Krönika: Om Grekland, Grekisk Fotboll och Panathinaikos, del 1/3
Fotbollen och samhället går ofta hand i hand och många gånger förklarar de varandra på bästa sätt. I en tredelad krönika förklaras Grekland, Grekisk Fotboll och Panathinaikos liv de senaste 15 åren på ett förenklat sätt.
Det hela började som en krönika om Panathinaikos mediokra insatser de senaste 15 åren. Produkten blev en tredelad krönika om Grekland, Grekisk fotboll och Panathinaikos. Alla delar hör ihop och var för sig saknar de både logik och värde.
I denna del 1 ligger en extremt förenklad beskrivning om hur det grekiska samhället fungerar. Del 2 kommer att handla om Grekisk fotboll och del 3 om Panathinaikos.
Grekland är tyvärr ett land som leder statistiken i det mesta som vi nordbor föraktar. Korruption är vardagsmat och det är inte mycket som sker utan tjänster och gentjänster. Detta gäller från botten till toppen av samhället. Nyheterna är fulla av korrupta politiker som roffat åt sig av statens tillgångar för egen vinning. Aldrig har det i modern tid hänt att någon straffats för detta landsförräderi. Det största förräderiet är dock den låga levnadsstandarden stora delar av befolkningen har tvingats till, visst en del går i tidig pension men jag vill se Anders Borg överleva på 3500 kr i månaden. Hårinpackning hade han i alla fall inte haft råd med.
I Grekland är du många gånger beroende av tjänster och gentjänster för att få saker att fungera. Även om det kanske inte är helt fel mellan två jämlikar så sker detta mellan människor på olika nivåer. Du hjälper din lokala politiker i hans karriär och i gengäld får du några saker genomförda. Du ger polisen en liten muta och så får du ett tillstånd som befinner sig i en gråzon. Problemen infinner sig på olika nivåer och handlar egentligen inte om individer utan om ett system som är genomruttet sedan århundraden. Individen tvingas att använda dessa oskrivna regler för sin överlevnad. Saker och ting funkar inte så som vi nordbor är vana vid helt enkelt. Att lita på att staten ska göra ditt liv bättre är svårt när ditt barn inte kan klara av sin skolgång utan att du som förälder betalar för extra kvällskurser.
För någon kväll sedan nattade jag mig själv med att läsa i Nivas bok Den nya Världsfotbollen (boken rekommenderas starkt för er som inte har den). I kapitlet om fotbollen på Sicilien finner jag många likheter med Grekland. Una faccia una raccia (one face one race) talesättet fick ett ansikte som aldrig har varit så tydligt för mig. I alla fall när jag jämför mina upplevelser av Grekland och Nivas av Sicilien.
Jag väljer ett stycke från boken som belyser likheten:
”Genom århundraden har en grundmurad misstro mot alla olika former av statligt styre vuxit fram bland folket som bor här. En sicilianare behöver inte ha något med maffian att göra för att veta att det gäller att klara sig på egen hand, att inte vänta sig något av att staten ska ordna något, utan att använda alla knep och medel för att överleva. Ingen vanlig sicilianare gillar maffian, men någonstans har nästan alla ändå en förståelse för den. Folk ser lagar och bestämmelser som åsikter snarare än riktlinjer”.
Det finns många andra stycken där det går att sätta ett lika med tecken mellan Sicilien och Grekland men detta vara extremt belysande.
Vad har detta med Grekisk fotboll och Panathinaikos att göra?
Jag snor ännu en mening av Niva.
"Samhället är maffian, maffian är samhället, samhället är fotbollen."
Samhället och fotbollen går hand i hand. Grekisk Fotboll är en direkt avbild av det grekiska samhället och någonstans här finner man även Panathinaikos.
Missa inte nästa avsnitt som behandlar Grekisk Fotboll.
