Gästkrönika: Det skrevs historia i lördags
Gnagarforums gästkrönikör Mattias Lundqvist spår att det i lördags var första gången i världshistorien som en VM-spelare bar ett AIK-svettband runt handleden i en VM-match. Ghana är nu favoritlaget nr 1 i VM.
Vissa saker som händer känner man direkt när de händer att de redan på ett eller annat sätt är historiska. Historiska saker sker kanske oftare för oss fotbollsnördar än för andra. För oss är fotboll historiskt i allmänhet och VM blir då per automatik historiskt i synnerhet. Ett fotbolls-VM är på så vis den givnaste av arenor för historiska milstolpar.
I lördags var det då äntligen dags för lite historieskriveri. Det var dessutom ett fullständigt unikt kapitel som skrevs in i historieböckerna. Klockan var c:a 19 svensk tid när det hände. Jag vill påstå att det var första gången i världshistorien som en spelare sprang in på planen med ett AIK-svettband runt handleden. I och med Ghanas halvtidsbyte tog Derek Boateng inte bara plats på planen i mötet med den Tjeckiska republiken. Han tog också plats som en av VM-historiens största hjältar, en av de coolaste som någonsin deltagit i ett världsmästerskap.
Under turnering har jag suttit och smyghållit på Ghana. I lördags gick smygandet över i total öppenhet. Jag våndades ärligt när Ghana missade straff, jublade högt när laget punkterade matchen med 2-0-målet. Mitt beteende blev med ens väldigt likt beteendet som jag visar upp när Sverige spelar. Efter matchen kände jag att nu är nog tamejfan Ghana nummer ett i min VM-liga.
Det går inte annat än att älska ett lag med en spelare som skyltar tydligt med att han är AIK:are. Nu är dessutom avstängningsläget i Ghana sådant att det känns sannolikt att vi får se mer av Derek i VM, d v s mer av AIK-märket under VM-turneringen. När sådant här händer blir det bara tydligare och tydligare för varje gång hur otroligt mycket större klubbfotbollen är än landslagsfotbollen. Ett faktum som Aftonbladets Peter Wennman konfronterades med i VM för fyra år sedan men trodde att det bara gällde i England. Jag skrev det då och jag skriver det igen. Som supporter lever man ALLTID närmare sin klubb än sitt landslag.
Därför blir glädjen så stor när klubben representeras i ett VM. Visst, det finns andrahandsrepresentanter även i vårt svenska lag. Såväl Olof Mellberg som Teddy Lucic och Erik Edman har ju spelat i Gnaget. Men ingen av dem gör det nu och det är Derek som stolt bär AIK´s emblem runt handleden när han spelar på de tyska VM-arenorna.
Internet är ett suveränt redskap när man vill ta reda på saker man inte känner till men idag fick jag inte den information jag sökte. Jag lyckades inte ta reda på vad tre poäng heter på Akon som är det officiella språket i Ghana. Nu kan naturligtvis de Ghananska supportrarna på plats i Tyskland sitt språk så för dem är det inget problem. Det återstår bara för dem att dra igång ramsan vi alla väntar på. ”Boateng-tre poäng” fast på Akon då såklart.
Skulle Ghana knipa den andra platsen i gruppen och gå till åttondelen och Sverige gör detsamma så kan lagen stöta på varandra först i en eventuell semifinal. Jag vet, det låter föga troligt men om det skulle hända så får i alla fall jag beslutsångest även om jag känner på mig vartåt det lutar. Hellre AIK´are än svenskar i en eventuell VM-final.
