Gästkrönika om AIK vs Media: Ska vi spela fotboll också?
Gästkrönikör Johan Nilsson tycker att AIK har brister när det gäller kommunikation och mediahantering.
"Man ser helt enkelt media som fienden och försöker bekämpa den genom att inte vara tydliga, tillgängliga eller öppna."
Man kan redan nu på försäsongen klart och tydligt se att AIKs organisation lider av stora brister när det gäller kommunikation och mediahantering. AIK klarar idag inte av att hantera de krav media ställer på tillgänglighet, tydlighet och öppenhet. Efter att ha följt presentationen av AIK och fotbollslandslaget i media noggrannt de senaste åtta åren är det nu uppenbart, ja för mig alltså, att AIK hamnat i en situation som liknar den landslagsledningen befann sig i runt EM 2000. Man ser helt enkelt media som fienden och försöker bekämpa den genom att inte vara tydliga, tillgängliga eller öppna. Det är inget nytt grepp. Led Zeppelin har gjort det, U2 har gjort det och flera italienska storlag har gjort det i perioder.
"Är ni dumma mot oss är vi dumma tillbaka."
Följden blir naturligtvis att man helt överlåter åt media att definiera bilden av AIK. Följden blir att sportkrönikörer kallar AIKs tränare för "Konflyttaren från Coventry". Följden blir "svarta hål" och "riskerad elitlicens" i rubrikerna samt att man låter brottmålsadvokater utan verklighetsförankring opåkallat uttala sig om AIK-spelares försämrade livskvalitet under skadeperioder. Istället för att lära sig av detta ser man i AIK rubrikerna som ytterligare ett bevis för att media, av någon ganska outgrundlig anledning, hatar AIK och slänger sig ner i igelkottsförsvar med taggarna utåt. Vad man inte förstår, eller inte tagit hänsyn till, är att de enda som blir lidande av detta är de egna medlemmarna och supportrarna. Vi läser givetvis allt. Bra som dåligt. Vi har sedan många år ett inövat AIK-filter som gör att vi kan titta på ett helt tidningsuppslag och snabbt hitta de ställen där "vår" trio bokstäver står sammanfogade i rätt ordning med versaler.
Vad man inte heller har insett är att de enda som kan påverka media är AIKs medlemmar och supportrar. Inte AIK Fotboll.
Att en organisation som är så otroligt mediaexponerad som AIK inte har en informationsansvarig är på många sätt befängt och absurt, även om det är historiskt försvarbart. För tio år sen publicerades det inte matchrefererat utanför Storstockholm när AIK hade hemmamatch. De flesta organisationer skulle hugga av sin arm, eller delar av sin marknadsföringsbudget, för den exponering AIK har idag. Räkna antalet spaltmeter, radio- och TV-inslag bara under försäsong och jämför med vilken annan organisation som helst. Kom sedan ihåg att ingen av de tre som normalt uttalar sig i media för AIK Fotbolls vägnar har detta som prioriterad arbetsuppgift. Det har inte någon av de tio personer som står angivna som informationsansvariga på AIK Fotbolls hemsida.
Varken Richard Money, Sanny Åslund eller Peter Kisfaludy har som huvuduppgift att ge AIKs bild av AIK till de media som publicerar inhemska fotbollsnyheter flera gånger per dag, varje dag, året runt. Det vore ju rimligt att de alla tre fick en stenhård drillning i konsten att hantera svensk media - man kan inte inbilla sig att det är något som faller sig naturligt för alla att utsättas för den här sortens bevakning eller att det kan skötas med vänsterhanden när och om man får lite tid över från sitt "riktiga" jobb. Så här var det inte för åtta år sedan men det är så här nu. Hantera det. Anställ eller omfördela.
Johan Cruyff har sagt att journalister inte förstår fotboll och om de gjorde det skulle de inte fortsätta vara journalister. Det är en sanning med modifikation, vad annars kan man vänta sig av mannen som på en presskonferens gav oss den retoriska atombomben "Om jag viljat att ni skulle förstå hade jag förklarat bättre."
Hur som helst. Min åsikt är att det finns endast en handfull fotbollsjournalister i dagspressen som är just det, fotbollskunniga och bra journalister. Ett tecken på det skulle kunna vara att alla helt plötsligt skriver "sportkrönikor" nuförtiden där man kan gagga på om vad man tycker och känner istället för vad man egentligen vet, förstår och känner till. (Eller gästkrönikörer på lagets fans-hemsida. Ja jösses.) Men det är ju inte den här bristande kompetensen som är problemet! Problemet är att om det nu skulle vara så att de som skriver oss vår dagliga boll är hopplöst okunniga och frågar "hur känns det?" för ofta så måste faktiskt AIK hitta någon som kan hantera det och som på något sätt har det som sin uppgift. Då kommer följden att bli att AIKs supportrar slipper känna frustration över något annat än det som gör oss till supportrar, dvs håller Andreas knän, åh gud de fick hörna på övertid och hur i hela friden kunde han missa den?
För enligt någon slags universell lag kommer det till slut att bli så att om vi läsare vill ha och kräver fler kunniga fotbollsjournalister i det här landet - då kommer vi till slut att få det. Redan nu ser jag skillnader jämfört med för fem år sen. Men det är inte AIK Fotbolls jobb att uppfostra eller utbilda dessa journalister. Det får vi läsare och mediekonsumenter styra upp. Åter till mitt exempel från inledningen.
Landslagets ledning genomled en häxjakt jag inte sett maken till i svenska sportsammanhang i samband med Zettergate, Turkigate och JagfattarintevadTommysnackaromgate men stod på något vis ut och hanterar numera media som Milan hanterar Ancona sista tio. När de stora kampanjerna "Källström in i startelvan" och "Chippen måste till EM" drar igång framåt senvåren kommer de att klara även det lätt. Den som inbillar sig att den mediaansvarige som anställdes av Fotbollsförbundet efter EM 2000 inte har del i det förändrade förhållandet ... inbillar sig helt enkelt. Det finns lärdomar att dra, det finns massvis med kunskap tillgänglig. Sätt fart.
