Hammarby IF-AIK 0-0
Två välorganiserade lag som inte lyckades göra mål i en inte alltför välspelad match. Nordin fortfarande utan derbyseger.
Stämningen
Derbyna mot grönvitt har under de senare åren blivit de roligare derbyna. Kanske beror det på att jag sett gårdarderbyna från andra läktare och bajarderbyna från norra. Det kändes ändå som att det var jävligt positivt på norra och främst i andra halvlek riktigt bra drag. Mot pyjamaskillarna kändes det mer oengagerat. Bengalerna i andra enormt läckert nu när vaktmästaren på Råsunda slapp tifot (även om bajens var rätt snyggt).
Hammarbys spel
De verkade sakna den rädsla och den losermentalitet man känt vibbarna av från minut noll i tidigare derbyn. Starten har ingjutit självförtroende och mod, vilket syntes tydligt. Man spelade välorganiserat och det var inte bara försök till bollar bakom backlinjen utan de lyckades rulla boll och dessutom spela med större pondus och utan den osäkerhet som brukat prägla dem i de flesta derbyn på senare år.
Hammarby i övrigt
En ständig källa till glädje är de, roddklubben som nu förlängt den mållösa sviten på Råsunda ytterligare. Det är så kul hur de aldrig lär sig utan man hör alltid om klacksparkar och fotbollens själ och blablabla - nog fantiseras det alltid när de lyckas rubba en smula på naturlagarna och gå obesegrade i några matcher. Men det blir alltid samma visa och inte ens i bandy har de trots dammsugande av landets bästa spelare lyckats bärga något SM-guld... Jag tycker att det är komiskt hur man kan tro att bajen är med i den allsvenska toppstriden. De är inte det - det är inte bajen man strider mot om de råkar ligga högt upp i tabellen.
Matchbilden med gnagetfokus
Gnaget spelade i andra halvlek med en elva som de flesta gnagare skulle kalla den bästa. Endast små kosmetiska förändringar här eller där skulle behövas för att nästan alla som följer AIK ska tycka att det är rätt elva. Den elvan borde ju utklassa bajarna, men andra halvlek är inte mycket mer än ett spelmässigt övertag och bättre AIK-spel än i första halvlek. Med andra halvlek mot ränderna i minnet ser ju visserligen det mesta bra ut, men det var kul att se att AIK:s lag stod upp bra och inte vek ner sig. Det klarade man jäkligt bra matchen igenom, positionsspelet var också hyggligt och mittfältet gjorde en bra arbetsinsats allteftersom.
Första halvtimmen var matchens sämsta spelmässigt för svartgul del, innermittfältet hade inte kommit med i spelet och spelbredden utnyttjades inte. På högersidan hände det inte mycket, Thylle sökte sig liksom Touma in i banan men den senare gjorde det åtminstone med boll då och då. Båda lagens passningsspel var dåligt och bollen var ofta och länge i luften. Tråkigt, disciplinerat försvarsspel och inga spelsekvenser att njuta av. I chansväg mest skott utifrån som matchens båda duktiga målvakter tog hand om (ifall de gick på mål). Närmast mål är Toumas långskott i elfte minuten strax utanför höger stolpe och en frispark över av samme man.
Efter en halvtimme började AIK äntligen spela ut lite mer, högerkanten med Thylle-Kalle-Adde tog sig fram några gånger och AIK spelade sig fram till halvchanser några gånger och passade på att gå ikapp och förbi i hörnstatistiken. Ändå inga heta chanser utan avsluten och sista touchen blir inte perfekta som det så ofta brukar heta.
Andra halvlek blev bättre med AIK-ögon, laget vågade anfalla och spela runt bollen ordentligt över hela planens bredd. Både Erik och Kalle kom med bättre i anfallen, innermittfältet kom med mer i spelet och vände spelet oftare och i bättre valda lägen även om man ibland förundrades över vissa val (inte bara av innermittfältete utan snarare av forwards och yttrar). AIK skapar chanser och avsluten går ofta på kraft så de hamnar utanför. Gnaget har de flesta chanserna men bajen de bästa lägena som också förvaltas dåligt. Hermanssons skott utanför i friläge, hans misslyckade chip och Bilds nick strax utanför krysset i matchens slutskede var de som borde ha resulterat för dem. Vår närmaste chans var väl Nebojsas nick mot krysset som tyvärr hade för låg fart för att hinna dit före Lasse Eriksson. Inlägget slogs av Ishi som också spelade fram till den näst bästa chansen, nämligen när Andreas kom ren till höger och inte avslutade lyckat. AIK kom till klart fler inläggssituationer än på sistone och man bytte ibland kant med riktigt bra crossbollar, som den tidiga försäsongen gav löften om. Nu kom de ibland lite för sent och spelvändningarna kant till kant tog lite för mycket tid i vissa lägen när stora ytor fanns. Dessutom slås passen frapperande ofta på spelares fötter istället för på yta framför vilket stannar upp många potentiella anfall. Rörligheten var inte hundra alla gånger och alternativ saknades många gånger i uppspelsfasen.
Resultatet
0-0. Visserligen gick jag ut och tippade storseger men nog var med tanke på förutsättningarna 11,42 ett fenomenalt odds på matchen? Synd att avsaknad av pengar skapar ointresse att kolla upp odds. En klar besvikelse, man ska slå bajen, men jag fick frågan före matchen om jag skulle välja cupseger eller derbyseger. Jag valde cupseger så jag hoppas poängförlusten innebär att det är fest på fredag.
Höjdpunkten
Pausunderhållningen var som nämnts bäst och jag lyckades inte hänga med i vad det gick ut på (varför ska speakern alltid snacka så oerhört mycket på derbyn när man inte hör ett jota ändå?) och om han som sökte på norra halvan var gnagare eller inte. Hoppas att så var fallet och att den andre var hammargårdare...
Ordningsmakten 1
Varför släpades den stackars fotografen ut med våld? Försökte han smyga sig in som den tolfte spelaren?
Ordningsmakten 2
Kommunalrådet gjorde ingen besviken utan dömde på samma nivå som vanligt. Missade mängder av hands åt bägge håll, hans kolleger på linjen hade svårt att se vem som var sist på bollen inför inkast och i största allmänhet blåste han sönder matchen redan från start.
