Inför Åtvidaberg
Självförtroendet och formen pekar i en spikrak kurva neråt och för varje dålig prestation blir det svårare och svårare att nå finrummet. Det är tuffa tider, men det vänder förhoppningsvis imorgon mot Åtvidabergs FF.
Vi har förlorat tre raka matcher, senast mot GIF Sundsvall i Svenska cupen. Vi presterar som något 11-årigt flicklag och förlorar man mot lag som Degerfors hör man nästan inte ens hemma i Superettan. Det är dags att vända trenden, få tillbaka självförtroendet och visa att vi har den absolut starkaste truppen i Superettan. Nu vill jag, och resten av Hisingen, inte se en enda till poängförlust.
Vad det gäller skadeläget så ser det bättre ut för varje dag. Vår nye brasse Paulinho, som åkte på en stukning på GIF, är med i truppen. Saknas gör Christoffer Källqvist, Daniel Larsson, Johan Lind, David Marek och Mats Hedén. Dessutom är Dioh Williams på landslagsuppdrag.
Åtvidaberg har överraskat stort i år och kan, vid en seger, klättra upp till en tredje plats. Räknar man med Östgöta-cupen så är ÅFF obesegrade i 6 raka matcher och i senaste matchen mot Sylvia tappade man ledningen 2 gånger, så att det blev 3-3. Det är alltså ett formtoppat ÅFF som kliver ut på Kopparvallen på söndag eftermiddag.
De senaste tio åren har ÅFF och BKH drabbat samman nio gånger. Sex utav dessa har slutat i gulsvart seger, två har slutat oavgjort och en gång har Åtvidaberg stått som segrare.
Normalt sett ska vi slå Åtvidaberg. Men med tanke på våra senaste resultat och skadelistan, som dock börjar bli mindre, så blir det svårt att få med oss tre poäng. Fast jag är optimist och tror på 2-0 till vårat kära BK Häcken.
Forza gulsvart!
