Brage - Norrby IF
Ödesmatch i Liechtenstein - Depetris, den nye frälsaren? (Uppdaterad)
Att ett lag som under de senaste tre åren har gått till åttondelsfinal i VM, varit rank 16 i världen och haft storslagna stjärnor som Marek Hamšík och Martin Škrtel i sin startelva, kanske inte är ett lag som bör ha några större problem med att besegra 148-rankade Liechtenstein i ett VM-kval. På fredagen den sjunde juni ställs man mot gruppjumbon på Rheinpark i Vaduz och trots förutsättningarna och ett ljuvt facit, blir det allt annat än en dans på rosor.
Året är 2011. Februari månad har precis haft sin årspremiär och en snöstorm lägger sig över de norra delarna av Europa. Marek Hamšíks Slovakien gästar Luxemburg i en vänskapsmatch den andra februari. Även om mötet i sig inte har någon större betydelse, är det väl inte allt för galet att tro på slovakisk seger. Man ställer upp med ett hyfsat starkt lag, eller rättare sagt - man ställer upp med ett lag som alla dagar i veckan ska slå Luxemburg i en vänskapsmatch i fotboll.
Uppenbarligen var det inte en sådan där ''vanlig'' dag i veckan den andra februari 2011. Truppen var i princip toppad. Škrtel spelade, Mucha stod i mål, Hamšík dirigerade. Men på något lustigt vänster var det hemmalaget som skulle stå för en fullkomlig praktskräll. Slovakerna tog ledningen, men i den andra halvleken vände de blåröda på steken genom två mål av Da Mota, hemmahörande i det lokala F91 Dudelange.
Efter slutsignalen var det många rynkade pannor på såväl läktare som i TV-soffor. Inte minst bland medlemmarna i förbundet och ledarstabben. Vad hände egentligen? Man lade skulden på dimman. Snöovädret. Vädergudarna. Man skyllde helt enkelt ifrån sig på väderförhållandena.
Lustigt. Jag menar, lika förutsättningar för alla? Det var ju inte så att det var snöstorm på ena planhalvan och blå himmel med sol på den andra? Dessa ständiga bortförklaringar. Man ska med det laget kunna besegra Luxemburg med bakbundna ben. No offense, people of Luxembourg.
Det som hände den andra februari 2011, är något man nu förträngt och lagt bakom sig. Trots att det ''bara'' var en vänskapsmatch man spelade, blir man alltid orolig när de så kallade ''blåbärsnationerna'' står som motstånd. Den ständiga underskattningen och horribla inställningen till lagen som återfinns längre ned på FIFA-stegen är det som gjort att man ligger där man idag ligger. Slovakien är ett riktigt skolexempel på lag som verkligen underskattar sina motståndare för att sedan bli chockade, förnedrade och besegrade. Kommer det att hända igen? O ja, givetvis.
Senast man mötte Liechtenstein, i detta VM-kval, segrade man med siffrorna 2-0. De ekande tomma läktarna på Pasienky i Bratislava, präglades av busvisslingar och burop mot spelarna och visst riktade media skarp kritik mot landslaget, speciellt då ett gäng, med kapten Hamšík i spetsen, drog ut och festade natten innan VM-kvalmötet. Kort därefter rök kaptensbindeln för Napoli-stjärnan. Helt rätt beslut.
**
Varje gång det har varit ett smärre uppehåll, vågar jag tro att landslaget har genomgått en förändring. Nya spelare har testats, andra har kommit ur sina svackor och deras inställning har ''friserats''. Ännu en gång vågar jag tro på det, hur naivt den än verkar vara.
I matchen mot Sverige hade vi ett hyfsat nytt slovakiskt lag på mattan. En hel del nya ansikten fick kliva fram och visst fanns det en hel del som levererade och överraskade. Michal Hipp och Stansilav Griga komponerade ihop ett starkt manskap och fick det verkligen att fungera - trots att man inte lyckades producera något mål, såg det helt klart bättre ut än på länge. Spelare vågade att ta för sig och vågade att kliva fram. Men precis som med allt annat som precis är nytt - det tar tid.
Ännu en gång kommer vi att få se nya ansikten, medan en hel del äntligen gör comeback. Den största boosten av de alla kommer utifrån - det argentinska anfallsvapnet som fullständigt dominerat i såväl slovakiska Corgon Liga som i den turkiska andraligan - David Depetris.
I flera år har det slovakiska landslaget haft problem på anfallssidan. En skadebenägen Vittek som ''endast'' levererade under VM-slutspelet i kombination med en formskiftande Stansilav Šestak som i ena matchen kunde vara den tongivande nyckelspelare, medan i den andra var han som osynlig. Äntligen kommer en ny, stabil anfallare in. En solid pjäs som innehar en kontinuitet i sitt målproducerande. Helt enkelt en spelare som Slovakien väntat på i all evighet. Det är så det känns.
Truppen mot Liechtenstein ser ut som följer:
Målvakter
Dušan Kuciak (Legia Warsava)
Dušan Perniš (Pogon Szczecin)
Matúš Putnocký (ŠK Slovan Bratislava)
Försvarare
Lukáš Pauschek (ŠK Slovan Bratislava)
Marián Cišovský (FC Viktoria Plzen)
Ján Durica (Lokomotiv Moskva)
Tomáš Hubocan (Zenit St Petersburg)
Dušan Švento (Red Bull Salzburg)
Marek Cech (Trabzonspor AS)
Mittfältare
Lubomír Guldan (Ludogorec Razgrad)
Viktor Pecovský (MŠK Žilina)
Marek Sapara (Trabzonspor AS)
Richard Lásik (Brescia)
Marek Hamšík (SSC Napoi)
Róbert Mak (1. FC Nürnberg)
Miroslav Stoch (Fenerbahce)
Tomáš Dubek (MFK Ružomberok)
Anfallare
Michal Duriš (FC Viktoria Plzen)
Marek Bakoš (FC Viktoria Plzen)
Filip Hološko (Besiktas Istanbul)
David Depetris (Caykur Rizespor)
KOMMENTAR
Målvakt + Försvar: Sedan Jan Mucha valde att lämna landslaget, har målvaktspositionen varit olika inför i princip varje möte. Perniš och Kuciak turas om, medan Putnocky alternativt Kello står som reserver eller tredjeval. Samtliga hyfsat stabila, måste jag ändå säga.
På försvarssidan tappar man inför mötet den stabile Martin Škrtel. Visst är han en tongivande back och med odjuret längst bak är det sällan som försvaret är instabilt. Utan honom blir det oftast kaosartat och svajigt, kan Jan Durica ta hans roll måntro? Det känns trots allt som att något ny försvarsklippa ska kliva fram snart. Vi har Hubocan, Cech eller Švento på kanten, men i mittförsvaret blöder laget utan Škrtel.
Mittfält: Slovakiens mittlås är och har under en längre tid varit den konkurrenskraftigaste. Yttrar som Weiss och Stoch kan nu eventuellt ersättas med Mák eller Lásik. Nya förmågor som inom en snar framtid kommer att etablera sig i ett europeiskt storlag och få en given plats i startelvan. Nu finns Stoch förvisso med i truppen, men formen hos den lille Mino är svajig och det mesta talar för att han byter klubbadress under sommaren. Det leder i sin tur till att de unga talangerna får chansen och har såhär långt gjort det riktigt, riktigt bra.
Hamšíks prestationer i landslaget har varit under all kritik. Visst tillför han stabilitet, men de där avgörande passningarna och målen som kommer i Napoli är något han inte har tagit med sig till landslaget. Frågan är när han ska börja producera och leverera? En f.d. Zlatan-effekt man man kalla det. Är spelarna runt honom för dåliga? Nja. Återigen handlar det om inställning och attityd. Krävs det en längre bänkning, eller kommer det leda till att vi tappar en världsstjärna?
Utöver Hamšík finns det spelare som Sapara och Kucka som dels har regelbunden speltid i sina respektive klubblag och dels är spelare som håller en jämn och stabil nivå i landslaget. Sapara är dessutom lagets bästa målskytt såhär långt i kvalet och han får mer än gärna fortsätta på det spåret.
Anfall: Anfallet har varit blekt under många, många år. Spelare som Šestak, Jendrišek, Hološko och Vittek har slutat att prestera och det har inte funnits någon som riktigt ''hotat'' deras plats längst fram, på grund av just det att det inte fanns några alternativ. Tills nu.
För någon vecka sedan presenterades David Depetris som ny landslagsspelare. Medborgarskapet blev klart och han tvivlade inte en sekund när fick förfrågan om att representera slovakiens färger. Detta blir därmed nationens andra ''utländska'' spelare som på kort tid väljer att representera Slovakien. I förra året valde som bekant den tyskfödde togoloesen och Freiburg-mittfältaren, Karim Guede, att krita på för Repre, men har inte riktigt visat upp sig för Griga & Hipp sedan dess. Han finns numera med som reservval, men kan komma att göra en comeback efter en stark säsong i årets överraskningslag i Bundesliga.
Utöver de nämnda, har vi på anfallet alternativ som Bakoš och Duriš. De bägge återfinns i tjeckiska Viktoria Plzen och har under åren varit hyfsat målfarliga i sitt klubblag. Bakoš form har också den varit svajig, men producerade under den gågna säsongen åtminstone tio mål för sitt Plzen och har dessförinnan varit deras stora målspruta.
Potentiell startelva: (4-4-1-1)
Kuciak; Svento, Cisovsky, Durica, Hubocan; Stoch, Sapara, Hamšík, Mak; Jakubko; Depetris
Slovakiens lag inför mötet i Vaduz ser helt klart intressant ut. En blandning av namn innehållande rutin, spelfiness och vilja. Får man igång spelare Miroslav Stoch och Vladimir Weiss (där den sistnämnda fortfarande är skadad och finns inte med i truppen mot Liechtenstein) kan man mycket väl få en nytändning på mittfältet som kommer att leda till producerade mål framåt. Han har det i sig, Mino. Det gäller bara att få ut det.
Det blir trots allt lite av en ödesmatch i Vaduz. Vinst är något man helst inte ska ta förgivet, men det är också något som bara ska uppfyllas. Allt annat än seger mot Liechtenstein, är katastrof. Samtidigt tar sig Grekland an Litauen i Vilnius och gruppledande Bosnien ställs mot Lettland. Litauen har dubbla gånger tagit poäng mot Slovakien och visst är det inte omöjligt att samma sak händer mot Grekland. I så fall, finns det fortfarande stora möjligheter för Slovakien att nå VM 2014 i Brasilien. Man har allt i egna händer, då man fortfarande inte har mött Bosnien och har dessutom en match mot Grekland kvar att spela. Tre matcher där man måste kriga som aldrig förr för att knipa topplaceringarna som leder till slutlig succé. Mitt hopp var förlorat för ett par månader sedan, men sakta börjar det tändas och med rätt attityd och inställning kan Slovakien göra om succén från 2008-09. Vi ska till VM 2014, så är det bara.
Publicerad: 2013-05-30 17:53
Uppdaterad: 2013-06-06 14:52
