Del III (sista delen)
Överhuvudtaget riskerar kontraktsförhandlingar att bli väldigt märkliga om avstängningsmetoden används. Klubben sitter på dubbla stolar i och med man både är part i målet i förhandlingen, samtidigt som man agerar domare. Hur ska spelaren veta hur stort utrymme som finns för förhandling? I fallen med Djurgårdens Abgar Barsom och Hammarbys Mikael Andersson blir det särskilt tydligt. Barsom hävdade att Djurgården inte hade fullföljt det tidigare kontraktet dem emellan. Han var bl.a. lovad en lägenhet vid Gärdet, något som Djurgården inte kunnat leverera enligt de krav som var fastställda i kontraktet enligt Barsom. Är det då rätt att kräva att en spelare skriver nytt kontrakt om klubben inte kunnat leva upp till innehållet i det gamla? Vad gäller Mikael Andersson så behöver man ju inte vara raketforskare för att inse att han ville veta lite mer om hur tränarna såg på hans roll i laget inför framtiden. Har man ingen fast plats i laget är det tämligen naturligt. Är det då verkligen helt naturligt att stänga av spelaren i fråga? Vad säger Urbo?
På samma sätt tycker jag att AIK agerat osmidigt när det gäller den så kallade frysboxen. Om AIK anser att man har gjort dåliga värvningar i form av Svante Samuelsson och Samuel Ayorinde, de två som till synes ligger djupast begravda under kylklamparna, måste man i viss mån kunna stå för konsekvenserna av dem. Kontrakt gäller i båda riktningarna, lojalitet likaså. Jag var väl en av dem som tidigast kritiserade klubben för de här två värvningarna - men för den sakens skull tycker jag inte att de ska behöva riskera att förvandlas till koner på träningarna. När man talar om för dessa två spelare att de spelat sin sista match i AIK-tröjan har man på samma sätt som ovan låst sig fast vid ett prestigebeslut. Jag kan inte annat än tro att det är något som påverkar moralen i truppen på ett negativt sätt. Reaktioner har heller inte låtit vänta på sig. Ni känner till Expressens artiklar där spelare A och spelare B uttalar sig negativt om Peter Kisfaludy. Tydligen var dessa två spelare varken Svante eller Ayo så missnöjet har spritt sig.
Gnagarforums krönikör Anders Nettelbladt, oftast lika klockren som SVT:s Albert Svanberg, tycker att spelarna bör få sparken. Jag håller inte med Nettelbladt den här gången. Vi tittar på de citat Expressen förmedlat.
Spelare A:
- Vi är inte alls nöjda med honom. Han är bara där för sin egen skull, han är där för sitt ego - och det förstör för laget.
- Han är ett stort skämt.
- Det kanske inte bara är han som inte har koll, det gäller kanske fler högre upp i styrelsen också.
- Laget var hyfsat stabilt innan det började snackas om att bygga ett nytt AIK. Nu har vi inte vunnit i allsvenskan på över två månader. Jag är säker på att många av spelarna inte njuter av att spela längre, utan längtar till säsongens slut.
- Kisfaludy är ett skämt utan koll, det gäller kanske fler högre upp i styrelsen också.
Det sista citatet, som finns i ingressen av artikeln, har dock helt uppenbart byggts ihop av de andra citaten av journalist Mathias Lühr. Innebörden blir i princip densamma, men mer kraftfull och giftig. Ni vet säkert vad jag tycker om sådant.
Spelare B:
- Han gör allt för att skapa en rubrik i någon tidning, men ingen tar honom på allvar längre.
Det är naturligtvis djupt olyckligt när spelare uttalar sig anonymt i pressen. Om AIK vet vilka spelare som uttalat sig hoppas jag att de tillrättavisas på ett kraftfullt sätt. Kanske t.o.m. petas i någon match. Däremot kan jag inte tycka att det är tillräckligt för att få sparken såvida inte andra skäl ytterligare förvärrar historien. Särskilt inte i spelare B:s fall. Fundera även på om vad ni har för åsikt om, rent hypotetiskt, spelare A skulle råka vara exempelvis Andreas Andersson. Sparken? I think not.
Man måste även ha i åtanke att uttalandena har sin bakgrund i ett flertal olyckliga diton av AIK-ledningen. Borde inte de sparkas först i så fall?
Jag förespråkar ingetdera tills vidare. Vad AIK nu bör göra är att prata igenom det som har hänt. Red ut vad som har hänt och vilken policy man ska ha i sådana här frågor framöver. Ta ert ansvar och var prestigelösa den här gången. Sluta att kommunicera via media! Min egen filosofi om lagidrott handlar delvis om att det gäller att få hela truppen, bänknötare och ickespelare i truppens närhet inkluderade, att känna sig delaktiga. Det är bland annat det som gör Tommy Söderberg och Lasse Lagerbäck till så stora och framgångsrika ledare. Det var också det Richard Money och Peter Kisfaludy gjorde så bra under första halvan av året. Sedan dess har uteblivna resultat, onödiga uttalanden i media och en stor jäkla frysbox förmodligen spolierat väldigt mycket av det arbetet. Jag hoppas verkligen att ledningen tar lärdom av detta. Det kanske rent av börjar bli dags att boka in ett nytt läger i Idre och börja om på ny kula?
Vad oss supportar anbelangar; fortsätt stödja laget på bästa sätt på läktaren. Med skönsång och fantastiska tifon. Det betyder hundra gånger mer för klubbkänslan än sprejade prepubertala slagord på Karlberg.
> Diskutera krönikan
