En tragedi i två akter
Del två av den i flera avseenden tunga matchrapporten.
Fler avslut
AIK har snäppet fler avslut än Helsingborg men de bra målchanserna är likvärdiga. Hörnstatistiken är också i vår favör, men vad hjälper det när de flesta rensas bort vid första stolpen? Den första halvleken var välspelad även om delar av AIK-försvaret är passivt vid flera tillfällen. Påfallande ofta kan Helsingborg långt hemifrån spela upp bollen snabbt på Eklund som får ta emot och vända upp mellan mittfält och försvar. Björcks snabbhet räddar oss några gånger och Sundgrens rutin bidrar också. Ytterbackarna har det stundtals svårt i defensiven.
Tyvärr glömde Sundgren sin rutin i omklädningsrummet ty efter paus var han som förbytt. Slarv, bekvämlighet och avslöjade brister i snabbheten var återkommande och framspelningen till spiken i kistan, 4-1, var "perfekt". Dessförinnan hade vi faktiskt varit på väg in i matchen flera gånger. 2-1 kom tidigt efter en bra frispark av Ishizaki. Grönlunds rensning går rakt på Kibebes Gert och in. Nio minuter av hopp - då Björck haft mycket bra kvitteringsläge efter en ny frispark av Ishizaki - innan Gustaf Andersson vinner boll med samme Björck i rygg., Han spelar ut snabbt till Lindström som avancerar och slår ett perfekt inlägg runt backlinjen där Tamandi inte hunnit med Christoffer Anderssons löpning. Denne trycker in 3-1.
Hawaiifotboll
Därefter bjuds vi matchen ut på hawaiifotboll i högt tempo med flera fina anfall. Minuten efter målet är det nära snabb reducering då Tamandi nickar i ribbans överkant via Roséns fingrar. På hörnans andravåg får Kibebe två lägen att bli tvåmålsskytt men skotten täcks. Helsingborg börjar använda kanterna bra och hittar de ytor som uppstått efter utvisningen. I minut 65 hittar Dahl fram med en djupledsboll där Gustaf Andersson eventuellt ojuste vinner löpduell mot Björck, för att sedan peta bak till Gary som elegant frispelar Lindström som bara har att lägga in bollen i öppet mål. Ridå.
Flera AIK-spelare har ändå inte gett upp utan försöker anfalla. Mycket går genom Ishizaki och han är mycket bra. Han passar, dribblar, springer, tar ansvar och skjuter. Bland annat en frispark i ribbans underkant, där Tamandi är först på returen men skjuter över det öppna målet. Frisparken föregicks av att Dahl (utan påföljande varning!) kapat Boateng grovt. Han tvingas därefter byta mot Quansah. Ett byte som var välkommet då Boateng var den mittfältare som bidrog minst i den här matchen, så vitt det gick att se från TV-bilderna. Quansah gör inte heller mycket väsen av sig efter att i sin första minut på planen ha styrt ett Tamandiskott strax utanför.
Avsluten avlöser varandra, än på den ena sidan, än på den andra. Totalt blir det 35 avslut på 90 minuter, vilket är en ovanligt hög siffra. Av dessa avslut kommer en femtedel från planens bäste kreatör Stefan Ishizaki. I slutet har han ytterligare två mycket bra frisparkar, som tvingar Rosén till två nya räddningar. AIK sliter och sliter men utan utdelning. Helsingborg har ett par bra lägen som förvaltas illa innan femman sitter i minut 90. Gustaf Andersson gör inget misstag när han blir fri efter ett motlägg när Åslund vräker sig mot Ulrik Jansson för att rensa framför en ganska passiv backlinje.
Ishi och Kibbe bäst
Åslund och Hoch klarar tillsammans med Björck godkänt. Kibebe och Ishizaki var riktigt bra. I Helsingborg var hela laget bra, förutom mittbacken Rasmussen som borde ha åkt ut. Allra bäst var målvakten och yttermittfältarna som höll allsvensk toppklass. Anfallarna löpte mycket och gjorde varsitt mål. Det är mer än vad våra "tre" gjorde.
En neutral åskådare skulle säkert betrakta matchen som en sevärd, händelserik match med många offensiva inslag av hög kvalitet. Helt enkelt en riktigt bra allsvensk match. Nu är man ju (o)lyckligtvis inte neutral och tycker att det var en tragedi, framför allt defensivt och resultatmässigt. Även om som sagt flera saker fungerade bättre än i tidigare matcher. Och även om det är värt att riskera pinsamma förlustsiffror och satsa offensivt när man ligger under såväl i målprotokoll som i antal spelare.
Kalle Corneliusson håller inte med undertecknad utan sade efter matchen till Com Hem att spelet var riktigt dåligt och att det var svårt att analysera från bänken, men att 4-3-3 inte fungerade så bra under den halvtimmen det användes. Martin Åslund å andra sidan sade i pausen att han tyckte det spelet passade AIK bäst. Det är inte svårt att tro att båda talade i egen sak.
Corneliusson fick även frågan om det är kris i AIK nu.
-Det bestämmer ju ni i media. Det spelar väl ingen roll vad vi säger.
