Mutumba har slängt kryckorna
För tre veckor sedan var han med om ett allvarligt benbrott. Nu är AIK:s unge talang snabbt på väg tillbaka.
- Det är tur att man inte är 22 år, säger Mutumba till GF.
Det är gott läkkött i Martin Mutumba, att slänga kryckorna bara tre veckor efter ett allvarligt benbrott måste vara någon form av rekord.
- Det är bättre och bättre, jag går utan kryckor nu. Det har gått fort. Doktorn sa att det kan ta tre månader, men att jag får gå på benet om det inte gör ont. Jag känner att det inte gör det och det är mycket skönare att gå utan kryckor.
- Det var ett avancerat benbrott, jag har opererats fyra gånger. Jag hade min familj och Björn Wesström bredvid mig hela tiden. Björn har verkligen varit ett stort stöd.
Det har den gångna säsongen inte blivit mycket matchtid för Mutumba. Därför hade han tillsammans med AIK kommit överens om en lösning där han ska försöka ta en plats i samarbetsklubben Café Opera till nästa säsong.
- Jag tycker bara att det är bra. Vi pratade om den kommande säsongen och kom fram till att jag inte lär få mer speltid än i år, därför tycker jag att det är bra att jag får komma till Cafét för att försöka få mer matchning. Jag vill spela för AIK, ända sen jag var en liten grabb har jag velat spela för AIK, men det är bra att få komma till Cafét och bli bättre där och mogna i mitt spel och sen komma tillbaka till AIK.
Givetvis påverkar benbrottet Martins uppladdning negativt, men han är inte nedslagen för det. Istället ser Mutumba fram emot att snart kunna komma igång med försäsongsträning, trots att det från början talats om tre månader på kryckor.
- Jag har satt mina mål till att jag ska kunna börja jogga den första januari för att sen i mitten av januari kunna springa fort för att snart kunna börja spela fotboll igen.
Du oroar dig inte för att det ska finnas risker i att komma tillbaka för fort?
- Nej, det finns inga sådana risker, det tror jag inte.
Det var i en inomhusturnering i Norsborg som en annan ung talang olyckligt råkade bli Martins baneman. AIK-talangen minns händelsen som om den hänt i går.
- Jag dribblade en kille, jag var inte beredd på att målvakten skulle komma ut. Jag chippade över honom, men han märker inte det och kommer med sulan före, en annan spelare kommer från andra sidan och min fot är emellan dem. Jag försökte resa på mig, men kände hur det var skitvarmt nere vid foten. Jag förstod direkt att foten var bruten, alla fick panik och ambulansen kom och hämtade mig.
Peter Kisfaludy har redan i samband med skadan uttryckt ett klart missnöje över Mutmbas val att spela. Martin bekräftar för GF att det är en besviken AIK-ledning som bittert fått konstatera att deras unge stjärna trots tidigare förmaningar inte kunde låta bli att spela.
- Jag snackade med Richard redan i februari. Jag brukade alltid spela på gården och försökte att alltid få tid att spela fotboll där. Money sa till mig att jag inte kunde fortsätta med det när jag tränar med AIK, det var Bosön på morgonen, fotboll med AIK på eftermiddagen och spel på gården på kvällen, men han sa att min kropp skulle bli trött även om jag är ung. Han sa till mig att jag måste inse att jag är proffs och inte längre kan spela på gården.
- Det här sa han i februari och det här hände nu, det är klart att han blir lack. Dom har sagt att det är farligt så det är klart att de är lacka.
Varför valde du att ändå göra det?
- Jag har alltid spelat sådan fotboll och aldrig fått en enda skada. Jag har dessutom alltid blivit bättre av att spela den här typen av fotboll. Sen är det så att i Rinkeby där jag bor och i Botkyrka där min kusin bor måste man alltid hävda sig. Jag måste visa att jag inte spelar i AIK för att jag haft tur eller vunnit på lotto, jag måste visa att jag spelar i AIK eftersom jag är bättre än alla andra. Därför har jag alltid spelat den här typen av fotboll. Det kommer bli mycket mindre nu, ja det kommer inte bli någon alls.
- Jag har lärt mig nu. Det var tur att det händ nu, när jag är 18, och mitt ben fortfarande kan bli bra. Det är tur att man inte är 22 och har en karriär som står och väger.
En dyr läxa?
- Det är en mycket dyr läxa.
Det är många tusen supportrar som följer AIK. Hur har du märkt av deras stöd efter din skada?
- Har inte hört så mycket. Det var tre, fyra killar som kom till Huddinge sjukhus när jag låg där. Jag blev jätteglad och kände att jag hade gjort något i min karriär i alla fall. Jag är ung, och har inte spelat så mycket, det är inte så många som känner till mig ännu. De känner bara till mig när jag spelar.
