Krönika - Serieledning är ett ljuvligt ord
I fjol dröjde det ända fram till dagen före midsommarafton innan Mjällby AIF tog täten i Supertvåan. I år gick det "bara" fem omgångar innan Listerlandets stolthet fick tätkänning för första gången den här säsongen. Detta tack vare dagens fullt välförtjänta trepoängare hemma mot Bunkeflo.
Kära MAIF-are! Jag ska villigt erkänna att jag tillhörde de som tvivlade en aning när Mjällby AIF i vintras lanserade "gamlingen" Ola Wendel som förstekeeper i 2004 års MAIF-uppställning. Nu har det gått fem omgångar av serien och herr Wendel har visat upp ett spel som har fått både mig och förmodligen många andra att inse Mjällby AIF i själva verket har en av seriens absolut bästa målvakter.
Ola Wendel har inte krökt rygg sedan Höllvikens Freddy Borg överlistade honom på Strandvallen i den andra omgången. Senast i dag fick vi se nya bevis på hans utmärkta spel då han snuvade målhungriga Bunkeflokillar på konfekten flera gånger om i slutet av första halvlek. Mål där och det kunde ha blivit en ytterst besvärlig resa för MAIF i andra halvlek. Tack Ola för ditt stabila spel mellan stolparna.
För övrigt tycker jag nästan att segern mot Bunkeflo satt onödigt hårt inne. Med lite bättre skärpa i avsluten kunde ju faktiskt Fredrik Olsson ha "dödat" matchen redan efter mindre än tio minuters lir. De två lägen som då brändes av den kvicke forwarden var inget annat än hökaratiga målchanser som borde ha resulterat i åtminstone ett mål.
Men varför gnälla en sådan här fin dag? Solen sken ju över hela Listerlandet och grabbarna tog tre härliga poäng och gick upp i serietopp. Andra glädjeämnen var att Macke Ekenberg var på strålande spelhumör och såg väldigt inspirerad ut samt att MAIF återigen klarade av att vinna trots avsaknaden av de två tunga namnen, "Hirsa" och Jonas Andersson.
Det var också tämligen underhållande att från läktarplats följa Sören Cratz i dennes energiska arbete på bänken. Med ett härligt engagemang och stor frenesi såg han till att ge matchen ytterligare en positiv minnesbild. Många var vi som exempelvis skrattade till när han vrålade till sina killar att vända på huvudena och titta åt andra hållet eftersom det var där motståndarmålet var beläget.
Nu leder Mjällby AIF serien, en poäng före Ängelholm och två före Kristianstads FF. Segern borta mot Ängelholm i förra omgången har alltså såhär långt visat sig vara väldigt värdefull eftersom det förmodligen kommer att bli en hård kamp med just ÄFF när det gäller seriesegern frampå höstkanten.
Samtidigt som Mjällby AIF spelar stabilt och vinner sina matcher går det desto tyngre för länskollegerna borta i örlogsstaden. Hasse Larssons nya lag ligger sist i tabellen utan seger såhär långt. Laget som på försäsongen gick ut med budskapet att man skulle spela sambafotboll med brassen Marcelo i spetsen har ju inte direkt rosat marknaden så här långt vilket säkert känns oerhört surt för de som har sina sympatier i det röd-blå laget. Apropå Marcelo förresten...jag har själv aldrig sett karln spela men att döma av rapporterna från seriens inledning torde fiaskostämpeln närma sig med stormsteg mot den spelare som skulle locka storpublik till matcherna i stan där det alltid blåser snålt.
Nåja.tillbaka till Mjällby AIF. På lördag eftermiddag väntar en knepig och lurig bortamatch mot Malmö Anadolu BI. Laget lär ha en smått fanatisk hemmapublik som hejar på sina hjältar under ljudliga former. Det är bara att hoppas att de trogna Sillastrybarna kan mönstra en stark och högljudd uppställning som bidrar till att MAIF tar tre nya poäng och därmed behåller sin nyerövrade serieledning ett tag till.
Till sist: Dagens absoluta bottennapp på Strandvallen stod utan tvekan den Bunkeflospelare för som försökte filma till sig en varning eller rentav utvisning på Macke Ekenberg i slutskedet. Snubben ifråga borde kanske söka sig till scenskolan eller dylikt. Där skulle hans halvtaskiga version av "döende svanen" göra sig betydligt bättre än på idylliska Strandvallen. Den typen av uppträdande hör definitivt inte hemma på en fotbollsarena. Patetiskt, sa Bull.
