigare erfarenhet, kommer man göra minst en skitmatch där man tappar poäng. Målet är att ta arton poäng mot de tre L:en och minst sju poäng mot Bosnien och Grekland.
Det här grejar vi bratia a sestry - låt oss uppnå succén från 2008-09. Slovensko do toho!
