Det ryska fotbollsförbundet nära konkurs
Det ryska fotbollsförbundet har skulder på c:a 150 miljoner svenska kronor. Situationen är så pass allvarlig att man riskerar att gå i konkurs de närmsta dagarna, något som bl.a. skulle äventyra Fabio Capellos framtid som förbundskapten. Anledningen till att man hamnat i den här situationen är ett långt pågående krig med de ryska toppklubbarna, vars oligarker och sponsorer distanserat sig från förbundet det senaste året.
När Sergej Fursenko lämnade ordförandeposten strax efter EM 2012 lämnade han efter sig ett berg av skulder. Men till Fursenkos försvar hade pengarna inte varit några lån från bl.a. Gazprom eller Roman Abramovitj, utan det hade varit pengar som de bidragit med för att betala bl.a. Guus Hiddink & Dick Advocaats löner under holländarnas tid som förbundskaptener. När Fursenko avgått och hans kontor städats ur hittades även dokument på långt gångna förhandlingar med Roberto Mancini som skulle erbjudas en enorm lön som förbundskapten fram till 2018. De förhandlingarna dog omedelbart när Fursenko lämnade posten och istället kom Fabio Capello in.
Nikolaj Tolstykh utsågs till ny ordförande i September 2012. Han vann omröstningen före Sergej Prijadkin, som är ordförande för ryska Premier Liga. I princip samtliga toppklubbar lade sin röst på den sistnämnda Prijadkin då han är betydligt mer “klubblagsvänlig” än Tolstykh, som från dag ett jobbat mer för landslaget än för att stärka klubblagen. Bland annat så var Tolstykh en kraftig motståndare av bytet till höst/vår, som röstades igenom på Fursenkos tid. Den f.d. ordföranden var också drivande i frågan att minska kvoten för kravet på antalet ryska spelare i startelvan från fem till fyra. Tolstykh har flera gånger talat för att man återigen vill höja den siffran till fem eller t.o.m. sex inhemska spelare i startelvorna för att på så sätt gynna landslaget.
Uppbackad av bl.a. idrottsministern, Vitalij Mutko, har Tolstykh ändå en stark ställning i fotbollsryssland, även om klubbarna i mångt och mycket arbetar emot honom. Men från regeringen kommer det ingen större ekonomisk hjälp, och nu är pengarna inte bara slut hos förbudet - man tvingas även betala tillbaks de “lån” som man fick under Fursenkos ledning. Den totala skulden sägs uppgå till 700 miljoner Rubel, vilket motsvarar strax under 150 miljoner svenska kronor. När Ryssland i somras spelade borta mot Portugal kom det uppgifter om att spelarna själva fått betala sina hotellrum, men det förnekades från förbundets sida.
Men några pengar har man inte, och Fabio Capellos lön för förbundskaptensjobbet betalas av privata investerare, som t.ex. Spartak Moskvas ordförande, Leonid Fedun.
Han är en av få som fortsätter att hjälpa förbundet ekonomiskt. Gazprom har bl.a. vägrat förhandla om det sponsoravtal som löpte ut i somras. Roman Abramovitj som tidigare gladligen bidragit med löner till förbundskaptener har även han dragit ner på sponsrandet.
CSKA Moskvas ordförande, Jevgenij Giner, missar aldrig chansen att uttala sig negativt om förbundets nuvarande ledning och det är uppenbart att de ryska toppklubbarna och förbundets högsta höns inte alls går ihop.
Den stora anledningen är naturligtvis att Zenit, CSKA m.fl. anser att Nikolaj Tolstykh och förbundet helt enkelt inte gör tillräckligt för de ryska klubblagen. Istället tas alla beslut med landslagets bästa för ögonen medans den inhemska ligan och klubbarna får rätta sig efter det. Beslut som att straffa Zenit med en 0-3 förlust mot Dinamo Moskva förra året och stänga Spartak Moskvas läktare under hösten har naturligtvis inte bättrat på relationen.
I fjol började Gazpromchefen, Alexej Miller, med flera andra klubbledare - tala högt om idén att slå ihop den ryska ligan med den ukrainska. Fotbollsförbundet tog direkt avstånd projektet, men de ryska toppklubbarna har aldrig verkat bry sig om vad Tolstykh och övriga tycker. Vill de ta sina lag ur den ryska ligan, då gör de det.
Många anser att projektet om en gemensam liga bara är ett utpressningsförsök för att ge klubblagen mer makt på hemmaplan. Men mer än ett år har gått sedan Miller & Gazprom lanserade idén och sett till hur man uttalat sig finns det ingen anledning att tro annat än att idén är seriös. Man har stött på motstånd från Michel Platini och UEFA, men trots detta fortsätter man arbetet med att till säsongen 2015/2016 starta en ny liga.
Alla dessa motsättningar mellan förbund och topplagen har lett till den kris som nu uppstått. Skulle förbundet gå i konkurs skulle det inte ge några större konsekvenser för klubblagen - utan snarare tvärtom. De skulle få en chans att starta sin egna liga, något som antagligen kommer ske förr eller senare ändå, såvida man inte hittar ett gemensamt språk igen med förbundet.
Men i dagsläget står man så långt ifrån varandra att det tycks vara omöjligt att t.ex. Gazprom återigen skulle gå in och sponsra fotbollsförbundet. När Tolstykh presenterade det nya projektet “Fotboll 2020” som ska fungera som någon typ av manual för hur fotbollen ska fungera i Ryssland de kommande åren bjöds toppklubbarnas representanter in. CSKA-chefen, Jevgenij Giner, lämnade mötet efter c:a 10 minuter och berättade för media att; “om de här männen får fortsätta styra fotbollen i landet, då är sporten död i Ryssland om två år”. Det vittnar klart och tydligt om hur frostig relationen är.
Med Financial Fair Play som väntar runt hörnet är de ryska topplagen desperata att hitta nya inkomstkällor. Ett gemensamt mästerskap med Ukraina skulle innehålla en prispott så stor att lagen om deltog i högsta divisionen skulle garanteras närmare 250 miljoner kronor - bara för att medverka.
Många kritiker till idén undrar varför Gazprom och övriga oligarker som skulle finansiera ligan inte kan pumpa in de pengarna i nuvarande liga. Svaret har varit att den ryska ligan, under nuvarande styre, är för svag för att locka tillräckligt med sponsorer eller tillräckligt stora TV-avtal. En gemensam liga däremot skulle öka både publikintresse och sponsorintäkter.
Den allmänna uppfattningen är att både projektet för en gemensam liga och de indragna sponsorpengarna är en form av utpressningstaktik från topplagen och dess ägare. Man vill bort från förbundets regler om ett begränsat antal utländska spelare och man vill behålla höst/vår-systemet som röstades igenom under betydligt mer klubblagsvänlige Fursenkos tid som ordförande. Och ska de ryska lagen klara av FFP, då måste man öka sina intäkter och förbättra “produkten” som är den ryska ligan. Något förbundet tycks vara helt oförmögna att klara av i dagsläget.
En gemensam liga är inget tomt hot, men det är antagligen så pass svårt att driva igenom att en mer logisk lösning hade varit att storklubbarna bryter sig ur nuvarande system och startar sin egna liga.
Med ett förbund som går på knäna, rent ekonomiskt, med fyra år kvar till sitt egna världsmästerskap - borde deras fokus skifta från att argumentera med de inhemska storklubbarna till att reda ut sina egna bekymmer. Oavsett vilka konsekvenserna blir.
