En reseskildring från Inter – PANATHINAIKOS: När Meazza blev Leoforos
Resan började med en biltur till Skavsta och en därifrån flygtur till Bergamo. 60 timmar av ren njutning följde och till det spelar resultatet i Milano en mindre roll (eller inte).
Nu när jag ska summera resan vet jag inte om jag ska vara spydig, rolig eller beskrivande. Vi märker nog längs vägen vad jag väljer. Jag kan börja med att säga att det var bland det bästa jag har gjort. Milano var en bra stad, Meazza en grym arena och under fem timmars tid fick jag var med och äga den.
Innan matchen
Onsdagen (matchdagen) började lite turistigt då vi åkte ut till Arenan för att ta lite kort när det ljust. Turister var vi fram till 1400 då vi svidade om och blev grönvita supportrar. Samlingen skedde vid Duomo och hela torget var grönt. Där dracks det öl ute i kylan medan andra valde annan form av berusningsmedel. Vid 1630 börjar folk röra sig till Arenan. I mitt sällskap hade vi bokat Online därav var vi tvungna att ta oss dit på egen hand för att hämta biljetterna. Tunnelbanan var ett alternativ men på vägen fick vi höra att den var avstängd. Vi haffade istället en Taxi som körde oss till Meazza. Han som körde var en skön Milanista. Han förklarade för oss att tunnelbanan var avstängd för att någon hade hoppat framför ett tåg. Synd om personens familj men för guds skull det finns andra sätt att göra detta på. Tydligen sker detta ca en gång i veckan i Milano. Tänk er alla tunnelbaneförare som drömmer mardrömmar efter vad de har sett.
Väl framme vid arenan gick vi till luckorna för Internetbokningar i hopp om att få våra biljetter i lagom tid till att gå in tillsammans med övriga grönvita supportrar. Där stötte vi på Viasat teamet som väntade på sin ackreditering. Trevliga killar som förhoppningsvis gjorde ett bra jobb senare på kvällen.
Biljettluckorna öppnade och vi fick våra biljetter. Detta i lagom tid till att våra grönvita bröder och systrar hade kommit till arenan. Vi ställde oss vid ingången till arenan och väntade på att få gå in. Dags att bli visiterad. Det är inte konstigt att man kan få in vad som helst på en arena. Jag hade en kasse med banderollen. Tar ut banderollen och visar att den inte innehåller något. Ingen kollade mig eller i kassen. Nu är jag en snäll pojke men i alla fall. Äntligen var vi på väg in. Jag stoppade biljetten i automaten och klev in. Runt1845 var vi inne på arenan.
Nu hade vi turen att de släppte in alla grönvita på blå nedre. Banderoler händes upp för att sedan tas bort. Det blev omstrukturering då Poliserna inte släppte in flaggor och trummor. Detta gjorde att enbart den centrala banderollen fick hängas upp medan övriga skulle vara på läktaren. Planen var ett mäktigt inferno vi inmarschen men nu fick det tänkas om.
Nu var det dags för öl, trodde jag. Väl uppe i kiosken hade de bara alkoholfritt. Jag köpte inget och det visade sig vara ett felbeslut. Först 2400 fick jag nästa intag av vätska (vatten). Nu började läktaren fyllas. Vid 1915 var det fullt. När jag menar fullt så menar jag fullt. Trapporna var borta och platsen framför stolarna var och tätt befolkad. Nu började uppvärmningen på riktigt. Direktiven var klara. Inget fokus på fiskarna, vi ska få våra spelare att känna som att de spelare på Leoforos. Och helt ärlig jag tror att vi lyckades med det.
Nu följde fyra timmar av ren supporterutbildning för omvärlden. Italienarna fotade likt japanska turister. 6000 (Krokus betalar inte våra resor) grönvita gjorde allt för att Panathinaikosspelare skulle känna sig som hemma. Från första till sista minut hade spelarna vårt stöd.
Kort om matchen
Det kanske inte var väldens bästa fotbollsmatch. Men jag tror inte resultatet berodde på underskattning eller mättnad från Interspelarna. Helt ärligt såg det ut som att H10C läste sönder Mourinhos bygge. Panathinaikos gjorde helt enkelt det laget skulle göra bättre än Inter. Sen att det enligt vissa var en 0-0 match så är 0-1 inte i närheten av fantasiresultatet 0-2 i Aten. Inter var totalt fantasilöst och när de hotade sista 10 var det med primitiv fotboll plockad från 80-talets Storbritannien. Panathinaikos hade bra koll på grejerna förutom vid enstaka tillfällen Både Adriano (var det inte offside?) och Zlatan hade bra lägen i första som nog borde ha blivit mål. Inter var helt enkelt inte bättre än Panathinaikos denna kväll och detta berodde inte bara på Inter. Mario var knappast Man of the Match. Han gör vissa räddningar men ställer till det med felbeslut alldeles för ofta. Roligt att målet kommer efter det att H10c tar ut en mittfältare för att sätta in en anfallare.
Vad man kunde se från läktaren så är Materazzi en feg fotbollsspelare. Det blev många slag från honom utanför spelet. Men samtidigt är han en riktigt bra mittback. Kanske går dessa saker hand i hand, vad vet jag. Inter har problem då destruktiva spelare har konstruktiva uppgifter. Mourinho vill nog ha en Lampard i laget. Med det menar jag att de saknar tvåvägsspelare.
Karagounis förstör mer för sitt lag än vad han gör bra. Gabriel var riktigt bra. Hade han haft rödvit tröja på sig hade tidningarna skrivit om att Barca, Real och Chelsea vill ha honom. Alla vet vem Gilberto är och snart vet alla vem Simao är. Mantzios gör ett bra jobb som targetplayer. Spyropoulos var bättre än vanligt. Goumas, Sarriegi, Vyndra och Nilsson gör alla stabila insatser.
Efter matchen
Spelarna kom och tackade och de blev hyllade på köpet. Sången fortsatte tills vi blev utsläppta. Innan dess han fansen även hylla juniorerna som under dagen fått storstryk av Inters motsvarighet. Allt detta tog väldigt lång tid. Vi var inte på hotellet förrän 0100. Frusna som vi var valde vi att stanna kvar och ta det lugnt. Det var länge sedan det var så skönt att ligga vaken.
Resan avslutades med buss till Bergamo, flyg till Skavsta och bil till Stockholm.
