Krönika: Börja om från början och sluta inte!
Vi skall trampa gräs tills matchen är slut.
"Börja om från början, börja om på nytt. Varför skall man sörja, tider som har flytt.
Jag hade en dröm, vi gav näring till varann, men efter fem omgångar hela skiten brann"
Nej men allvarligt, nu har vi väl värmt färdigt ändå. Så här är det väl inget kul att hålla på i alla fall?
Det måste ju vara roligare att vinna än att spela oavgjort. Det måste ju vara kuligare att göra mål än att inte göra mål, eller nåt sånt.
Dags att kliva fram i revanschens ljus igen, med återtågslusta och fägring modell gigantisk.
Glöm inte hur vi blev utsparkade och rätt så dukigt förnedrade.
Inga mer gratismetrar till motståndarna, det får dom skaffa mot varann.
Örebroare är ju visserligen ett snällt släkte, men i fotboll och i denna dagens superetta behöver vi inte ge några försprång till fiendens frontfigurer.
Visst, det kanske är som när jag lirar Playstation 2 och racingspel, även om jag kör av banan eller kraschar in i väggen dom första kurvorna, så vet jag att jag förr eller senare kommer ikapp de andra, eftersom jag har en bättre och snabbare bil. Och visst är ÖSK en av dom bättre trimmade bilarna i superettaracet. Fullständigt sant.
Nog för att vi saknar den danska kartläsaren, och nog för att vi haft lite oflyt med armar liggandes i vägen på vägen. Men faktum är att vi alltid tagit kommandot och ledningen i nästan varje match.
Det är där något händer sedan, eller inte händer kanske man skall säga, på sista varvet på väg mot målet. Plötsligt slutar vi titta framåt på vägen och börjar nervöst flukta i backspegeln hur långt motståndaren ligger efter oss. Detta gör att vi tappar meter efter meter och börjar vingla hit och dit, med direkt konsekvens på den vägvinnande stilen. När vi så sitter där paralyserade av tvivel på oss själva i halvfart, så gasar naturligtvis den obarmhärtiga, skrattande tokföraren om oss och lämnar oss i dammet. Han stjäl vår tänkta första plats utan nåd och pardon. Allt bara för att vi själva glömt hur man gasar. Skall det vara så? Skall vi ha det så?
NEJ! Naturligtvis aldrig i Hjälmaren heller. Vi skall minsann visa att nu får dom andra slänga sig åt sidan och darra när den tunga, obevekliga och maxi-hypade ÖSK-bilen gasar loss.
Vi skall trampa gräs tills matchen är slut, vi skall köra hela sträckan ut som om det vore första varvet runt. Inte slå av på takten när ledningen är positionerad, kör på och avgör i ett tidigare skede, för att sedan rulla runt ett ärevarv efter själva matchen och glänsa istället, det lär väl vara förbaskat mycket roligare än att förlora poäng och självförtroende. Med detta så vill jag inte håna ÖSK, nej tvärtom så vill jag att dom knyter fotbollskorna stenhårt i parkeringsfickan, och sedan visar vilka som styr.
Det gjorde så ont i tisdags. Ni vet väl vad jag menar? Men det gjorde ännu ondare att beskåda den stackars Kubanordförande Wärlegårds panikartade och chockade blick i kvitteringsögonblicket. Han såg ut som vi alla kände oss, totalt vilsen och lurad. Vad synd jag tyckte om Erik då. En hjälte som fått igång en klack värd namnet. En hjälte som Örebro SK kan vara tacksam för att han jobbat oavbrutet och oförtrutet för att dom skall få all välbehövlig hjälp i sin vandring hem. Till och med hans beundransvärda, ideella personlighet med ett evigt slående, svartvitt hjärta måste ha fått sig en ordentlig tryckare. Snälla, låt inte sådant hända igen, då blir man inte människa igen.
Jo, jag vet att fotbollen är så här och att morgondagen är svårt att göra något åt, så därför ser vi uppåt från och med nu.
För vi och laget är värda något bättre än vad starten givit oss och detta är ju bara början, det bästa kommer.
Vi är stolta, starka allsvenska Örebro fuckin´ Sportklubb Fotboll. Dags att visa det!
Ps. Mogen kille va?, lirar Playstation och är fotbollsfan.
Är jag 12 år eller?
Nej men 33, och tvåbarnspappa. Fatta att det går!
Tills nästa gång.
ÖSK-Boldt
