Gästkrönika: Våga, AIK!
GF-signaturen Dr No har synpunkter på att AIK återknyter banden med Benjamin Kibebe:
"Det kanske är att sticka ut hakan för långt, men jag anser att AIK är på tok för passiva och kanske till och med fega i nuläget."
I skuggan av miljonvärvningarna år 1999 fick en ung Benjamin Kibebe för första gången chansen i AIK-tröjan. Tidigare hade han främst varit en anfallsspelare men Stuart Baxter såg en defensiv talang i Kibebe. Sedan dess har han varit en del i AIK:s A-trupp och ofta fått lagets allra mest otacksamma uppgift, den som brandsläckare. Kibbe har fått släcka bränderna där de har uppstått, rapporterna har kommit om anfallscomebacker i La Manga och i seriesammanhang har det spelats både här och var. Man kan tänka sig hur pass svårt det måste vara att gå in och ersätta en skadad Tjerna eller en avstängd Nordin med kort varsel. Kibbe har också många gånger blivit inbytt som en bricka i taktiska ändringar när matcherna inte har utvecklat sig som förväntat.
År 2001 är det enda år Kibbe hittills i AIK-tröjan fått visa sina kvaliteter på sin kanske optimala position, den som mittback. Tyvärr gjorde han då några flagranta misstag som etsade sig in i Råsundapublikens minne - den missbedömda studsen som gav Kusi-Asare fri passage och när Aubynn kvitterade för ÖIS - och än idag skymmer ett flertal starka insatser både under den säsongen och därefter. Regeln snarare än undantaget är att Kibebe får spela då vi antingen ligger i underläge eller när någon sorts akut brand måste släckas.
Många i Råsundapubliken tycks aldrig kunna glömma missarna år 2001. När Kibbe enrollerats i startelvan finns det de som reagerar med en suck. De envisa minnena skymmer många positiva egenskaper med Kibbe som spelare, till exempel att han spelar ett vårdat och säkert passningsspel, har ett bra defensivt positionsspel och faktiskt vinner många närkamper. I fjol minns jag särskilt när jag hade fullt upp att försvara Moneys val att spela Kibbe som balansspelare mot Elfsborg mot ett stort antal kritiker på Dick Turpin, trots att han faktiskt var en av de bättre spelarna denna bottenmatch.
Kibbe är helt klart en av de mest underskattade spelarna i AIK och har fått utstå oförtjänt mycket kritik. Att sedan rasistiska tillmälen förekommit är ännu mer beklagligt och man kan inte känna något annat än beundran för Benji som tagit detta så bra. Jag hoppas att han förstår att den stora majoriteten av oss gnagare tycker om honom som spelare och verkligen uppskattar hans lojalitet mot klubben trots att han har fått få chanser. Kibbe har helt klart sina fans, under Fenerbahce-matchen på Råsunda 2002 satt jag till exempel bredvid en störtskön etiopier som talade mycket uppskattande om Kibbe.
Det framgår förhoppningsvis av ovanstående att jag inte alls har en dålig bild av Kibbe. Tvärtom, jag tycker att han har gjort många bra insatser i AIK och hjälpt till att stabilisera vårt försvarsspel under turbulenta perioder. Ändå argumenterar jag för att förlängningen av hans kontrakt kanske inte är det bästa beslutet vare sig för Benjamin själv eller för AIK. Kibbe har spelat nästan 90 tävlingsmatcher i AIK-tröjan och varit en del av vår A-trupp under fyra hela säsonger. Ändå har han inte varit nära startelvan annat än när luckor uppstått i backlinjen. Han är fortfarande ung, men frågan är hur Kibbe ska kunna bli en bättre fotbollsspelare utan att spela seniorfotboll på reguljär basis. I nuläget är han 22 år gammal och har aldrig varit ordinarie under en hel säsong på seniornivå. Frågan är hur länge detta kan fortgå utan att Kibbes utveckling riskerar att helt gå i stöpet. Någon gång måste detta få ett slut, Kibbe måste gå vidare och hitta ett lag där han får förtroendet att spela från start och kan utvecklas. Att det kan vara en bra strategi för spelare som hamnat i frysboxen att byta miljö för att utvecklas borde vi gnagare vara smärtsamt medvetna om. En sådan spelare är t. ex. Andreas Johansson i Djurgårdens IF som knappast skulle ha haft samma utveckling med den begränsade speltid Kibbe fått nöja sig med de senaste åren.
Även för AIK skulle det ha kunnat vara ett bra beslut att gå vidare. Det känns inte som att Peter Kisfaludy har så särskilt höga tankar om Kibbes utvecklingsmöjligheter när han nämner "vi vet vad vi får", "kan spela både i mitten och på ytterbacken vilket är bra med tanke på vår tunna trupp" och "det kändes naturligt" som de stora anledningarna till varför AIK förlänger kontraktet. Jag saknar personligen glädjen, entusiasmen och tilltron i dessa uttalanden. Vi behöver spelare i AIK som känner att klubbledningen tror på dem, litar på deras förmåga och att laget blickar framåt. Det är inte den bild jag får av dessa kommentarer.
Det kanske är att sticka ut hakan för långt, men jag anser att AIK är på tok för passiva och kanske till och med fega i nuläget. Våra ekonomiska resurser är helt uppenbart inte särskilt stora i jämförelse med många andra lag i allsvenskan, men ändå borde det gå att hitta alternativ som kan utveckla laget sportsligt. De senaste åren har innehållit många bakgångar för laget och tränarturbulensen har knappast haft en positiv inverkan. Det finns nog ingen med svartgula sympatier som njutit av de flertaliga krampaktiga insatser vi har sett på planen i år. Ändå finns det, som många också framhåller, ett stort antal individuellt skickliga spelare i AIK. Det känns som att det finns hopp om att laget ska bli bättre nästa säsong med ett fungerande spelsystem och några förstärkningar.
Jag tror att det behövs lite nytt blod i truppen, i nuläget finns få alternativ att välja mellan på vissa håll och det vore i mina ögon önskvärt att försöka med bitvis nytt spelarmaterial. Därmed inte sagt att AIK ska avvika från den ekonomiska sanering som om några år förhoppningsvis kan leda till förnyade satsningar. Det borde gå att hitta spelare till lägre kostnad på bosmanmarknaden. Förra säsongen bjöd på ett flertal mycket intressanta spelare som till låg kostnad kom till allsvenskan den vägen och gjorde betydande insatser för sina klubbar. Några av dessa är Igor Sypniewski i Halmstads BK, Karl-Oskar Fjörtoft, Dede och Mikkel Jensen i Hammarby IF och Lars Larsen i Örebro SK. Peter Kisfaludy sade ju själv i förra veckan att "Vi kan få mycket kvalificerade spelare till klubben gratis som det ser ut på spelarmarknaden". Jag tycker det är dags för AIK att börja agera för att försöka knyta till nya spelare som man bedömer kan bli positiva överraskningar nästa säsong. Nu när man blivit av med ett flertal spelare som man kan förvänta sig var välbetalda i bland annat Corneliusson, Samuelsson och Ishizaki borde det finnas ett visst löneutrymme.
Det är dags för AIK att våga satsa lite på nya spelare istället för att hela tiden välja trygga, beprövade vägar. Vi har haft en fallande trend sportsligt och det krävs lite mod för att komma ur detta predikament. Personligen ser jag gärna några osäkra kort i truppen nästa år, det känns viktigt som supporter att ha någonting att hoppas på. För mig känns det i alla fall som en del av tjusningen att stå där i januari på ett köldslaget Skytteholm och försöka urskilja tecken som vittnar om stora spelarkvaliteter. Då spelar det mindre roll om det är frågan om dyra miljonförvärv eller bosmanfynd. Bara de inte redan sitter i väntrummet på doktor Tengmarks klinik.
Lycka till Kibbe!
AIK för evigt trogen,
