Lagbanner
Åtta dagar kvar: AIK vann i genrepet
Då: 1998 - Svensk mästare med AIK. Nu: 2006 - Tillbaka i spel på hemmaplan efter sju och ett halvt år utomlands.

Åtta dagar kvar: AIK vann i genrepet

AIK slog TPS med 3-1 på skytteholm. Åbo-laget kunde inte stå emot AIK sedan 2123 åskådare hyllat den spelande legenden Johan Mjällby efter inhoppet i andra halvlek. Bernt Hulsker blev tvåmålsskytt.

Det fanns flera frågor att söka svar på då AIK spelade årets sista försäsongsmatch: 
- Har AIK vad som krävs för att segra mot Gefle den andra april? 
- Vilka kommer bilda AIK:s startelva i premiären? 
- Kommer Johan Mjällby finnas med i truppen om åtta dagar?

Innan vi går in på några försök till svar ska vi titta närmare på dagens match. Det noteras att AIK inte verkar besvara det finländska lagets överlämnande av klubbvimpel. Något man kan tycka vara en trevlig norm i dessa sammanhang. Låt oss nu hoppas att detta inte stod som orsak till finländernas sena ankomst till den andra halvleken, likt en protest.

Nåväl, en ansenlig skara åskådare hade slutit upp för att stilla sin allsvenska hunger. Jag ser ingen Stefan Ishizaki, som tidigare skymtats på huvudläktarens inhägnade område, men väl FC Köpenhamns svenske tränare tillika förre AIK-coachen Hasse Backe. Vädret är försäsongens mest strålande med omkring noll grader, klarblå himmel och sol, mycket väl passande i generalrepetitionens tecken.

AIK:s startelva:
D Örlund
M Jonsson - N Carlsson - N Sandberg - M Karlsson
M Rubarth - D Boateng - D Johnson - D Tjernström
K Haynes - B Hulsker 

AIK äger större delen av första halvlek
Inledningen är seg och relativt tempofattig. De finländska spelarna har inga större problem med AIK som inte skapar något riktigt farligt förän man spelat drygt en kvart då Markus Jonsson är uppe i motståndarnas straffområde och nickar en hörnspark. Avslutet tar dock i ribban och ut till inspark för gästerna.

AIK växer in i matchen och presterar stundtals mycket bra fotboll. Man håller klart i taktpinnen och målchanser skapas. Hemmalaget är anförda av en spelglad mittfältsvirtuos i Derek Boateng.

1-0 till AIK kommer efter ett anfall där lagkapten Daniel Tjernström får ett bra skottläge i straffområdet men blir fasthållen av TPS Kasper Hämäläinen. Domare Marcus Strömbergsson tilldelar Hämäläinen det gula kortet och staffspark för AIK är ett rättvist faktum. Exekutor är Bernt Hulsker. Inget misstag från AIK:s nummer elva. Straffsparken är slagen lågt nere till höger medan Ville Iiskola slänger sig åt motsatt håll. 23 minuter är spelade.

AIK fortsätter vara det spelförande laget och man presterar en rad fina anfallskombinationer där Dulee Johnson spelar en alltmer central roll. Bäst läge att utöka AIK:s ledning har förmodligen Kristian Haynes sedan han fått en boll från Mats Rubarth att löpa på från mittplan och fram. Rubarths passning var aningen för slagen utåt högerkanten vilket resulterade i att TPS försvarare hann täcka av skottläget i den mån att avslutet inte blev bättre än att det hamnade mitt på Iiskola.

TPS första avslut kommer efter 39 minuter och innebär kvittering. Bortalagets offensive vänsterbreddare Jani Virtanen startar ett anfall som fullföljs av Mika Ääritalo, som i sin tur frispelar Walter Surraco. AIK:s försvar var inte med på noterna då bollen spelades på ett tillslag och Surracos fria position inne i straffområdet följs upp av ett välplacerat skott som letar sig in bakom Daniel Örlund nere till vänster i mål.

Matchen avgörs efter Mjällbys entré
Matchens andra halvlek handlar helt om AIK. 14-1 i avslut säger en hel del men det var inte förän AIK gjorde en rad spelarbyten som det gav resultat.

Efter en spelad kvart av andra halvlek byter AIK ut Niklas Sandberg mot Johan Mjällby och Kristian Haynes mot Wilton Figueiredo.

Att Johan Mjällby kommer in i spel väcker förstås den uppståndelse man kan förvänta sig då en spelare av Mjällbys kaliber gör comeback på hemmaplan efter sju och ett halvt år utomlands. Stående ovationer, sång och glädjevrål varje gång något skedde kring en av AIK:s störste fotbollskämpar någonsin.

Som om det inte vore nog att Johan Mjällby får vara med och spela sista halvtimmen, fem minuter efter inhoppet nickar han sånär in 2-1 till AIK efter en fint slagen hörnspark av Figueiredo.

I den 71:a minuten lämnar Mats Rubarth plats för Mattias Moström.

Då det återstår en dryg kvart kämpar Hulsker till sig bollen en bit in på offensiv planhalva. Han springer med boll i centralt högerläge, tar sig in i straffområdet och avslutar distinkt: 2-1 till AIK är resultatet då bollen går upp i vänster kryss.

Strax efter målet kliver Hulsker ut och Nenad Lukic kommer in.

När det återstår tio minuter av matchen kommer ännu en anledning att hylla Mjällby som får ta hand om lagkaptensbindeln då Daniel Tjernström kliver av till förmån för Dennis Östlundh. I samma sekvens tackar vi Dulee Johnson för ett mycket gott dagsverke, ersätter gör Brwa Nouri.

Figeuiredo är i slutet mycket nära att äntligen få göra mål i AIK men ingen lycka i denna match heller. Han har ett par lägen som bör ge mål. Brassens frusteration över de missade chanserna tas i uttryck då en reservboll får mota ett antal sparkar.

Nenad Lukic är dock en kille som vet hur man gör mål. Retsamt enkelt rullar han in 3-1 till AIK på en minuts stopptid.

Vilka blev svaren? 
På sätt och vis är frågan om AIK har vad som krävs för att segra mot Gefle något taffligt ställd då jag inte har någon större vetskap om Gefles spel denna försäsong. Det jag dock förväntar mig är ett allsvenskt motstånd som är klassen, om inte flera steg, bättre än de motstånd vi mött hittills i år men även alla de lag vi mötte förra året.

AIK har kvar att bli ett jämnare lag över hela matchtiden. I matchen mot TPS blandar och ger AIK väl mycket för att man ska kuna luta sig tillbaka om åtta dagar. AIK har framför allt kvar att minimera de helt öppna målchanser man tillåter även riktigt svagt motstånd att få, vilka de stundtals har utnyttjat. Det går inte att förutsätta något annat än bättre avslutskvalité hos våra motståndare framöver och då straffar sig de individuella misstagen och den kollektiva avsaknaden av aggressivitet på ett helt annat sätt.

Om AIK förlorar mot Gefle är det förstås en missräkning och kortvarig besvikelse. Om lagen spelar oavgjort får det ses som klart godkänt utgång då AIK har en bra bit kvar att vandra innan man finner en allsvenskt stabil grund att stå på.

Tre givna och en plats mer öppen på mittfältet
AIK:s startelva i premiären lär vara identisk med den som spelades idag. Om det sker förändring lär Mats Rubarth ligga lite halvrisigt till efter en mindre bra match idag. Mattias Moström och Kristian Haynes kan komma att användas som komponent fyra i mittfältets "L-formation". Förhoppningen om att se Kenny Pavey från start i premiären är liten då han fortfarande rehab-tränar. Dulee Johnson, Derek Boateng och Daniel Tjernström är givna centralt. 

I backlinjen kommer samtliga som spelade idag starta i premiären, om inte någon lämnar återbud på grund av skada. Minst given är förmodligen Markus Karlsson men dennes kämpaglöd och rutin från förra säsongen slår i dagsläget ut Robert Johansson, som dock är att räkna med på sikt. 

Som anfallare kommer Bernt Hulsker starta mot Gefle och förmodligen får han sällskap av Kristian Haynes om nu inte Rikard Norling drar ner Haynes som ytter ett steg ner i banan och plockar in Wilton Figueiredo istället för Rubarth. Det är emellertid inte särskilt troligt. Inte heller att dagens glade målskytt Nenad Lukic tar plats bland de elva startande.

Räkna med Johan Mjällby
Mer sannolikt är Johan Mjällbys medverkan i AIK:s trupp. I dagsläget pekar det mesta på att Mjällby kommer att sitta på bänken den andra april. En plats i startelvan är dock uteslutet. Detta leder förmodligen i sin tur att Daniel Arnefjord, som imponerat mycket under försäsongsmatcherna, inte tar någon plats ens i truppen.

Konkurrensen är hård. Bra spelare som gjort ett suveränt hårt arbete kommer att bli besvikna och tvingas stå åt sidan. Detta är något AIK inte varit allt för bortskämda med. Skadorna har minskat och värvningarna har lyckats.

Det är åtta dagar kvar nu och jag är laddad som om idag vore den stora dagen 
Jag skulle kunna skriva allt och ingenting. Jag kan tippa AIK elva i tabellen för att jag tror det gynnar vår klubb att låta andra tro sig vara starkare. 

Jag tror ändå alltid på AIK, i synnerhet i år då vi ser ut att bli förvånansvärt bra. 

Hittills har jag inte ens nämnt att publiken kan komma att spela en stor roll för AIK. I premiärmatchen talas det om kanske 30 000 åskådare på plats för att se AIK spela.

Det mest intressanta bör vara de 30 000 personernas relation till AIK och den allsvenska premiären. Det är det som är AIK och kampanjen "30k". AIK och "30k" är inte ett försök att slå ett rekord. 

AIK och "30k" är kärlek, livsstil och den mest ärliga formen av abstinens. 

Matchens tre bästa spelare:

Derek Boateng 



Mestadels lysande som mittfältets spelgeni. Dansade ett tag kring det finländska motståndet på ett sätt som bara Derek kan. Tar många goda beslut i det defensiva arbetet, slår välavvägda passningar (flera klockrena med höger utsida) mellan motståndarnas lagdelar och gör sig alltid spelbar för sina lagkamrater. Fumlar med bollen ett fåtal gånger men visar aldrig den nonchalans som tenderat att visa sig i vissa av de föregående försäsongsmatcherna.

Dulee Johnson 



Tillsammans med Boateng är han lagets skickligaste spelare med boll. Dulee har en mycket fin förmåga att slå både korta och långa passningar med god precision.

Bernt Hulsker 



Då han avgör matchen är det efter en stark löpning med boll i centralt läge. Därefter pressar han sig in i straffområdet och avslutar med att skjuta bollen i vänstra krysset. Visade den aggressivitet vi efterfrågat tidigare.

Matchfakta:

AIK-TPS 3-1 (1-1)

1-0 Bernt Hulsker (23) straffspark
1-1 Walter Surraco (39) assisterad av Mika Ääritalo
2-1 Bernt Hulsker (74) utan assist
3-1 Nenad Lukic assisterad av Brwa Nouri 

Domare: Marcus Strömbergsson, Gävle
Publik: 2123

Joakim Fröberg2006-03-25 19:50:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan