AIK – Mjällby AIF 3-1 (2-0): Klasskillnad håller Mjällby kvar i bottenträsket
AIK hade inga bekymmer att ta ännu en trepoängarna och förmodligen säkra seriesegern. Det var klasskillnad då AIK, trots skrällchans för Mjällby AIF, kunde vinna rättvist med 3-1.
Inramningen inför söndagens match på Råsunda var förträfflig. Drygt 9500 (drygt det dubbla mot på Strandvallen) på läktarna och trevligt väder efter en oroande regnig förmiddag.
Såväl före som efter matchen kunde man konstatera att det var serieledande AIK som skulle gå segrande ur striden mot bottenlaget Mjällby AIF. Men en minimalisk chans till sensation fanns och hoppet levde om en stor Bragd.
Det som talade för Mjällby var följande:
- man spelar alltid bättre mot topplagen,
- man ledde in i det sista mot AIK senast man möttes på Strandvallen i våras,
- förväntningarna låg helt och hållet på AIK,
- dessutom har AIK haft en liten svacka under de senaste matcherna.
Och visst kunde Mjällby ha skrällt. Än om det i så fall inte alls hade varit rättvist. Men sådan är fotbollen (och vid rättvisa resultat baserade på skönlir är vi ju ändå inte vana vid).
Men om vi ska ta det hela från början.
50-talet MAIF-supportrar hade tagit sig till Råsunda, samt cirka 9500 AIK:are. Imponerande. Såväl det första som det andra.
Mjällby började med boll och inledde piggt. Två anfall hann man med innan AIK fick sin första skottchans i matchens andra minut. Det var dock ett löst skott som gick rakt på Dušan Melichárek. I anfallet efter var det Tobias Johanssons tur att testa skott, vilket ledde till matchens första och Mjällbys enda hörna under första halvlek. Trots viss kaxighet tycktes man redan i inledningen ana att MAIF visade en viss respekt för AIK. Detta skulle straffa sig.
Trots att Mjällby stod upp bra i inledningen av matchen spelade man mot ett helt annat AIK än det som gästade Strandvallen i våras. Man kan förlora en match för att man själv spelar dåligt eller för att de andra helt enkelt är för bra. Här handlade det främst om det sistnämnda. Bra spelade Mjällby heller inte mer än i några korta sekvenser och vissa individuella prestationer. Men det är svårt att göra något åt sådana spelare som planens gigant Derek Boateng. Inte för att resterande AIK:are gjorde en slätstruken match, men emot ghananens framfart stod sig de flesta slätt. En fröjd att se. Tyvärr, kan man konstatera, skulle han just briljera i matchen där vi gulsvarte så väl behövde poäng.
Mjällby skapade viss oro i AIK-leden under de inledande 10 minuterna. Såväl Olsson som Ekenberg var framme och rörde om i grytan. Sin bästa chans fick Mjällby i matchens 12:e minut då det något överraskande är Fredrik Olsson som drar med sig bollen upp och passerar några förvånade hemmaspelare på vägen. Olsson lägger ut bollen till Johan Svensson på högerkanten, som i sin tur gör ett inlägg tillbaka in i mitten där man kan återfinna både Olsson och Ekenberg på frammarsch. Daniel Örlund som annars inte hade så mycket att göra under matchen kunde greppa det låga inlägget och sedan är det AIK:s tur.
AIK:s första mål kom i den 16:e minuten efter en frispark. På fel håll tyckte jag som var övertygad om att Derek Boateng gick in med dobbarna före. Fel eller inte, men frispark var det. Lagkapten Daniel Tjernström slog bollen mot den bortre stolpen där Nicklas Carlsson dök upp och nickade in bollen vid Dušans högra stolpe.
Två minuter senare ordnade Johan två stycken olika frisparkar utanför AIK:s straffområde. Dessa ledde tyvärr inte till något och man kan konstatera att rutinerade AIK väl förvaltar sina chanser till skillnad mot Mjällby (som dock inte alls hade så många chanser att använda sig av som i tidigare matcher).
Två minuter till och det är dags för högerbacken Kristian Haynes att avancera framåt. Efter assistans från Robert Åhman Persson, som gjorde debut i startelvan, fick Haynes tillbaka bollen och 2-0 var ett faktum.
Vid målet står hela det gästande laget nästan alldeles stilla. Man får nästan för sig att de har hört en pipa ljuda och slutat spela. En liknande känsla av slow-motion infann sig även vid AIK:s tredje mål. Hm.
I det här läget såg det väldigt jobbigt ut för MAIF medan hemmalaget var fullt av självförtroende. Mjällby kom knappt över mitten och stundtals var det spel mot ett mål – Dusans. Den tjeckiske målvakten visade åter klass och var tillsammans med Ekenberg bäst i MAIF. Tyvärr drog han på sig en sträckning och överlät därför sina insparkar åt Lindberg.
Resten av halvleken ägdes av AIK, men egentligen hände faktiskt inte mycket. Första delen av matchen avslutades av skott av en något förvånad Markus Lindberg. Så förvånad att det gick mycket högt över.
Efter en utskällning (?) i halvtid kom så lagen in på plan igen. Fem minuter in i den andra halvleken utövade Mjällby en viss press på AIK, men riktigt farliga skott blev det aldrig. I den 53:e minuten uppstod tumult framför AIK-buren och Ekenberg föll. Det var inte därför utan på grund av en hands på Niklas Sandberg som Mjällby blev tilldömda en straff. Som vanligt stegade Markus Ekenberg fram och som vanligt satte han bollen med kraft upp i det högra krysset. 2-1 och Mjällby såg sin chans. Men trots att man får en nytändning av reduceringsmålet händer egentligen inte så mycket mer från Mjällbys sida.
AIK gör sitt första byte i den 64:e minuten medan gästerna väntar nästan ytterligare 10 minuter innan det första bytet genomförs då Jonas Andersson stiger av till förmån för Alexander Malmström. Med 10 minuter kvar gör Mjällby ett dubbelbyte då Olsson och Svensson bereder plats för Philip Jonasson och debuterande Lukáš Rohovský.
Nådestöten, AIK:s tredje mål för dagen kom minuten efter det sista bytet. Inbytte Dennis Östlund satte bollen i mål på assist av inbytte Daniel Hoch. Assisterande domaren viftade febrilt med sin flagga och kanske det var det som fick de försvarande Mjällbyspelarna att stanna upp helt (liksom vid mål nummer två). Mål blev det i vilket fall och slutresultatet var fastställt till 3-1. Rättvist eller ej. AIK kunde ha gjort många fler mål. Många av skotten gick långt över, men den stora anledningen till att det inte blev fler mål var Dušan Melichárek.
Domarnas insats var sammantaget godkänd. Trots några underliga domslut jämnade det ut sig i slutändan.
Straffen som Mjällby fick lär vara klockren enligt regelboken då AIK:s Niklas Sandberg fick bollen på handen. Hur klockren kan jag inte säga då jag inte såg situationen alltför väl från min position. Men jag hävdar liksom tidigare att straff på grund av hands (ofrivillig sådan) är hårt att få emot sig, men sådana är som vi vet reglerna.
Bäst i AIK var Derek Boateng.
Bäst i MAIF var:
1. Dušan Melichárek – riktigt säker trots tre mål emot sig och en skada. Försvaret missar markeringar, men egentligen är det mittfältet som inte hinner med.
2. Ekenberg – kämpar och ångar fram som ett lokomotiv. Eken är stark och på Råsunda visade han även att han verkligen ville vinna. Han stångades och krigade – och fick också en varning emot sig. Synd bara att han inte kan plocka fram den motivationen i varje match.
3. Sandström – att till största delen klara av att täcka ut nästan dubbelt så store Arash Talebinejad är en merit i sig. Ständigt närvarande och förmodligen den som rörde bollen mest.
Daniel Nilsson får en eloge för sin kämparinsats i slutet. Tobias Johansson spelar upp sig, men själv ser jag honom hellre till höger eller i mitten på planen än till vänster. Cratz gjorde slutligen några sena byten. Men för de tre inhoppande anfallarna var det en omöjlig uppgift att göra något åt saken då bollen mest befann sig på andra planhalvan.
Peter Hiir-Salakka fick en varning och står över nästa match mot Trelleborgs FF.
Matchfakta
AIK - Mjällby 3-1 (2-0)
Målen
1-0 Nicklas Carlsson (16 min)
2-0 Kristian Haynes (22 min)
2-1 Marcus Ekenberg (54 min) straff
3-1 Dennis Östlundh (81 min)
Varningar
Niklas Sandberg, Mats Rubarth, AIK
Marcus Ekenberg, Peter Hiir-Salakka , Mjällby AIF
Publik: 9546
Domare:
Åke Andreasson, Stenungsund
Lars Rönnmark, Umeå
Patrik Klintberg, Visby
Mjällby AIF
16. Dušan Melichárek
2. Richard Sandström
3. Tobias Johansson
4. Marcus Lindberg
7. Johan Svensson (ut 80)
8. Simon Sjöfors
9. Peter Hiir-Salakka (Lagkapten)
10. Marcus Ekenberg
11. Fredrik Olsson (ut 80)
12. Jonas Andersson (ut 73)
13. Daniel Nilsson
Ersättare:
1. Ola Wendel (mv)
14. Philip Jonasson (in 80)
15. Robin Cederberg
20. Alexander Malmström (in 73)
22. Lukáš Rohovský (in 80)
AIK
1. Daniel Örlund (mv)
2. Markus Karlsson
3. Niklas Sandberg
7. Kristian Haynes
8. Daniel Tjernström (Lagkapten)
15. Arash Talebinejad
19. Robert Åhman Persson (ut 76)
20. Derek Boateng
21. Andreas Eriksson (ut 76)
23. Mats Rubarth (ut 64)
24. Nicklas Carlsson
Ersättare:
22. Nicklas Bergh (mv)
5. Kristoffer Arvhage
6. Dennis Östlundh (in 76)
9. Daniel Hoch (in 76)
16. Mattias Moström (in 64)
