Olof Lundh: "Fotboll och idrott utnyttjas av krafter i felaktiga syften"

Vinnaren i kategorin ”Årets sportjobb” är Olof Lundh med sin ihållande rapportering om och bevakning av kommande fotbolls-VM i Qatar. Ett arbete han inte hade klarat utan kollegan Johan Tarland.

Grattis! Priset - vad betyder det för dig och ditt sätt att arbeta?
– Klart att det är kul att en del läsare uppskattar TV4:s och Fotbollskanalens journalistik och att man gillar en satsning på att åka till Qatar för att försöka belysa frågor kring VM. Men det vore fel att säga att ett popularitetspris har någon betydelse för hur man arbetar eller tänker. Journalistik ska inte sträva efter att vara populär, men det är givetvis roligare att bli uppskattad.
 
När vi kontaktade dig om priset lyfte du din kollega Johan Tarland som är fotograf och var med i Qatar. På vilket sätt har hans närvaro och samarbete lyft ditt sätt?
– Han är oerhört skicklig på att lösa allt kring en sådan resa där det finns krav på att vara med live, få ihop material till reportage och navigera eventuell dålig stämning. Det är en utmaning att jobba i Qatar när migrantarbetare är oerhört försiktiga kring medverkan och myndigheterna inte är positiva till att journalister arbetar på plats med ett annat fokus än landet har. Klyschor är ofta sanna och journalistik är ett lagarbete och där är Tarland viktig. Men det finns givetvis många fler och bara att TV4 valde att ge klartecken att åka var en stor satsning och det fanns rejäl uppbackning från Fotbollskanalen och TV4-Sporten. Extra kul att vi på olika sätt var med i Nyhetsmorgon, Sporten, Efter5 samt i vår Champions League-sändning och att hela huset tyckte det var viktiga skildringar.
  
Du har varit oerhört produktiv under året. Den som har ägt frågan om Qatar-VM. 
Hur viktig tycker du att den frågan är?
– Det är många fler än TV4 och Fotbollskanalen som skildrat problemet med VM i Qatar och ingen har ägt frågan, men det är ett VM som sätter fokus på en rad frågor i gränslandet mellan idrott, politik och affärer och som är intressanta att ställa. Den stora lärdomen är att vi journalister måste granska organisationer som Fifa och Uefa hårdare och det innan de tar beslut om mästerskap. Vi kan inte vakna ett drygt år före VM och kräva handling. Detsamma gäller alla som engagerar sig. Tyvärr är det svårt att se någon förändring för det är svårt att få respons i de här frågorna många år innan det är dags för själva mästerskapet och det är dyrt och tidskrävande att granska dessa organisationer.      
 
Vad har du fått för respons från läsare/lyssnare/tittare?
– Mestadels positiv, även om en del fortfarande blir irriterade över att vi blandar fotboll och politik. Många uppskattar att vi varit i Qatar och ställt frågor och försökt beskriva skeende, men sedan är det många som har en helt annan syn kring hur man ska göra kring en bojkott av VM. Det finns ju även journalister som vill se en bojkott. Jag kan inte ställa högre krav på 23 fotbollsspelare än på svenska företag och den svenska staten och kräva att de ska stanna hemma om Sverige handlar med landet. Nu vet vi inte ens om Sverige når VM i Qatar, men det svårt att förstå att Annie Lööf vill att Sverige bojkottar VM och inte nämner att hon satt i en regering som 2013 tog beslut om att öppna en ambassad i Doha för att öka handeln med Qatar.


 
Vad tror du har gjort att just den har fastnat hos läsare/lyssnare/tittare, som en viktig fråga?
– VM i Qatar symboliserar det vi pratar mer och mer om, att fotboll och idrott utnyttjas av krafter i felaktiga syften. Det har väl alltid skett kring mästerskap och då har debatten blossat upp i perioder men i takt med att fotbollen blivit mer kommersiell och att nationalstater och kapitalister och oligarker från länder som Kina, Ryssland och länder i Mellanöstern köpt upp fotbollsklubbar har det blivit tydligare att ”sportswashing” sker hela tiden på ett annat sätt än tidigare. Ta bara att organisationer som IOK, Fifa och Uefa adderat sponsorer från Kina, Qatar och Ryssland och därmed har man tagit pengar från företag som på olika sätt har koppling till regimer som knappast följer organisationernas fina värderingar. Vi har blivit brutalt påminda av hur nära fotbollen stått Ryssland och ryska pengar efter invasionen av Ukraina.
 
Nu, i och med Rysslands krig i Ukraina, ser vi mer än någonsin att sport och politik är effekter av varandra. Tror du att det kommer att påverka den generella bevakningen av sport, göra den mer politisk?
– Den diskussionen har vuxit de senaste åren och inget talar för att den kommer att försvinna kring fotbollen. I och med att Fifa och Uefa kastade ut lag och landslag från Ryssland kommer det ställas frågor om av typen: varför straffas inte Saudiarabien och Förenade Arabemiraten för kriget i Jemen? I förlängningen så äger man Newcastle och Manchester City. Samtidigt är de närmaste mästerskapen placerade i demokratier och det gör kanske att diskussionerna kring VM och EM planar ut en aning.
 
Hur tycker du att dina kollegor inom sportjournalistiken skött sig i sin bevakning? Någon kollega internationellt eller nationellt som inspirerat dig i ditt sätt att arbeta? 
– Bra, men det är klart att vi alla kan göra mer. I sportvärlden är Tariq Panja på New York Times oerhört vass och det finns många i England att ta efter. Olika journalister inspirerar på olika sätt likt norska Josimar, Andreas Selliaas, Tröls Bager Thögersen, Hajo Seppelt, Jens Weinreich. I Sverige finns också många i sportens värld och utanför finns Andreas Cervenka, Anna-Lena Laurén, Anders Holmberg och Martin Schibbye som är på gång med en granskning av migrantarbetare.
  
Hur ser du på dig i din roll som journalist – har du kravet på dig att bilda andra eller är målet att förse läsare/lyssnare/tittare med information så att de kan bilda sig en egen uppfattning?
– Det viktigaste för mig är att försöka berätta och förklara det jag upplever som sanningen på bästa möjliga sätt för att locka till att läsning, lyssning eller tittning. Sedan är det att inte vara rädd för att folk inte håller med en. Popularitet ska inte vara eftersträvansvärt. Nu är det en del av kommersiella mediers balansgång att man måste locka till läsning, lyssning och tittande för att få till en affär som kan betala för journalistiken. Det var kul att Fotbollskanalen gjorde ett starkt år 2021 både publicistiskt och ekonomiskt och att cheferna där och på TV4 samtidigt tycker att det är viktigt att vi granskar.

Sen när du får, vem berättar du för först? 
– Givetvis för kollegorna. 
 
Hur firar du? 
– Det blir lugnt. Jag är på jobbresa och ser Real Madrid-Paris SG. Det är väl en bra symbolik att få följa Qatar-ägda PSG i Champions League.

0 kommentarer

Aldijana Talicaldijana.talic@svenskafans.com@SuperAldi2022-03-09 11:30:00