Resebloggen, Dag 4: Konsten att jinxa ett fotbollslag
Johan Dykhoff bloggar från sin fyra dagar långa fotbollsresa i Nederländerna.
Nu sitter jag i mitt hotellrum i Groningen. Jag har således checkat ut från hotellet i Rotterdam med världens kanske minsta hotellrum, åkt tåg i drygt tre timmar genom en stor del av Nederländerna och är nu för första gången på nästan tre år i Groningen, världens kanske skönaste stad. Mindre skönt är att det redan har hunnit regna en gång, så där är saker och ting sig lika sen sist.
Jag var ju på fotboll igår, som sagt, och såg Sparta Rotterdam spela mot De Graafschap. Promenaden från mitt hotell till arenan Het Kasteel tog väl en halvtimme lite drygt och jag köpte en biljett i supporterbutiken i arenan av en medelålders man som pratade väldigt knapphändig engelska. Jag sa att jag ville ha en så bra plats som möjligt men fick en onumrerad biljett på ena kortsidan, trots att jag klart och tydligt såg lediga platser på långsidorna. Jag hävdar ju med bestämdhet att man inte kan se fotboll från en kortsida och jag är fortsatt av den uppfattningen. Tricket för att det inte ska vara nittio fullständigt bortkastade minuter är att sitta högt upp på läktaren och en bit mot sidan, vilket jag hade turen att kunna göra här. Jag minns någon gång när jag satt på Söderstadions östra läktare (den som hängde sådär otäckt ovanför Nynäsvägen) och hade en plats på typ rad två. Då såg man inte den närmaste kortlinjen, för den var skymd av reklamskyltarna, så man var tvungen att förlita sig till spelarnas reaktioner för att avgöra om det hade blivit mål eller inte vid det närmaste målet när någon hade dragit iväg ett skott. Man hade givetvis även noll jävla koll på vad som hände i den andra änden av planen, så den matchupplevelsen var slöseri med både tid och pengar. Regnade gjorde det också, har jag för mig.
Matchen igår började med stark press från hemmalaget Sparta Rotterdams sida, men några riktigt vassa målchanser skapade de inte. Mot andra halvan av första halvlek tappade Sparta sitt övertag och då spelade båda lagen lika dåligt. Sparta slog bort många passningar i avgörande lägen, vilket sabbade flera potentiellt bra anfall, vilket irriterade publiken något enormt. Den David Luiz-friserade och ögonbrynstejpade vänsterbacken Kenny Teijsse och dennes taskiga bollbehandling och passningsspel orsakade en hel del suckar på Het Kasteels läktare. De Graafschap hade i första halvlek något skott i utsidan av ena stolpen och tvingade även Spartas unge målvakt Ricardo Kieboom till en bra räddning på ett skott intill det högra krysset.
I andra halvlek hade De Graafschap en Kennedy Bakircioglü-mässig frispark i ribban signerad Karim Tarfi, dock minns jag inte om det var före eller efter matchens första mål. Matchens första mål kom i 64:e minuten och gjordes av Spartas anfallare Paul Gladon. Ett inlägg kom från högerkanten och det nickades i mål via ribbans undersida av 23-årige Gladon. Det var hans trettonde mål för säsongen. De Graafschap kvitterade dock tio minuter senare. En lyftning in i straffområdet från högerkanten nickades ned till inhopparen Tim Janssen, som har spenderat de senaste säsongerna i danska ligan, och han mörsade in 1-1 från nära håll. Sparta hade i det här läget sumpat sin uppflyttningskvalplats eftersom den värsta konkurrenten om platsen, VVV-Venlo, ångade på mot en hemmaseger mot de redan klara mästarna NEC och Sparta satsade därför allt framåt för att få in ett segermål. Den tidigare nämnde vänsterbacken Kenny Teijsse skickades upp som "nia" för att agera bufflig targetspelare, och hade faktiskt en språngnick inte långt utanför med kanske knappa kvarten kvar. Sparta öppnade sig rejält bakåt i sin jakt på ett segermål och De Graafschap hade ett par bra chanser att göra 1-2, bland annat ett friläge av tidigare nämnde Tarfi som placerades tätt utanför den bortre stolpen. Matchen slutade dock 1-1 och min jinx av Sparta Rotterdam från gårdagens blogginlägg var därmed ett faktum. Jag skrev ju igår om Sparta Rotterdam och De Graafschap att "båda lär ta en av de övriga slutspelsplatserna", men det såg Sparta och VVV-Venlo till inte blev sant.
Var det några spelare som imponerade, då? Nja. Jag kan inte påstå att någon gjorde sitt livs match direkt. Karim Tarfi, alltså han med frisparken i ribban, tycker jag visade prov på rätt skaplig teknik och frisparken hade varit grymt snygg om den hade gått in. Han kommer knappast spela i Jupiler League resten av karriären. 21 år gammal är han och har spelat en hel radda U-landskamper för Belgien i olika åldrar. Spartas målvakt Ricardo Kieboom var i slutminuterna extremt angelägen att sätta igång spelet snabbt för att jaga ett mål till, vilket uppskattades av publiken. Han gjorde som sagt också en bra räddning i första halvlek. Niclas Kindvall-look aliken Michel Breuer i Spartas mittförsvar tycker jag också gav ett stabilt intryck. Lite synd var det att Johan Voskamp började på bänken för Sparta och bara fick åtta minuters speltid. Han har ju gjort så in i helvete mål i Jupiler League genom åren och extrema målskyttar har jag alltid gillat. Den här säsongen har han dock "bara" gjort tolv mål och det anses kanske inte tillräckligt bra.
Jag har nu hunnit med en club sandwich, en Coca Cola Light och en kaffe till lunch och ska ikväll iväg på något som heter 't Pannekoekschip ("Pannkaksskeppet"), som alltså är en pannkaksrestaurang belägen på en gammal båt. Jag har gått och cyklat förbi den säkert trehundra gånger men aldrig ätit där, så det ska bli kul. Där ska jag också träffa en gammal granne från när jag pluggade här, och det ska också bli förbannat trevligt. Imorgon vid tvåsnåret är det match igen, då mellan FC Groningen och PEC Zwolle. Jag får se om jag hinner skriva något mer innan den. Om inte så skriver jag nu att de nykrönta cupmästarna Groningen ligger åtta i Eredivisie och Zwolle ligger en plats före med tre inspelade poäng. Det här är den näst sista omgången i ligan och Zwolle jagar en plats i Europa League. Groningen har redan kvalat in där tack vare sin cupvinst.
