Man kände sig som en lögnare!
"Laget med fart - Mjällby så klart", står det på en dekal på bakrutan på min bil. När jag körde hem från Bunkeflo i går kände man sig lite grann som en lögnare som körde omkring med ett sådant, för stunden felaktigt, budskap. Ordet fart och Mjällby AIF var nämligen inte direkt kompatibla i går eftermiddag.
När detta skrivs är det bara någon timme kvar innan Ängelholm möter Lunds BK på bortaplan i en för Mjällby AIF MYCKET viktig fotbollsmatch. Om ÄFF tar tre poäng är man fyra hemska poäng före Mjällby i tabellen med blott fyra matcher kvar att lira. Kom igen, Lunds BK. Give us a helping hand.
Fast frågan är ju ärligt talat om Mjällby AIF 2004 är värda någon hjälp från Lunds BK eller några andra lag. Det spel som visades upp under större delen av gårdagens match var nämligen långt ifrån värdigt ett lag som tänker sig att spela i Superettan säsongen 2005. Var fanns viljan, aggressiviteten och allt det där andra som brukar känneteckna ett topplag? Inte bland MAIF-arna på Brovallen i Bunkeflo i alla fall. Trist men sant.
Om nu Mjällby tänker sig att vinna serien så måste man också illa kvickt se till att ta sig ur den negativa spiral som man har hamnat i när det gäller spelet på bortaplan. De två senaste resorna har ju slutat med smärtsamma förluster mot på papperet sämre lag (Laholm och Bunkeflo). Jag såg inte matchen i Laholm men i går på Brovallen var det uppenbart vilket lag det var som visade upp den största viljan att vinna matchen.
Spelarna som krigade mest var visserligen klädda i gult och svart men lystrade dessvärre till efternamn som exempelvis Girke och Cedermarker. Därmed förstår alla MAIF-are som inte fanns på plats att det inte är Mjällby jag snackar om. Listerlandets stolthet spelade nämligen i sitt röda reservställ den här lördagen.
Om det finns något positivt att säga om fiaskot på Brovallen så är det väl möjligen att Macke Ekenberg fightades på ett bra och förtjänstfullt sätt innan han gick ut (lårskadad ?) en bit in i andra halvlek. Dessvärre var den exallsvenske forwarden på tok för ensam när det gällde att skapa någon större oreda i skåningarnas straffområde. MAIF bör också ta med sig slutet av den första halvleken i det fortsatta seriespelet. I den delen av matchen spelade man hyfsat medan resterande speltid bör glömmas bort tämligen snabbt.
Något som också kan vara till stor nackdel för Mjällby i kampen om seriesegern är naturligtvis den tunna spelartruppen och avsaknaden av ett reservlag. Skador och annat "mög" har gjort att Sören Cratz vid vissa träningstillfällen inte har haft mer än tolv-tretton killar tillgängliga på träningspassen. Hur lätt är det då att genomföra ett vettigt träningspass? Ska det till syvende och sist bli så att Mjällbys ekonomiska problem (och därmed tunna trupp) blir det som fäller laget i den hårda kampen om seriesegern? Det får vi verkligen inte hoppas.
KÄMPA MJÄLLBY! VI GER OSS ALDRIG
