Island-Holland 2-0
Holland stod på måndagskvällen för en av de tröttare insatserna på länge då man förlorade rättvist mot Island med 2-0.
Innan matchen talade Hiddink om att man skulle ta ut sin frustration på Island. En frustration som har byggts upp av en sista sekunden-förlust mot Tjeckien samt en ifrågasatt insats senast mot Kazakstan. Med all respekt för Island, nu var det dags att sätta ihop en vinstsvit.
Det blev inte riktigt så. Holland gick ut och gjorde sin kanske tamaste insats hittills på kvalets tre matcher, och det säger inte lite.
Guus Hiddink körde vidare på 4-3-3 och exakt samma elva som senast mot Kazakstan.
Matchbilden var väldigt väntad från start. Holland hade monopol på bollen första minuterna utan att för den delen hota på något sätt. Jag tror att Island fick hålla bollen inom laget för första gången efter fyra minuter och genast hotade man mer än Holland hade gjort dittills.
I den elfte matchminuten fick vi ännu ett exempel på fragiliteten i defensiven. Stefan de Vrij, som föranledde baklängesmålet mot Kazakstan med en dålig rensning till hörna, fick här en billig straff emot sig då Bjarnason gick i backen. Den straffen bäddade inte bara för att Island skulle ta ledningen, utan också för att påpeka att Cillessen inte har räddat en enda straff i sin proffskarriär på 22 försök. Den sviten sträcker sig till 23 efter ikväll. 1-0 Island.
Till följd av målet blev det lite mer fart på Holland, men det var i form av ett spel som spelade islänningarna rakt i händerna; nämligen inlägg… på van Persie. Även om han har tagit stora steg i sin transformation till striker finns det mer effektiva sätt att använda honom på, och islänningarna var säkert mer än nöjda med hur spelet såg ut. Man hade inte bara kontroll bakåt utan hotade ständigt framåt med snabba omställningar.
Men det var Holland som ägde bollen och så småningom kom även chanserna. Efter 25 minuter hittade Robben en på djupet gående van Persie som avslutade med ett tillslag rakt på den utrusande isländske målvakten. Fem minuter senare fick Robben själv ett drömläge att nicka in kvitteringen, men till islänningarnas stora lycka bekräftade han myten om att finlirare inte kan nicka.
Island var som sagt inte alls ofarliga framåt och med fem minuter kvar ställde man återigen om snabbt efter en holländsk hörna. Då var det en täckande van der Wiel som täckte bollen från att komma fram till en ren islänning i straffområdet. Men på den efterföljande hörnan kunde Sigurdsson dunka upp bollen i nättaket efter ett passivt försvarsspel där man inte fick undan bollen.
Till den andra halvleken fick Sneijder maka på sig till förmån för super-suben Huntelaar, som ju kvitterade mot Kazakstan senast efter att ha hoppat in. Därmed bildade van Persie och Huntelaar anfallspar med Robben och Lens till höger respektive vänster. Här skulle matas inlägg!
Men ändå inte, trots den offensiva förändringen var det fortsatt krampaktigt. Det var en talande situation för Holland när Robben fick bollen på högerkanten utan några alternativ att passa till. Han förlorade så småningom bollen och hoppade och viftade av ilska mot sina medspelare. Ännu mer talande att Holland inte mäktade med ett enda skott på mål i andra halvlek och om något var det närmare 3-0 i baken än en reducering.
Island ska ha beröm för sin helgjutna laginsats, man utför sin matchplan så gott som perfekt. Raka motsatsen till ett Holland som såg ut att helt sakna spelidé och struktur. Idag kändes det som att spelarna tog ledigt, och som vi alla vet funkade det kanske för 10 år sen, men inte idag. Avbräcken på Vlaar, Memphis och Strootman är tuffa, men det är ingen godkänd förklaring till fyra raka bottennapp. En enkel förklaring är att det är tal om slitna, omotiverade spelare som kommer från ett VM-brons och känner att de kan lunka igenom det här kvalet. Hur som helst hjälper det knappast Hiddink som har fått en mardrömsstart och behöver en övertygande seger mot Lettland nästa månad för att få lite arbetsro.
