ILO-chefen i Qatar: ”Största problemet är utbetalning av löner”

I fyra år har Max Tuñon arbetat för att Qatars löften om förbättrade arbetsvillkor ska bli till verklighet. För SvenskaFans berättar ILO-chefen om förbättringar, kritiken mot Guardians publicering om 6500 dödsfall och vilka utmaningar som kvarstår. – Det största problemet just nu i Qatar är utbetalning av löner till migrantarbetare, säger Tuñon.

Hur ser egentligen situationen ut för migrantarbetarna i Qatar?

Det kräver sin utläggning, men det enkla svaret är att arbetsvillkoren har varit väldigt dåliga. Amnesty har rapporterat om systematiska människorättskränkningar: migrantarbetare utnyttjas av sina arbetsgivare, har problem att få ut sina löner och får inte organisera sig fackligt. Därtill har Guardian rapporterat att över 6500 migrantarbetare har dött som en följd av byggandet av VM-arenor.

Samtidigt arbetas det för förbättringar. År 2017 tecknade Qatar ett avtal med Internationella arbetsorganisationen (ILO) med syfte att säkerställa att fackorganets 189 konventioner för vedertagen arbetsrätt efterföljs.

Chef för projektet, på plats i Qatar, blev Max Tuñon. När ILO-chefen ringer upp SvenskaFans över telefon från Doha summerar han de första fyra åren som ”framgångsrika" men att "mycket arbete återstår”. När Tuñon med sitt team inledde samarbetet identifierade man fem kritiska fokuspunkter för att Qatar skulle klara av att genomföra de åtaganden man lovat med sitt bindande ILO-avtal.

1) Reform av kafala-systemet
2) Lönesystemet och utbetalningar
3) Säkerhet och hälsa
4) Dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare
5) Transparens mot externa aktörer

Max Tuñon menar att den viktigaste åtgärden hittills har varit förändringen av det så kallade kafala-systemet som har gjort migrantarbetare beroende av sina arbetsgivare.
– Det har länge funnits en obalans mellan arbetare och arbetsgivare. När arbetare kommer till Qatar så kontrolleras deras arbetsvillkor, boende och utträde ur landet av arbetsgivarna. Det här beroendet skapade en obalans som har kunnat utnyttjas av arbetsgivarna, säger han.

År 2019 skedde en viktig förändring inom kafala-systemet. Enligt qatarisk lag skulle arbetstagare få byta jobb utan att behöva söka tillstånd av sin befintliga arbetsgivare.
– Det har lett till att 226 000 arbetare har bytt arbetsgivare på ett år. Det är 10 procent av den totala arbetskraften i Qatar, säger Max Tuñon.

Men allting fungerar inte i praktiken.
– Det finns utmaningar med implementeringen av den nya lagen. En av våra huvuduppgifter på ILO är att ta emot klagomål från arbetstagare. Vi ser själva och i dialog med andra att vissa arbetsgivare hämnas mot arbetstagare som vill byta arbetsgivare.

På vilka sätt?
– Ett exempel är att arbetsgivare häver arbetstagarnas boendekontrakt. Man hotar att deportera dem. Det händer att arbetsgivare försöker föra in klausuler som hindrar arbetstagare att byta till en annan arbetsgivare och, överlag, försvårar deras mobilitet. Det här är ett system som tillämpas i väldigt många länder över hela världen man vi arbetar för att få ett slut på detta, juridiskt, så att arbetsgivare inte kan använda dessa metoder för att hämnas.

Det kanske största frågan om arbetarnas säkerhet har handlat om längden på arbetsdagar i hettan i Qatar. Enligt Amnestys senaste rapport från augusti i år har migrantarbetare tvingats arbeta långa dagar i extrem värme, vilket orsakat lidande och dödsfall. Max Tuñon menar, å sin sida, att situationen har förbättrats.
– Vi har tittat på data från de senaste åren och ser inte längre någon ”peak” under sommarmånaderna där arbetare dör. Jag vet inget annat land som har en mer detaljerad lagstiftning som reglerar villkoren för att arbeta i värme. Tidsfönstret som arbetarna är förbjudna att arbeta är utökat, det finns en fastslagen värmegräns för när de måste sluta arbeta och läkarkontroller av alla arbetare har förbättrats. Allt det här kommer leda till en förbättrad situation, säger han.

Samtidigt så har Guardian rapporterat om minst 6500 dödsfall av migrantarbetare i Qatar under åren 2010-2020 där en stor orsak har varit just utmattning i värmen – vad är dina tankar om det?
– Det var en väldigt vilseledande publicering, om jag ska vara ärlig. Guardian fick det att låta som att alla de här migrantarbetarna har jobbat med fotbolls-VM och byggande av arenor. I själva verket inkluderade den statistiken migrantarbetare som jobbar med alla delar av ekonomin i Qatar: inom bank, specialiserade sektorer och även familjemedlemmar till migrantarbetare som inte arbetar. Om barnet till en hotellreceptionist eller frun till en bankman dog så registrerades den personen i statistiken.

Tuñon menar att det inte går att fastställa ett dödsantal på den data som Guardian har använt. Han hänvisar till en egen rapport som han i skrivande stund håller på att slutföra. Han kallar den för ”vetenskaplig” och som syftar till att visa på mer fakta kring arbetsrelaterade dödsfall i Qatar.
– Den kommer belysa vad vi vet och vad vi inte vet. Syftet med den här datan är att undvika framtida olyckor och dödsfall men också för att undvika misstag i media. Vi kommer att presentera all den data som är tillgänglig och ett flertal åtgärder för att undvika dödsfall i framtiden, säger han.

Max Tuñon, ILO

När det kommer till förbättringsåtgärder konstaterar Max Tuñon att säkerheten för migrantarbetarna har förbättrats, men att punkt två på reformagendan är mer akut.
– Det största problemet just nu är utbetalningen av löner. Migrantarbetarna får inte betalt som de ska få. Och även när de rapporterar in sina klagomål så kan det ta flera månader innan de får betalt.

Handlar det framför allt om migrantarbetare som lämnat landet och inte får betalt – eller migrantarbetare som fortfarande arbetar i Qatar?
– Det är både och. Det kan vara en arbetare som inte får betalt på flera månader. Det gäller inte bara i samband med byggandet av VM-arenorna, utan hela Qatar och regionen. Vi säger samma sak till arbetsgivarna hela tiden: betala när du ska betala. Men arbetstagarna får oftast bara betalt när slutkunden har betalat arbetsgivaren. Det här gäller speciellt inom byggandet av arenorna. Man kan byta till en ny arbetsgivare och vänta ett år på att få betalt. Om en migrantarbetare lämnar Qatar är det dessutom väldigt svårt att få betalt.

– En förbättring som har skett är att alla privata aktörer måste betala lönerna direkt till arbetstagarnas bankkonto, något som övervakas av arbetsdepartementet i Qatar. De kan nu se vem som har fått betalt, hur mycket och när det har betalats. Om en arbetsgivare bryter mot lagen så kan det nu identifieras.

Vad finns det för åtgärder att vidta när arbetsgivarna bryter mot lagen?
– Det är nästa steg som vi jobbar med nu. Det finns straff som regeringen som gjort det svårare att komma undan. Men det är ett av de som vi ser som ett problem att de undviker nu. Där behöver vi komma vidare i arbetet under de här åren.

Med hela den här kontexten – var det ett bra eller dåligt beslut att ge VM till Qatar?
– Jag kan och vill inte svara på det. Det jag kan säga är att det har skyndat på en agenda för reformer gentemot arbetsgivare så att vi har kunnat se stora förändringar på några få år. Det handlar inte bara om arbetsrätt, utan även om dialog och transparens. Vi hoppas att det här arbetet kan fungera som en roadmap för kommande idrottsevenemang i andra nationer.

När fotbolls-VM är avslutat och fokus försvinner från Qatar – är du oroad för vad som kommer hända med arbetstagarna?
– Min uppfattning är att de här förändringarna ligger i linje med Qatars långsiktiga vision, på ett strategiskt plan. De vill utveckla en konkurrenskraftig ekonomi och som är kunskapsbeprövad. De här reformerna kommer till just för det syftet. För att tillåta mobilitet på arbetsmarknaden, för att migrantarbetare ska stanna i landet istället för att återvända hem och behålla expertisen i landet. Allt det här, att företag måste tänka på hur de etablerar sig i landet baserat sig på tidigare kunskap, måste implementeras i den nationella strategin.