Analys: Det är svårt att vinna med tio man
AIK spelade igår stundtals med en man mindre på banan. Och nej, det var ingen utvisad eller skadad, det var Sharbel Touma utan vilja att löpa utan boll.
Sällan eller aldrig har jag sett en spelare med så dålig inställning som den Sharbel Touma visade upp under sista timman i matchen mot IFK Göteborg igår. Sharbel befann sig allt som oftast i ett ingenmansland på mittfältet, joggandes åt det hållet där bollen befann sig. Var bollen på väg framåt var Touma 10 meter efter för att kunna deltaga i kontringen och hade IFK:s ytter bollen var Shabbe 10 meter på fel sida. Att ge understöd till Mathias Thylander var det inte tal om och enda gången han satte fart var när han hade bollen vid sina fötter. Det är för mig en gåta att han fick spela hela matchen med den inställningen.
Själv satt jag bara några rader ovanför Olle Nordin och AIK-bänken och kunde redan under första halvlek höra Olle bli förbannad för att Sharbel tillät IFK:s högerytter Jonas Lundén få ytor på AIK:s vänsterflank. Istället för att jobba hem i full fart joggade Sharbel lite lätt i väntan på att någon annan skulle göra jobbet. En sådan inställning gör lätt att man blir förbannad på läktaren. Sharbel må vara en underbar spelare med bollen, en kille som kan avgöra en match, en spelare man alltid vill se på planen, men som han spelade igår är det inte mycket att ha i ett lag. Inte på en kant i allfall när man redan har Nebojsa som fri spelare på den andra kanten. Det håller inte, IFK:s båda kantspringare firade stora triumfer och kunde allt för enkelt ta sig fram och utmana AIK:s ytterbackar. Jag hoppas Sharbels ”genomklappning” var en engångsföreteelse men det har varit flera gånger i år som han nonchalerat hemåtjobbet. Ofta har han kommit i en svacka efter ett par misslyckande inledningsvis, lite av ett Limparsyndrom. Frågan är hur man kommer till rätta med det?
Jag hoppas Sharbel tar sig i kragen och ger järnet i kommande matcher. En Touma på spelhumör är oerhört värdefullt för AIK men ska laget vinna krävs det att alla elva spelare jobbar i 90 minuter. Igår var Sharbel endast bra den första halvtimmen samt vid en kortare period i den andra halvleken då kan faktiskt var med nere i straffområdet och rensade bort bollen.
* * * *
Känslan efter matchen igår var ändå att detta var ett klart positivt besked förlusten till trots. Det var en fröjd att se att mittfältsspelet äntligen fungerade någorlunda centralt. Martin Åslund gjorde det mest rätt och vände spelet gång på gång vilket gav ytterbackarna ytor att anfalla på. Förutom en period i andra halvlek då han försvann var Åslund mycket bra.
Detsamma gäller Daniel Tjernström som i den andra halvleken visade ett spel som det var länge sedan man såg. Tjerna var överallt sista 20 minuterna och sprang förmodligen mest av alla på planen. Tyvärr blev passningsspelet lidande ett par gånger då han var trött och dessutom lider han som vanligt av att inte ha en högerfot värd namnet, men i övrigt var detta ett mycket positivt besked. Han och Martin hittade varandra bra i mitten och kom ofta överens om vem som skulle gå med i anfallet och vem som skulle stanna. Jag hoppas de får chansen tillsammans igen på torsdag.
* * * *
Nebojsa fortsätter också att övertyga och gjorde på nytt en stormatch. Det märks att Göteborgarna har respekt för Nesho, så fort han fick bollen i offensivt läge gick det ett sorl genom publiken. Tyvärr satt inte lobben från 30 meter den här gången. Nu måste Nebojsa lira från start i Malmö.
* * * *
IFK Göteborg var starka centralt och som väntat hade AIK ingenting att hämta i luftrummet offensivt. Det kändes alltid farligt när Blåvitt lyfte in bollar i Gnagets straffområde, men när AIK gjorde det samma mot IFK var det precis tvärtom. När det gäller att trycka ner ett motståndarförsvar ligger AIK i lä. Detsamma gäller offensiva hörnor och fasta situationer. Dels så har ingen av hörnläggarna kunnat slå så pass bra hörnor att det blir farligt och dels så har AIK ingen vass huvudspelare offensivt när David Ljung är borta. Det känns trist att konstatera men Gnaget är helt ofarliga på huvudet.
* * * *
Kalle Corneliusson gjorde en bra match igår tycker jag förutom alla de bollar han slog bort. Mot slutet kom Kalle i ett antal inläggslägen som alla slutade med att en IFK-spelare kunde nicka bort. Felet ligger i att Kalles inlägg är för enkla att rensa bort, ”golf-chipparna” som han skickar in har precis den banan som en back vill ha. Om Kalle skulle kunna lära sig att slå lite mer skruvade inlägg a´la Beckham skulle dessa lägen bli betydligt farligare.
* * * *
Ny stormatch av Teddy Lucic som jag ser det. Han var nästan helt felfri. Detsamma kan man tyvärr inte säga om Mathias Thylander. Han såg darrig ut redan från början och gjorde inte mycket rätt. Det var ofta han fick "gummiben" när bollen låg vid hans fötter. Behöver fler matcher för att komma in i tempot.
* * * *
Nu väntar Malmö på torsdag i Svenska Cupen, en match som jag ser fram emot med stor tillförsikt. Kan AIK ta med sig det spelet man visade upp igår, samt att man sätter de lägen man skapar så kommer Malmö att få plocka fram ett väldigt bra spel för att kunna rubba AIK.
