Rysslands bästa tränare bakom Rostovs succésäsong
Stommen från i fjol såldes. Ekonomin är i gungning och halva startelvan består av spelare över 30 år som har misslyckats i bättre klubbar. Men för Rostov och deras tränare, Kurban Berdijev, är det inget problem. Berdijev håller på att kopiera den osannolika bedriften han gjorde i Rubin Kazan för några år sedan och arbetssättet är detsamma nu som det var då.
Nästan halva startelvan från fjolårssäsongen försvann och ekonomin är ett konstant problem för säsongens stora överraskning i rysk fotboll. Men inför den sista omgången av höstsäsongen ligger Rostov tvåa, sex poäng bakom CSKA Moskva, och hade inte Wanderson gjort 2-1 på övertid i gårdagens match mot Krasnodar hade avståndet varit ännu mindre. Absolut ingen hade tippat Rostov såhär högt upp, få hade de ens på övre halvan. Visst gjorde man en del intressanta värvningar i somras, men namnkunniga spelare som César Navas och Christian Noboa hade enligt de flesta experter sina bästa år bakom sig och ungdomarna, Pavel Mogilevets och Sardar Azmoun hade båda misslyckats med att slå sig in i större klubbar innan de skickades till Rostov på lån. Men Rostov har Kurban Berdijev, sannolikt den bästa tränaren som funnits i rysk fotboll de senaste 20 åren. Berdijev var mannen bakom Rubin Kazans två sensationella ligaguld 2008 & 2009, och när han återvände till tränarbänken i Rostov efter ett års ledighet inledde han med att rädda laget kvar i RPL i våras och under hösten 2015 har han byggt ett av landets mest svårslagna lag.
Rostov har släppt in minst mål (16) i serien och de fyra förlusterna har kommit mot lag på de sex första platserna. Samtliga av dem på bortaplan.
Mittbacksparet med 35-årige César Navas & 24-årige Bastos har varit osannolikt bra och den moldaviska mittfältaren, Alexandru Gatcan, är definitivt en kandidat för höstens lag. Den extremt solida defensiven blir än mer imponerande när man tänker på att Rostov tappade både sin målvakt och sina ordinarie mittbackar inför säsongen, men Berdijev vet vad han gör när han sätter ihop ett försvar och redan från säsongens första veckor har Rostovs defensiv sett oerhört bra ut och det är egentligen bara i bortamatchen mot Zenit (0-3) som den fallit igenom.
Man kan givetvis tycka att det är ett svaghetstecken för den ryska ligan att ett lag som Rostov med alla dess problem utanför planen ligger på andra plats. Så kan det vara, men det är ändå värt att lyfta fram den förvandling som laget har genomgått under Kurban Berdijev. Det han gör i Rostov nu påminner väldigt mycket om det han gjorde i Rubin. Han hittar spelare på alla möjliga håll, han får ihop en grupp där alla är extremt lojala mot spelidén och även om det inte är underhållande att se på så är det oerhört effektivt. Bara det att Berdijev har fått lite liv i Zenits gamla bänknötare Alexander Bukharov är värt en medalj.
Rostov vräker inte direkt in mål, det har blivit totalt 22 på 17 matcher vilket i normala fall inte ska räcka till en andraplats men det är också ett bevis på hur stark defensiven är. Rostov behöver sällan göra mer än ett mål för att ta poäng i sina matcher. Offensiven bygger till stor del på fasta situationer och då skadar det inte direkt att man har ligans kanske bästa frisparksläggare, Timofej Kalatjev, i laget. Vitryssen har gjort sex assists den här säsongen och totalt 27 målgivande passningar de senaste fyra säsongerna. Merparten av dem har kommit från frisparkar och hörnor.
Det enkla vore att förutspå att Rostov snart kommer falla igenom och att man inte kan ha marginalerna på sin sida hela säsongen. Men nu har det gått 17 omgångar och laget är fortfarande på en andraplats. Med en ekonomi som ständigt är ett frågetecken vet man inte riktigt vad som händer i vinter men jag skulle ändå bli förvånad ifall laget började sälja spelare då det inte finns speciellt mycket värde i dem. Det här är ett lag där de flesta nyckelspelarna passerat 30 och därför inte är aktuella för de (få) ryska lag som faktiskt har råd att värva spelare. Berdijev kommer antagligen ha sin stomme kvar när vårsäsongen sparkar igång igen i Mars och det finns faktiskt mer som talar för att Rostov spelar i Europa nästa säsong än tvärtom. Topplagen i Ryssland har en sämre säsong, Rostov riskerar inte att bli sönderköpta och de övriga lagen i toppen kommer inte att ha råd att stärka sina lag. Rostov har använt 18 spelare i startelvan den här säsongen och det är sällan laget ser likadant ut vecka efter vecka, ett bevis på att man faktiskt klarar sig trots någon skada här eller någon avstängning där. När vårsäsongen startar återstår det 12 omgångar att spela och jag skulle faktiskt bli förvånad ifall Rostov inte återfinns på någon av de fem första platserna när ligan sammanfattas i Maj. Åtminstone baserat på hur det har sett ut under hösten.
