Om publikkrisen i Danmark
Den danska ligan har sina sämsta publiksiffror på 15 år. Trots FCK:s succé både i Superligan och Europa tappar man över 20% jämfört med i fjol. Varför lyckas Allsvenskan locka till sig storpublik medan det i Danmark ekar tomt på arenorna?
17 omgångar är spelade av årets Superliga. FC København går som tåget, man leder ligan med nio poäng, och är dessutom nära avancemang till slutspelet i Champions League. Trots en fantastisk höst så rasar klubbens publiksiffror i Parken. Jämfört med fjolårets siffror vid samma tidpunkt har man tappat 21.7 % av åskådarna. Och man är inte ensamma. Åtta av de elva lagen(nykomlingarna räknas inte med) som spelade i Superligan även förra året har haft kraftiga fall i publiktillströmningen till sina hemmamatcher. När de allsvenska publiksiffrorna är bättre än någonsin sviker publiken i vårt grannland. Hur kan det skilja så mycket på Sverige och Danmark? Varför går inte danskarna på fotboll?
I ett område som Köpenhamn, med över 1.5 miljoner invånare borde man kunna locka till sig betydligt fler än de som nu tar sig till arenorna. Brøndby IF, som håller till strax väster om Köpenhamn toppar publikligan och är ett av tre lag som ökat sina publiksiffror jämfört med i fjol. Johan Larsson och Gustaf Nilssons klubb är upp 2.4% med dagens 13.089 åskådare i snitt jämfört med 2015/16 då man hade ett snitt på 12.782. Det är dock ett stort tapp jämfört med 2014/15 då man snittade 15.143.
FCK och Brøndby är givetvis överlägsna i publikligan men de båda jättarnas snitt har gått från att vara dubbelt så stort som trean i tabellens till att bara vara en tredjedel större. Detta trots fina sportsliga framgångar, framförallt hos mästarna i FCK. Kan det vara den sportsliga överlägsenheten som gör att den danska befolkningen inte bryr sig längre? När ett lag spelar bra brukar det alltid leda till att publiken strömmar till arenan. Är FCK, rent fotbollsmässigt, för bra för Danmark?
Kanske, men det kan inte vara hela orsaken.
Det har länge funnits en identitetskris i dansk fotboll och man jobbar hårt för att hitta ett system som ska locka publik. Inför året införde man ett nytt upplägg som innebär att man delar tabellen efter 26 omgångar(14 lag, möten hemma och borta). De sex bästa klubbarna kommer därefter att mötas i ett ”mästerskapsspel” och till slut kommer en mästare koras. Detta innebär att det redan nu, efter 17 omgångar, är flera lag som är ”klara” för slutspelet och att matcherna fram till och med omgång 26 egentligen bara ska spelas av. Ett urbota korkat sätt att lägga upp en serielunk på om man vill locka publik till alla matcher. Det är klart att vissa matcher i mästerskapsserien kommer locka mycket folk och höja publikgenomsnittet för lagen som spelar där. Samtidigt har man lagt upp det så konstigt att det bara är kvalplatsen till Champions League man spelar om bland topp-6. Man tar dessutom med sig poängen in i slutspelet och om inte FCK faller igenom totalt så känns deras försprång redan omöjligt att ta in.
Den roligaste och bästa överraskningen i listan hittar vi på tredjeplats. Aarhusborna har trots AGF:s kräftgång i ligan mött upp och höjt publiksnittet med över 9% till fina 8.325 personer/hemmamatch.
FC Midtjylland ökar med ungefär en procent och frågan är om inte värvningen av Rafael Van der Vaart är den bidragande orsaken till det. Man är ”bara” fyra i tabellen trots prat om att man skulle utmana FCK om titeln. Det är klart att det är många matcher kvar att spela men Hernings stolthet har inte varit så stabila som vi vant oss vid de senaste åren. Och frågan är om VdV verkligen alltid spelas på grund av sina fotbollskunskaper eller om det finns andra orsaker bakom det. Den svenske U21-kaptenen, Kristoffer Olsson, är den spelare som hamnat utanför startelvan när holländaren får starta och jag vet att jag inte är ensam när jag säger att han borde vara given hos ”Ulverne”.
Robin Söders Esbjerg har tappat hela 27.3% från förra året men hos västkustlaget kan inget annat än deras usla spel vara den bakomliggande anledningen till raset. Också FC Nordsjælland har tappat drygt 27% från förra säsongen.
Men vad ska man göra för att få publiken att gå på fotboll igen? Går man tillbaka till mitten av 00-talet hade både FCK och Brøndby ett snitt på närmre 20.000 åskådare/match och jämfört med i fjol har ligan tappat hela 18% av publiken. För att hitta sämre siffror än årets så ska man tillbaka till säsongen 2000/2001 Klientelet finns och av erfarenhet vet jag att danskarna är ett fotbollsintresserat folk. Med det nya spelupplägget spelar nu 14 istället för 12 lag i Danmarks högsta serie. Det innebär att det istället för 198 matcher spelas 255 under säsongen. Men eftersom fler lag tillkommit borde det ju också locka en publik som tidigare inte gått på Superligamatchen utan följt sina lag i lägre divisioner.
I Sverige jobbas det hårt för att få människor att gå på fotboll. Det är reklampelare som visar att det är matchdags, det är sociala medier som basunerar ut både nyheter och icke-nyheter som gör att fler får möjlighet att inse att Allsvenskan är stort, det är vår liga. I Danmark känns det som man skäms för sin inhemska högstaliga. Jag utgår enbart från personliga erfarenheter nu, men de flesta danskar jag lärt känna genom åren har knappt något lag de följer i Superligan, och då är de ändå oerhört fotbollsintresserade. För mig som inte har något lag jag följer i Allsvenskan, men ändå ser matcher nästan varje vecka, känns det märkligt. Varför vill ni inte veta hur det går för era talanger eller vem som ryktas till utlandet? Spelartalang finns det gott om i samtliga klubbar men frågan är om man inte marknadsför sig för dåligt. Jag köper att en klubb som Esberg tappar i publik när spelet inte klaffar - för så brukar det vara. Men att FCK, som i sina CL-matcher haft 25.000, 34.000 och 32.000 på läktaren knappt kan locka en tredjedel till sina hemmamatcher i ligan tyder på att någonting är fel. När dessutom biljetterna till Champions League-matcherna är flera gånger dyrare förstår jag ingenting. En vanlig biljett på långsidan för en vuxen till en FCK-match i Superligan kostar runt 200 kronor, beroende på motstånd och plats. Det är ungefär samma priser som Malmö FF har på sina biljetter på andra sidan sundet. Skillnaden är att MFF har ett snitt som ligger 5.000 personer över FCK:s.
Jag har inga svar på hur man ska lösa problemet, men jag tror att det nya turneringsupplägget inte kommer locka folk till arenorna utan snarare att det kommer fortsätta sjunka. Att gå över till en rak serie med 26 matcher alternativt utöka till 16 lag och 30 matcher/säsong gör att matcherna betyder mer. Det skulle vara två Köpenhamnsderbyn varje säsong och både Parken och Brøndby Stadium skulle fyllas till bredden. De fyra möten som blir i år riskerar att dra ner statusen på ”New Firm” och göra publiken för van. Dessutom skulle hela säsongen bli intressant, inte bara starten och avslutningen. Nu blir det en lunk och egentligen bara intressant precis i trakten kring sjätteplatsen.
Mycket ansvar ligger också på klubbarna som måste se över sina sociala medier och andra sätt att marknadsföra sig själva. Jämfört med Sverige är man långt, långt efter. Att våga pusha lite extra för sina nyheter och nästan bli jobbig är inte alltid någonting negativt. Supporterklubbarna måste jobba hårt för att rekrytera medlemmar och detta i samarbete med sina respektive klubbar. Är du en fotbollsintresserad ungdom i Viborg så måste Viborg FF:s målsättning vara att du ska följa hur det går för dem och inte bara titta på de stora ligorna ute i Europa.
Fortsättning lär följa.
