Slovakien - Slovenien1 - 0
Slovakien bröt mardrömstrenden
Slovenerna chanslösa i Trnava. Efter 81 massivt dominerande minuter bröt till slut Adam Nemec Jan Oblaks nolla och Anton Malatinský-stadion exploderade i eufori. Femte raka segern är i hamn och andraplatsen i grupp F befästs allt mer.
Statistiken talade emot och till den där mentala spärren fanns sannerligen där. Efter nästan en hel match med ständig press (68%-igt bollinnehav) och en myriad av chanser, såg förbannelsen mot den slovenske antagonisten ut att förbli. Men efter en kvick vrickning av Róbert Mak och ett krigande framför mål, skulle bollen till slut hamna bakom Jan Oblak och segern vara i hamn.
Inför ett fullsatt och kokande City Arena i Trnava inledde slovakerna en press som aldrig riktigt skulle avta. Efter de första 15 minuterna hade man kunnat vara uppe i en 3-0-ledning, då framför allt Marek Hamšík och Adam Nemec fick chanser som såg ut att hamna i nätmaskorna. Hamšík måttade ett skott som Jan Oblak räddade fint och kort därefter skickades ett inlägg mot Adam Nemec hjässa, innan hans nick slickade den bortre stolpen. Dessutom hade den formstarke forwarden ett fint läge, när han - vänd med ryggen mot målvakten - från nära håll inte fick till avslutet några minuter tidigare.
Slovakerna bjöd inte sina gäster på en chans. Det var knappt så att de fick låna bollen. Sloveniens bäste spelare var redan inskriven innan den spanska domaren blåste igång matchen - Jan Oblak bjöd nämligen på en hel del vassa ingripanden, däribland en reflexräddning på Marek Hamšíks frispark.
Halvleken förblev mållös, men vad det gällde dominansen och självförtroendet hos de slovakiska spelarna, skulle det knappast tonas ner i den andra. Spelet fortsatte att föras samtidigt som gästerna blev allt mer kompakta i sitt försvar. Så småningom stack dock slovenerna upp och skapade en möjlighet via Tim Matavž. Vitesse-anfallaren fick bollen i straffområdet och såg ut att bli helt fri mot Dúbravka, men då kom Milan Škriniar i mellan och visade prov på sin tyngd och goda spelförståelse. Det läget var slovenernas enda farliga i mötet - i en match där de inte sköt ett enda skott på mål.
I den sista tredjedelen av matchen var slovenerna inställda på en enda sak - att få med sig en poäng. Stundtals kunde hemmalaget spela runt bollen i flera minuter utan att ge bort den till sitt motstånd, vilket gjorde att tempot saktades ner.
Med 20 minuter kvar uppstod en omdiskuterad situation vid det slovenska straffområdet. Inbytte Albert Rusnák väggspelade sig igenom två försvarare och blev tydligt fasthållen vid straffområdeslinjen och föll till marken. Trots de knappa 17 000 åskådarnas vrål på straff släppte Antonio Miguel Mateu Lahoz situationen, något som skapade stor frustration i det slovakiska lägret.
Men dryga tio minuter senare var det hela bortglömt. Slovakerna kom upp snabbare i sitt spel och skulle via Róbert Maks magiska fötter äntligen spräcka den där fasansfulla nollan. PAOK-mittfältaren gjorde bort sin back till marken innan han tog sig förbi och spelade in bollen framför mål. Där styrdes den först upp i ribban av Hamšík, ner mot mållinjen och fram till Adam Nemec. Skyttekungen Nemec fick vissa bekymmer när en vilt kämpande sloven stod i vägen, men till slut rullade bollen in i nätet till fansens, spelarnas, bänkens och framför allt TV-kommentatorernas euforiska jubel (extern länk). Till slut kom det högst välförtjänta målet och någon vidare slutforcering skulle de grönklädda gästerna aldrig bjuda på.
Ján Kozák erkände i veckan att laguttagningen till fredagskvällens match, var den svåraste han har upplevt under sin tid i landslaget. Skadorna, skavankerna och avstängningarna på flera tongivande nyckelspelare bäddade för en tillställning som kunde sett ut hur som helst - men istället visade förbundskaptenen återigen sin fina känsla samtidigt som slovakerna gjorde en av sina bästa matcher i detta kval. Mittbackersättarna i Milan Škriniar och Norbert Gyömber skötte sig exemplariskt, likaså Martin Dúbravka som trots långa perioder av rastlösthet i målet var stabil. Försvaret, som på förhand var det som många trodde skulle fallera, visade sig vara starkast av alla.
Bäst på plan? Peter Pekarík. Förbundskaptenen nämnde i en presskonferens tidigare i veckan att Peter Pekarík trots den obefintliga speltiden i Hertha Berlin, alltid har skött sig som ett extraordinärt proffs. Till landslagssamlingen kom han återigen väl förberedd och den obefintliga speltiden i den tyska högstaligan syntes inte ett dugg, när han istället dominerade på sin högerkant.
Varenda slovak förtjänar att hyllas efter kvällens drabbning, som innebär att man har kopplat ett grepp om andraplatsen. På måndag gästar man mäktiga Wembley för en tung och tuff seriefinal i all dess grad, men då med Ján Durica och Martin Škrtel tillbaka i laget. Efter den här sena och viktiga segern, ja, då kan slovakernas energi, form och självförtroende kanske också skaka den engelska lejonet.
Chlapci, dakujeme.
Veríme.
Slovensko do toho!
– Samlingssida för kvalet till VM 2018 hittar du här.
VIDEO: Ståpälsvarning när nationalsången ljuder i Trnava.